Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

ilska

Kan meditation leda till depression?

josefine bengtsson”Josefine, nu får du allt sluta med all den där meditationen”, ”Ska du verkligen vara ensam när du mår dåligt?”, ”Sluta ifrågasätta så mycket, varför kan du inte bara leva som alla andra!”

När jag berättar om mina tårar och min smärta är det ofta sådant jag får höra. Kanske låter jag deprimerad?

 

Yes, i stunder kan jag känna mig galet vilsen, förvirrad, rädd, ensam –  då är det som om tårarna inte vill ta slut. Ju djupare jag går inom mig, desto mer smärta tycks jag få uppleva. Yoga, meditation och annan så kallad spirituell praktik är helt enkelt långt ifrån bara bliss, harmoni och kärleksupplevelser – det innehåller även upplevelse av smärta. En smärta som i perioder förvirrar och liksom förgiftar hela vårt tillvaro.

 

Då kan man fråga sig – vad är grejen? Varför ska man medvetet utsätta sig för något som ger smärta?

 

För mig har det aldrig varit något val. Längtan efter att förstå är för stor. Livets existentiella frågor har poppat på min uppmärksamhet och som en konsekvens har smärtan sköljt över mig, omöjlig att ignorera. Jag kan liksom inte bara leva på när något inom min gnager. För att leva behöver jag helt enkelt gå igenom denna smärta då och då. Jag behöver ibland sätta mig ner och få det större perspektivet. Sätta mig ner och möta det jag sprungit ifrån när jag snöat i vardagens görande. Sätta mig ner och bara vara, timme ut och timme in, igen och igen. Tills acceptansen uppkommer.

josefine bengtsson

Vissa människor tycks kunna leka sig igenom livet utan att möta det där obehagliga men när det knackar på dörren verkar de flesta av oss efter en stund tvingas stanna upp, blicka inåt och låta det göra ont. Givetvis är det omöjligt för mig att veta vad som händer hos någon annan men jag vill dock tro att vi alla har en existentiella smärta inom oss som tittar fram när vi lägger listan åt sidan för att istället känna in livet. Sätt vem som helst ensam i ett rum utan yttre stimulans och se vad som händer.

 

I vardagen har vi ju alla hundratals strategier för att slippa möta det som gör ont. För att slippa möta dessa olösliga frågor. För att slippa känna den där ensamheten, utanförskapet, ilskan, sorgen, svartsjukan, förvirringen, hopplösheten…

 

I perioder behöver vi ignorera (springa ifrån) dessa frågor och känslor för att orka, för att leva, för att överleva. En genialisk strategi på kort sikt. Men flykten och ignoransen gör ju tyvärr inte att känslorna försvinner för alltid, vi har bara sparat dem till senare, lagrat dem i kroppen en stund. När vi flyr ifrån dem är det som att ta ett lån som gör att vi kan överleva i stunden men någon gång måste det där lånet betalas tillbaka.

 

För många av oss, har vi lånat och lånat i flera år. Men någon gång kommer det där lånet att krävas tillbaka – kanske kommer det i form av en skada, sjukdom, dödsbesked eller bara en inre röst som säger STOPP. Vi blir helt plötsligt medvetna om hur mycket vi lånat och inser att vi måste börja betala tillbaka.

josefine bengtsson

Det är då ”retreaten” är en räddning för mig. I vardagen finns inte den tiden det tar eller den tryggheten som behövs för att gå igenom smärtan. På ett retreat kan jag sätta mig ner i stillhet och observera. Låta känslorna komma upp till ytan. Låta smärtan vara. Låta transformationen ske. I takt med att jag låter det göra ont minskar också det där lånet. Jag känner mig rik igen. Jag är redo att släppa grubblandet ett tag och låta mig leka i världen igen.

 

I don’t know. Kanske är jag helt ute och cyklar. Kanske borde jag sluta grotta så mycket i mitt innersta och istället börja leva som majoriteten av 30 åringar. Men jag vet faktiskt inte hur man gör – min längtan efter äkthet, frihet och förståelse för mig själv och världen är för stor. Så jag kommer helt enkelt fortsätta min vandring inåt.

 

Någon som känner igen sig?

 

Tack för att ni läser.

 

KÄRLEK

josefine bengtsson

Foto – Mohammed Salik

 

ONLINE YOGA RETREAT Dag 3 – Vad har du för relation till dina känslor?

online yoga retreat

Heeeej kära ni! Dag 3 av vårt Online Yoga Retreat . Vi kommer precis som igår börja med antingen Shaking (se HÄR) eller sekvensen på Yogobe (SKÖN START).

 

Gör du sekvensen – se om du vill göra den till musik idag. För en härlig och passande spellista, tryck HÄR. Hur kändes det idag?

 

Efter att du är klar med shakingen eller yogan – svara på frågan ”Vad har jag för relation till mina känslor?”. Vi ALLA har ALLA känslor inom oss från glädje, kärlek och tacksamhet till sorg, ilska och rädsla.

 

Vi alla stänger också av vissa känslor i stunden för att slippa känna smärta, det är för mycket, för att vi inte kunde hantera en ”jobbig” situation när den hände. Det är OK. Vi alla behöver göra detta i stunder – ett sätt att överleva och ta oss vidare. Denna strategi (att trycka ”in” känslorna) fungerar ett tag men någon gång behöver dessa känslor få komma upp till ytan, ”dealas” med. Ibland kommer de upp efter någon timme ibland tar det flera år. Ibland kommer de i form av fysiska problem (en skada eller en sjukdom) eller så kokar vi över (typ får ett raseriutbrott från ingenstans).

 

För mig är yoga & meditation ett sätt att låta de där förtryckta känslorna komma upp till ytan på ett lugnt och harmonisk sätt. Låta dem ”poppa upp” när jag är redo att möta dem från en åskådarplats. De flesta deltagarna här i Bretagne får många känslor som ploppar upp under dagarna – de flesta gråter någon gång under retreatet. När vi kan lånta dessa känslor komma upp och bara observera dem med ett harmonisk sinne läker vi oss själva från insidan (kanske slipper de där fysiska problemen och utbrotten). Kan vi hitta den där känslan av att alla känslor är OK. Alla känslor finns inom mig och vill bli accepterade – ilska, sorg, avsky, skam, sexualitet, kärlek, glädje… Kan vi observera den där tåren falla längst kinden utan att döma den eller försöka få bort den? Kan vi se det som en känslomässig detox där vi renar och läker oss själva från insidan?

 

Dela jättegärna med dig om din relation till dina känslor.

 

STOR KRAM!!!!!

 

MEDITATIONSUTMANING DAG 15 – Känn in hjärtat!

meditationsutmaning, hjärtat, josefine bengtsson

Foto – Adam Klingeteg

Kära ni! Dags för dag 15 i vår vackra meditationsutmaning (se mer HÄR). Idag ska vi göra en urålderlig meditation från Sufi-traditionen. En tradition som i stort består av läror och tillvägagångssätt som genom kärlek leder oss till frihet (eller upplysthet). Sufi ger oss övningar som guidar oss till att hitta kärleken inom oss själva, idag ska vi göra en övning som hjälper oss att landa i vårt eget hjärta. Vårt meditationsobjekt är känslan runt bröstet, hjärtat – vi låter helt enkelt vår uppmärksamt följa våra hjärtslag. När tankarna fladdrar iväg någon annanstans (vilket de kommer att göra) så för vi bara vårt fokus tillbaka till detta område.

 

Det är väldigt vanligt att känslor kommer upp när vi fokuserar på just hjärtat. Ibland finns där känslor som kärlek, glädje och tacksamhet men ofta hittar vi också motsatsen. Vi kanske blir medvetna om hur vi stängt av och blockerat detta område för att slippa känna smärtan, för att vi inte kunde hantera en ”jobbiga” situation när den hände. Det är OK. Vi alla behöver göra detta i stunder – ett sätt att överleva och ta oss vidare. Denna strategi (att trycka ”in” känslorna) fungerar ett tag men någon gång behöver dessa känslor upp till ytan, ”dealas” med. Ibland kommer de upp efter någon timme ibland tar det flera år. Ibland kommer de i form av fysiska problem (en skada eller en sjukdom) eller så kokar vi över (typ får ett raseriutbrott från ingenstans).

 

För mig är meditation ett sätt att låta de där förtryckta känslorna komma upp till ytan på ett lugnt och harmonisk sätt. Låta dem ”poppa upp” när jag är redo att möta dem från en åskadarplats. Det är många av er som delat med er av hur ni exempelvis har börjat gråta eller känt frustration under meditationen – kan vi låta dessa känslor komma upp och bara observera dem med ett harmonisk sinne läker vi oss själva från insidan (kanske slipper de där fysiska problemen och utbrotten). Kan vi hitta den där känslan av att alla känslor är OK. Alla känslor finns inom mig och vill bli accepterade – ilska, sorg, avsky, skam, sexualitet, kärlek, glädje… Kan vi observera den där tåren falla längst kinden utan att döma den eller försöka få bort den? Kan vi se det som en känslomässig detox där vi renar och läker oss själva från insidan?

 

Såhär går det till…

  1. Sätt på dig sköna kläder och hitta din favvo position (se HÄR).
  2. Sätt din timer på 15 min.
  3. Blunda och slappna av i kroppen.
  4. Låt andetaget vara naturligt, in och ut genom näsan.
  5. Fokusera på förnimmelser runt ditt bröst och se om du kan upptäcka dina hjärtslag.
  6. När tankar dyker upp, för bara vänligt men bestämt tillbaka uppmärksamheten till hjärtat.
  7. Om det är mycket tankar och känslor – ta gärna några lite djupare och mer kontrollerade andetag för att sen återgå till hjärtat.

 

 

Dela gärna hur det kändes! Kanske kom det känslor, kanske kände du ingenting. Allt är OK. Kommer det inga känslor är det vad som ska vara just nu – det är ingen idé att försöka tvinga fram den där tåren.

 

Ha en vacker stund med dig, med ditt hjärta. <3

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!