Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

stranden

Vad finns bakom den akrobatiska yogapositionen?

josefine bengtsson. vad finns bakom den akrobatiska yogaposition

”Ett minne ploppar upp från det han sa förra veckan, hur orättvist behandlad jag blev. Omedvetet stänger jag av området kring bröstet. I nästa stund planerar jag min kommande månad in i minsta detalj. Ångesten kryper på mig och utan att veta om det spänner jag både magen och käkarna. Hur fan ska jag hinna med allt?”

 

…plötsligt skriker min högra höft…

 

”Ey kompis kom ner hit – kom tillbaka till kroppen, till stunden. Släpp den där dåtiden och strunt i vad som kanske kommer hända sen. Nu är du här framför havet på yogamattan och det enda du behöver göra är att vara närvarande med det som händer NU”

 

Jag tar ett djupt andetag in och suckar ut. Jag är tillbaka med min uppmärksamhet i stunden. Stunden som faktiskt existerar på riktigt. Stunden där livet pågår. Stunden där den riktiga harmonin och kärleken ligger och lurar. Det är inte igår. Det är inte imorgon. Det som hände förra veckan är passé och vad som kanske kommer att hända nästa månad behöver jag inte fundera över just nu på min yogamatta framför havet.

 

Släpper medvetet den där spänning i bröstet och öppnar upp mitt hjärta igen. Låter aktivt käkarna falla isär och slappnar av i magen. Fortsätter min practice – gör en Vinyasa och smälter in i den höftöppnande positionen på andra sida. Säger HEJ till vänster höft. Jag är ett med mitt andetag, ett med min kropp, ett med stunden igen.

josefine bengtsson

(Foto – Adam Klingeteg)

 

TACK kroppen. TACK yogan. För att ni i ett perfekt samspel ständigt hjälper mig att hitta tillbaka HIT. Hjälper mig att släppa allt ältande om dåtiden och oro för framtiden. Hjälper mig att hitta in i harmoni och kärlek igen.

 

NAMASTE

Närvarande

Närvarande

Foto – Adam Klingeteg, Baddräkt – theseea

Idag är mitt motto NÄRVARO. Kanske ett ord som alltid borde vara prioriterat men när vi har fullt upp av ”måsten” som vi ju alla har ibland så är det svårt. Eftersom retreaten är över så bestämde jag mig för att ta ett steg i taget idag. Det började redan när jag vaknande… istället för att genast gå upp för att göra mitt ingefärate så låg jag kvar en stund och bara kände in min kropp – del för del. När jag sen tillslut gick upp för att koka te så gjorde jag även det med full uppmärksamhet på det jag tog mig för. Allt, precis allt, kan ju faktiskt vara meditation. Därefter ställde jag mig på mattan och under cirka två timmar rörde jag mig så långsamt jag kunde. Verkligen kände varje andetag hela vägen upp till bröstet, nyckelbenen, hela vägen bak mellan skulderbaden. Hittade tillbaka till meditationen i praktiken.

 

Många ”yogagurus” hävdar att vi får sanningen om vårt liv på mattan. Så sant på många sätt. De dagar jag gör för mycket på en gång –  stressar jag igenom min yogapraktik, jag andas ytliga andetag samtidigt som tusentals tankar fladdrar runt i huvudet samtidigt. Jag är låååångt ifrån närvarande med andetaget, med känslan i kroppen. När jag tar det chill, som idag, är det en helt annan grej. Jag njuter av varje position, varje stretch, varje andetag…. Det är då yogan är MAGI.

 

Jag har prioriterat full närvaro hela dagen – under måltider, möte med människor, sittandes på stranden… Att vara helt närvarande är nog bland det svåraste som finns men som med allt annat så blir vi nog bättre och bättre ju mer vi fokuserar på det, ju mer vi tränar.

 

Läs gärna mer om rörelse och närvaro här – Var jogging min yoga?

 

 

 

 

Sista dansen i Costa Rica

Sista dansen i Costa Rica sista ligan-2Sista dansen i Costa Rica

Sista dansen i Costa Rica. Efter underbara och intensiva 60 dagar är det liksom slut nu. Det känns så…hmmm TOMT. Lite samma tomhet som jag ofta kände efter en massa tentor på Handels. Fast tentaplugga kändes aldrig kul – hålla retreat är ju det bästa jag vet. Men den där känslan när jag hade gått ALL-IN i något och skjutit fram allting annat är den samma. Med andra ord fokuserat alla min krafter på en grej och när det är över så är det som att jag inte riktigt vet vad jag ska göra eller om jag ens ska göra något överhuvudtaget. På ett sätt är det massas massa grejer som jag skjutit fram och ”borde” göra men samtidigt skriker min själ efter en paus. Några dagar när jag helt enkelt inte gör någonting.

Idag ska jag prova att göra det jag sett alla deltagare (och varit lite sotis på) göra varje dag – bara chilla med en bok på stranden!!!!

Du ere min tur att ha SEMESTER!

Läs gärna mer om görande och duktighet – ”Skolkade meditationen – vart tog den duktiga lilla flickan vägen?”

 

 

 

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!