Det känns som att det går en ”magproblems-epidemi” framförallt bland hälsosamma kvinnor mellan typ 15 och 35. Jag har i alla fall nästan ingen tjejkompis som har en problemfri mage och jag har själv haft mycket magont framför allt när jag var yngre.
Jag tror de flesta av oss med dessa magproblem har testat allt ifrån olika dieter, detoxat, hålla oss borta från viss typ av mat, tillsatt enzymer eller knaprat andra tabletter. Vi försöker helt enkelt lösa problemen genom att lägga mycket betydelse vid VAD vi stoppar i oss. Vi utesluter alltifrån gluten, laktos, socker, färgämnen och kött. När jag var i 13-års ålders rekommenderade en läkare mig att bara äta ris och kokt fisk under någon månad för att sen steg för steg lägga till andra typer av mat och då få reda på vad min mage tålde, vad jag egentligen var allergisk mot. Det funkade tyvärr sådär, problemen kvarstod. Givetvis influeras kroppen av VAD vi äter men en annan påverkande faktor som vi ofta glömmer är HUR vi äter. Jag skrev häromdagen (HÄR) att jag besökte en Ayurvediskläkare som heter Peter Ljungsberg. Vi snackade om allt mellan himmel och jord men ett ämne som vi stannade lite längre vid var just HUR vi äter våra måltider.
Enligt Peter (och jag håller av egen erfarenhet verkligen med) så spelar ”VADet” ingen roll så länge vi slänger i oss maten samtidigt som vi sitter framför Facebook. Hur nyttigt och rent vi än äter så kommer vi få ont i magen (och dessutom näringsbrist) om vi inte är närvarande under måltiderna och om vi glömmer att tugga maten. Han menar att han har hjälp mängder av människor med magproblem bara genom att inspirera dem till att ändra sättet på HUR de äter. Han förespråkar att varje enskilt måltid borde ses som en meditation där vi inte gör något annat än fokuserar på maten och gärna tuggar varje bit 25-40 gånger.
För att vi ska kunna smälta maten ordentligt och inte få magont behöver maten blandas med enzymerna i saliven vilket den endast gör om vi tuggar. Vidare, om vi äter samtidigt som vi jobbar eller läser går blodet upp till hjärnan (istället för magen) vilket gör att det blir svårare för magen att smälta maten.
Peters fyra tips för HUR vi bör äta:
- Redan innan du sätter sig för att äta var mentalt inställt på att äta i lugn och ro med full närvaro.
- Tugga maten väl, räkna 25-40 gånger.
- Undvik att läsa etc under måltiden
- Lägg ner besticken mellan tuggorna.
Insikten är nog att vi först måste kika på HUR vi äter och därefter kan förfina vår hälsa med VAD vi äter.
Läs gärna mer här…
Thank you for being a guiding light in the journey towards better digestive health and overall well-being. I’m confident that with the wisdom of Ayurveda and your compassionate care, many will find relief and achieve a healthier, happier life.
Wishing you continued success in your mission to make a positive difference in the lives of those seeking healing and balance. Keep up the excellent work, and I look forward to exploring Ayurveda’s wonders through your Ayurveda center in Dubai!
I like the efforts you have put in this, regards for all the great content. https://freehorseracingtv.com/live2/
I like the efforts you have put in this, regards for all the great content. https://freehorseracingtv.com/live2/
But wanna say that this really is quite helpful , Thanks for taking your time to write this. free live horse racing
But wanna say that this really is quite helpful , Thanks for taking your time to write this. kyiv live feed
We always follow your beautiful content, I look forward to the continuation. https://freehorseracingtv.com/live/
Very nice blog post. I definitely love this site. Stick with it!
Good article with great ideas! Thank you for this important article. Thank you very much for this wonderful information. https://izmirmerkitevdenevenakliyat.com/
Definitely, what a great blog and instructive posts, I definitely will bookmark your site.All the Best! https://freehorseracingtv.com/
Jag tror fullt ut på det du skriver om. Mer närvaro, respekt och kärlek till våra kroppar! Som du skriver kan ”små” förändringar så som närvaro när vi äter kan hjälpa otroligt mycket, det har hjälpt mig mer än de kosttillskott jag hört ska vara bra. Jag tror jag, precis som många andra, ”lyxar till det” och myser med något gott kanske framför en film eller serie då och då. Men sen jag började öva på att vara närvarande vid varje måltid har jag både börjar uppskatta maten jag äter mer och förstått hur mycket jag går miste om när jag fokuserar på något annat. En chokladbit smakar så mycket mer vid köksbordet och ett ljust tänt än framför en bra film. I mitt fall har jag till och med upptäckt att jag har kompenserat min rastlöshet när jag tittar på en film eller serie med att äta, hur tokigt blir egentligen inte det?
Jag fick för ett tag sen lära mig något spännande om vagusnerven som, jag förstår det, skickar impulser mellan hjärnan och magsäcken, tarmarna dvs är en viktig funktion för matsmältningen. Den meddelar hjärnan när vi är hungriga och när vi är mätta. Men på människor vars förfäder bott i kallare klimat och därmed i perioder haft svårare att hitta mat skickas dessa impulser långsammare. Förmodligen för att vi inte skulle gå runt och känna oss hungriga och för att vi sen skulle kunna fylla på med så mycket energi som möjligt tills nästa gång vi fick i oss mat. Med detta i åtanke är det kanske extra viktigt att äta långsamt känna efter, kanske vänta en stund innan vi äter mer nu när vi så många har tillgång till mat alla timmar på dygnet. Denna nerv kan också vara spänd och därmed ge sämre matsmältning och besvär… Mycket spännande och helt nytt för mig! Tack Josefine för att du skriver om detta så viktiga och vanliga problem. Kramar till dig!
WOW – så himla intressant det du skriver om Vagus nerven H. Det är verkligen något att tänka på…äta långsamt. Känna efter och låta mättnaden komma. Vagus nerven kan vi ju också påverka och stimulera med vissa yoga positioner och även andningsövningar – förmodligen en anledning till att man kan känna att yogan hjälper matsmältningen och magbesvär.
Och håller verkligen med dig ånggående chokladbiten framför en film, så himla onödigt. Och även den där sockerkicken som ibland intas när hjärnan behöver en kick… som ju endast slutar med en dipp och ont i magen.
Det är verkligen intressant hur svårt det kan vara att vara närvarande när man äter och det speglar nog lite hur vi lever våra liv. När jag sitter på meditationsretreat är det så enkelt att njuta av varje tugga och känna när mättnaden kommer men hemma (och tillsammans med andra) är det så mycket svårare. Träna träna!!! KRAM!
JAgh åller med!
Ett annat problem som orsakar magproblem är stress i övrigt i livet. Stress man kan få av något svårt som hänt, för mycket krav på sig, för mycket krav från andra, eller för mycket träning. Kroppen säger ifrån, och det är viktigt att lyssna på den. Ibland kan man ha svårt att lyssna på känslan, och då är det kroppens sätt att säga till. En sån stress blir knappast bättre av att man ger kroppen ännu mer stress genom att ta bort saker och lägga om kosten på olika sätt, gå på olika dieter. Det samma gäller rädsla, ångest, nedstämdhet. Ibland kan en sån känsla kännas i magen, och ställa till det i mage på riktigt, rent fysiskt, istället för att visa sig så som känslan egentligen är!
Jag tror mycket magont, inte allt, men mycket, kunde hjälpas av just det du säger, och kanske också att tagga ner, sänka kraven, tillåta sig ha lite ont i magen och vila! För det är kanske det kroppen vill?
Tack tack tack för kloka ord Elsie. Så himla sant tror också stressen är en hemsk bov. Älskar det du skrivare att tillåta sig att ha lite ont i magen…ibland kanske det måste vara så. Tack. KRAM
Jag tror verkligen det ligger mycket i det du skriver om, att det handlar om hur vi äter och inte vad. Mindful eating är något många (inklusive jag själv) borde tänka mer på. Jag tycker mig märka enorm skillnad när jag äter i lugn och ro, tuggar och låter måltiden ta sin tid. Istället för att kasta i sig maten samtidigt som jag tittar på ett youtubeklipp och läser mailen på telefonen. Tack för att du lyfte detta, jag behövde påminnelsen!
Jag vet – men shit va svårt det är. En galen utmaning men fint de stunder man klarar det :-). Kämpa kämpa!