Det känns som att det går en ”magproblems-epidemi” framförallt bland hälsosamma kvinnor mellan typ 15 och 35. Jag har i alla fall nästan ingen tjejkompis som har en problemfri mage och jag har själv haft mycket magont framför allt när jag var yngre.

Jag tror de flesta av oss med dessa magproblem har testat allt ifrån olika dieter, detoxat, hålla oss borta från viss typ av mat, tillsatt enzymer eller knaprat andra tabletter. Vi försöker helt enkelt lösa problemen genom att lägga mycket betydelse vid VAD vi stoppar i oss. Vi utesluter alltifrån gluten, laktos, socker, färgämnen och kött. När jag var i 13-års ålders rekommenderade en läkare mig att bara äta ris och kokt fisk under någon månad för att sen steg för steg lägga till andra typer av mat och då få reda på vad min mage tålde, vad jag egentligen var allergisk mot. Det funkade tyvärr sådär, problemen kvarstod. Givetvis influeras kroppen av VAD vi äter men en annan påverkande faktor som vi ofta glömmer är HUR vi äter. Jag skrev häromdagen (HÄR) att jag besökte en Ayurvediskläkare som heter Peter Ljungsberg. Vi snackade om allt mellan himmel och jord men ett ämne som vi stannade lite längre vid var just HUR vi äter våra måltider.

Enligt Peter (och jag håller av egen erfarenhet verkligen med) så spelar ”VADet” ingen roll så länge vi slänger i oss maten samtidigt som vi sitter framför Facebook. Hur nyttigt och rent vi än äter så kommer vi få ont i magen (och dessutom näringsbrist) om vi inte är närvarande under måltiderna och om vi glömmer att tugga maten. Han menar att han har hjälp mängder av människor med magproblem bara genom att inspirera dem till att ändra sättet på HUR de äter. Han förespråkar att varje enskilt måltid borde ses som en meditation där vi inte gör något annat än fokuserar på maten och gärna tuggar varje bit 25-40 gånger.

För att vi ska kunna smälta maten ordentligt och inte få magont behöver maten blandas med enzymerna i saliven vilket den endast gör om vi tuggar. Vidare, om vi äter samtidigt som vi jobbar eller läser går blodet upp till hjärnan (istället för magen) vilket gör att det blir svårare för magen att smälta maten.

Peters fyra tips för HUR vi bör äta:

1. Redan innan du sätter sig för att äta var mentalt inställt på att äta i lugn och ro med full närvaro.
2. Tugga maten väl, räkna 25-40 gånger.
3. Undvik att läsa etc under måltiden
4. Lägg ner besticken mellan tuggorna.

Insikten är nog att vi först måste kika på HUR vi äter och därefter kan förfina vår hälsa med VAD vi äter.

Läs gärna mer här…

Vad är Ayurveda?

Ayurvedisk session

Vad gör du när din mage krånglar?

Foto – Peter Sahlberg

Jag får många frågor om huruvida det är farligt att yoga undre mens. Enligt vissa yoga traditioner så är det ett strängt NO NO….under mens ska man ta det lugnt och låta kroppen återhämta sig (det vill säga i alla fall avstå från aktiv yoga). Det finns många anledningar till det…. vissa ”flummigare” än andra.

En huvudanledning är att man i yoga ”jobbar” med att låta energin i kroppen flöda uppåt men under mensen är det naturliga flödet i kroppen nedåtgående. Därav sägs det att mensen till och med kan stanna upp av aktiv yoga. En Indisk ”yogaguru” jag yogade med för flera år sen hävdade till och med att det var rent av livsfarligt att yoga under mens. Han påstod att mensen var ”giftig” och genom att inte låta den rinna ut ur kroppen och istället pumpa ut den kunde man bli sjuk…. Hmmm…. jag tror inte direkt att det är så illa. Dock är jag rätt säker på att det finns en sanning i att det kan vara nyttigt att ta det lugnare men träning just under mensen. Min kropp skriker efter att vara i stillhet i början av mensen. Istället för att flöda på mattan så vill den meditera och göra lugnare yogaformer som Yin-yoga och Restorativ-yoga. Numera lyssnar jag och kroppen älskar det. En bonus är att allt det där jobbiga med mensen blir lite lättare. Och det bästa av allt – min meditation blir alltid som djupast under just mensen.

För flera år sen, innan jag hittade yogan och meditationen, joggade jag mycket och tränade intensiva konditionspass. Då lyssnade jag inte. Jag tillät inte min kropp att vara still och vila. Jag gjorde snarare tvärt om. När den var trött och svullen (som den är under mens) – tränade jag snarare ännu mer. Var det då konstigt att min mens ibland kunde sluta efter en dag eller helt försvinna i månader?

Givetvis är det upp till varje person att hitta svaret inom sig själv… stannar man upp och känner in sin kropp kommer den att berätta om den vill ligga still eller röra sig.

Om din kropp också frågar efter lugn så berättar jag lite om avslappningsyoga det här HÄR.

Jag skulle inte kalla mig modell men sen jag var liten har jag gjort lite fotojobb här och där. Som tonåring hade jag nog någon outtalad dröm om detta yrke (vilket nog inte är helt ovanligt) men jag insåg snart att mina 170 centimeter aldrig skulle räcka för att trippa fram på catwalken.

Häromdagen, tackade jag dock Ja till ett jobb framför kameran. En hel katalog för en nydesignad kollektion skulle skapas så galet mycket bilder att plåta… det var ett härligt foto-crew så vi hade en rolig dag ihop.

Men samtidigt var det något hos mig som inte stämde. En jobbig känsla som jag inte helt kunde sätta fingret på. När jag stannade upp och observerade mina tankar började det klarna. Det hade börjat redan kvällen innan när jag var på middag hos en av mina bästa vänner. Hon hade lagat massa god mat och vi hade supertrevligt. När hon mot slutet av kvällen tog fram en avokado-baserad choklad mouse… la jag märke till en liten tanke som smög sig på…

 

”Ska du verkligen äta efterrätten, din mage kommer svullna upp – du kommer se tjock ut på bilderna imorrn”

 

Jag viftade bort den där tanken och tog istället en härlig tugga av den gudomligt krämiga chokladen. På morgonen därpå vaknade jag tidigt och körde lite yoga. Därefter var jag pigg och hungrig. Men tankarna tittade fram igen…väldigt, väldigt subtilt…mer som en viskning…

”Strunta i frukosten, du vill väll inte se ut som en tjockis idag?”

Jag skrek tillbaka – FUCK OFF. Jag gjorde en god Spirulina smoothie, omelette och rostade mitt favvo bröd. MUMS. Ingen varumärke i världen (eller för den delen tanke) ska få mig att inte äta frukost. Att inte lyssna på kroppen. Att inte njuta av maten. Att svälta en enda morgon.

Herre gud, om jag skulle tro på alla tankar skulle jag försvinna.

Läs gärna fler liknande tankar i dessa inlägg:

Vad är din relation till mat?

Vart tog den duktiga flickan vägen?