Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Restips

Mot Sverige

josefine bengtsson

Sista dagen på stranden på två veckor nu blir det S V E R I G E. Wihooo. Jag är sååå taggad på lite kyla, att bo i min egna säng, laga min egna mat och såklart att träffa min käraste.

 

Sitter här på planet och är liksom lite övertaggad på att få landa på Arlanda. Älskar ju Indien och har inte haft någon hemlängtan men jag tycker ofta det är så att när jag vet att jag snart ska åka hem så kommer den. Ska bli såååå mysigt med några dagar hemma!

Hemma igen…

image

Inte i Sverige (riktigt än) men hemma i mig själv. Det krävs så lite, denna gång var det fyra dagar vipassana tystnad och mängder av meditation på det ayurvedsika retreat jag skrev om tidigare. På fyra dagar har jag gått från att vara i Yogiakademin-mode (ett nice tillstånd men också ett där jag är i kontroll, ger allt och i stunder glömmer mig själv) till Josefine-mode.

image

Som sagt ligger detta retreat på en fantastiskt plats – en milslång ödestrand så inget inget annat som stör. Jag och Malin kom hit i måndags och kände snabbt att detta var ett schysst ställe men för att få ut det vi behövde gällde det att skapa vår grej. Att sitta och småprata vid måltiderna med främlingar var det sista vi ville göra efter att ha lett sex retreat. Att gå på deras (vet att det låter hårt) katastrofala yoga kändes inte heller lockande. Gick på en klass och blev arg på läraren – han hade nada närvaro och predikade mer prestation än att känna in kroppen. Buh!

image

Vi bestämde oss helt enkelt för att köra vår grej och de fina människorna som jobbar på retreatet förstod och stöttade oss. Jag tidsinställde lite inlägg och fick hjälp med instagram och sen smälte vi in i tystnad.

 

Under dessa tysta dagar har jag gjort mitt eget lilla schema av det jag älskar mest – VARIT I KROPPEN.

image

Vaknat av mig själv typ vid fem tiden (I know katastrof för jetlaggen eftersom jag snart ska hem) då har jag skrivit lite dagbok för att sen gå upp och skaka igång mig, en timme av kundalini meditation på rummet. Därefter gick jag till den fantastiska yogasalen och påbörjade min praktik som alltid är sååååå magisk när jag är i tystnad. Sen väntade en ayurvedisk frukost på mig på min altan. Många hade nog tyckt att maten här är trist och smaklös men min kropp älskade den. Så balanserad och lagat med kärlek!

image

Efter det en timme meditation följt av bad och lång strand promenad. Därefter lunch och meditation igen på altanen. På eftermiddagen brukade jag få min ayurvediska behandling (skriver mer om det sen) – spännande och givande men inte så skönt. Sen smälte jag ofta behandlingen med ytterligare en meditation innan middagen. Jag avslutade dagen med att delta i deras pooja (en indisk ritual för att rensa sig på gamla sjukdomar… Lite flummigt men mysigt) sen vid åttatiden somnade jag som ett barn.

image

Så ganska intensivt schema :-). Men wow vad nice det är att helt få koppla bort huvudet ibland, jag har inte ens läst bok och faktiskt knappt skrivit dagbok. Bara bara varit i kroppen och i stunden.

 

Nu har jag så mycket energi att det känns som om jag inte behöver sova på flera dagar!!

 

KÄRLEK

Ayurvediskt retreat i Kumta

josefine-bengtsson-yogiakademin-11

Nu har jag och Malin anlänt till vårt Ayurvediska retreat i Kumta. En plats som ligger endast 2,5 timmar bilfärd söder om Goa. En plats som, trots detta korta avstånd, är något helt annat än det jag under så många år mött i Goa. En olikhet som avspeglad i människorna, maten, naturen, kulturen….ja hela energin.

 

Vårt lilla retreat ligger i mitten av milslång ödestrand som jag med mitt blotta öga knappt ser ett slut på. En bred strand med kritvit sant och (enligt mig) surfbara vågor. Hur kan en sådan här strand vara så orörd när de flesta av Goas (och för den delen överallt i världen) är helt överbefolkade? Givetvis vår vackra Khola beach ju också öde men den är ju så mycket mindre.

 

När vi anlände tog jag en lång lång solnedgångspromenad åt norr för att utforska stället…kanske finns det några små byggnader och retreat gömda bland palmerna bakom stranden. Men trots att jag säkert gick i en timme och inte ens då kom till kanten av stranden så såg jag inte en levande själ (förutom massa fåglar) eller byggnad. Hmmmm….mitt kritiska tänkande kom igång….är det farligt här? Haj? Maneter? Kannibaler?

 

Men nyfikenhet höll i sig så imorse tog jag istället en joggingrunda åt andra hållet. Jag sprang och sprang söderut…när jag började närma mig något som tycktes se ut som ett slut på stranden fick jag också syn på ett gäng fiskebåtar och ett 10-tal människor som höll på att rensa nattens fångst. På håll såg jag även att gäng människor som satt i squat på rad och blickade ut över den oändliga horisonten. WOW…tänkte jag… detta är äkta Indisk yoga.

 

Hursomhelst, när jag kom lite närmare såg jag att det snarare var bristen på toaletter som fick dem att sitta så still där vid strandkanten. Hahahaha….jag bestämde mig för att det var dags att vända hemåt men fullfokus på var jag satte fötterna.

 

Vi får se vad denna dag har mer att bjuda på.

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Susanne Barnekow
Home
34 kvadrat
Mode
Fanny Ekstrand
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Elin Johansson
Lifestyle
Linn Herbertsson
Mode
Petra Tungården
Lifestyle
Sandra Beijer
Mode
Pamela Bellafesta
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Mode
Paulina Forsberg
Lifestyle
Makeup by Lina
Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Emma Danielsson
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Vanja Wikström
Man
Niklas Berglind
Lifestyle
Tess Montgomery
Hälsa
Fannie Redman