Foto – Adam Klingteg

LÄSARFRÅGA: Hej Josefine! Jag tror jag har skrivit tack i varje kommentar jag skrivit till dig, men din blogg är verkligen en plats för ro, reflektering och oändlig inspiration. Så än en gång – TACK <3

Till något helt annat. När du skriver att din mage krånglar blir jag nyfiken på din ”kunskap” om detta. Du kan mycket om ayurveda som jag förstått det, vilket är något även jag förlitar mig starkt på. Jag har haft problem med magen den senaste tiden, den blir uppblåst i princip så fort jag ätit och speciellt när maten jag ätit har innehållit gluten, mjölk eller socker. Jag har även testats för glutenintolerans men det visade sig vara negativt. I övrigt äter jag väldigt bra ”ren” ekologisk och hälsosam mat. Så jag undrar, vad gör du med din mage krånglar? Har du några tips som har funkat för dig?

Välkommen hem till Sverige och våren! Stor kram!

SVAR: Heeeej fina du. Åh va glad jag blir att höra att du läser. Tack till dig och tack för en bra fråga.

Yes – magen är väldigt intressant. Jag har nog ingen tjejkompis som inte haft problem med magen. Mitt magonda är faktiskt något som ledde mig in på denna banan från början. När jag var runt 9 år började jag få jätteproblem med magen och testades för det mesta. De traditionella läkarna hittade egentligen inte så mycket mer än att de hävdade att det var mjölkprotein och glutenallergi. Jag höll mig borta från dessa saker men magen fortsatte krångla.

När jag var 15 år så hittade jag min första ayurvediska läkare – hon såg allt på ett annan sätt än de traditionella läkarna. Hon såg kroppen (och själen) mer som en helhet och funderade inte bara på vad det var jag åt, utan även hur jag åt och framförallt hur jag mådde.

Med åren har jag mer och mer blivit vän med min mage och insett att det onda är ett sätt för kroppen att tala till mig – typ säga…

”Josefine, nu är det dags att chilla ner” ”släpp den där oron och ångesten” ”Gör en sak i taget” ”Ta en tugga i taget”

Det är såklart aldrig kul med magont men det kanske är bra att kroppen säger ifrån ibland. Numera har jag sällan ont i magen men när det kommer brukar jag sätta mig och meditera och försöka acceptera att det gör ont, att jag måste sitta still en stund. Har jag för ont för meditation så lägger jag mig och gör en avslappnande yinyoga istället.

Givetvis spelar det roll vad vi äter men jag har exempelvis märkt att under mina vipassana retreat har jag aldrig magont trots att det ofta serveras det typ komjölk, vitt bröd, ris och banan saker som jag annars kan få ont i magen av. Under dessa retreat har jag ju ingen stress i kroppen och jag äter väldigt långsamt.

Lyssna på magen nu, hoppas den mår bättre snart.

STOR KRAM KÄRA DU!

Läs gärna mer om Vipassana HÄR och Yin yoga HÄR.

Foto –  Urbanista

I torsdags utmanade jag tävlingsmänniskan inom mig och var med på ett härligt löpningsevent som Urbanista anordnade. Innan jag började med yoga var det just löpning som var min grej – jag sprang typ en mil om dagen för att hålla stresshormonerna i schack. Nuförtiden känner jag sällan det där suget efter att köra slut mig själv på det sättet, jag kan då och då ge mig ut i skogen och springa men då i en lugn takt där jag fortfarande känner in kroppen.

Därför var det intressant att vara med på ett löpningsevent – dels för att se hur kroppen reagerar men framförallt för Egot. Under hela min uppväxt tog jag alltid i alla fall en pallplats på de där loppen i skolan och i några år tränade och även tävlade jag i friidrott.

Jag trodde därför att den där tävlingsmänniskan inom mig skulle väckas till liv och att jag skulle pusha mig själv för hårt för att impa på de andra! Men jag blev faktiskt förvånad över mitt lugn – faktum var att jag lyckades känns in mig egen kropp och även om grymma Charlotte Karlsson (som ledde passet) körde hårt med oss så lyssnade jag mer på vad min egen kropp kommunicerade.

Det var en superhärlig förmiddag som slutade med mysigt mingel med magiska smoothies från Shake for Shape.

Läs gärna mer vad jag tänker om jogging i detta inlägg  ”Var jogging min yoga?”

Foto – Peter Sahlberg, Outfit – Bikbok (nya underbara kollektion BALANS)

Heeeeej!

Så mysigt att vara hemma! I förrgår skrev jag om hur Indienresan fick min kropp att läkas och min själ att bli mer närvarande (läs HÄR). Det har också gjort att jag hittat tillbaka till den sanna njutningen av min yogapraktik igen.

Många yogalärare brukar tjata om ”På mattan får du sanningen om ditt liv”… himla klokt uttryck som jag nog också ska börja använda.

När jag stressar igenom livet – skyndar jag mig också igenom positionerna, jag glömmer att andas och jag tänker på annat. När jag istället låter livet gå i sin takt – flödar jag också långsamt igenom positionerna med full fokus på sensationerna i kroppen, jag känner hur varje andetag fyller upp min bröstkorg, jag är helt enkelt totalt närvarande.

Betyder det att vi bara ska yoga i det senare fallet? Att det är lönlöst när vi är stressade? Såklart inte!!!! Hade jag skippat yogan när mitt schema är fullspäckat och hjärnan går på högvarv skulle jag förmodligen må väldigt mycket sämre, jag skulle nog typ gå under.

Även om jag jobbar med att ha ett neutralt sinne på yogamattan (och i livet), det vill säga inte döma mig själv när jag håller andan och tänker på allt annat än det som är i stunden så kan jag inte låta bli att vara tacksam över att emellanåt få känna såhär. Tacksam över att få känna energin flöda genom hela kroppen. Tacksam över stunderna av närvaro, stunderna av meditation.

För liknande tankar läs gärna inlägget ”Om jag skulle tatuera mig!”