Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

mig

”Jag är för ovig för yoga”

Jag är för ovig för yoga

Foto – Adam Klingeteg

En kommentar jag får höra flera gånger i veckan framförallt när jag är i Stockholm och springer på bekanta på stan. Många vet att jag håller på med yoga och är nyfikna men säger samtidigt att det inte är något för dem eftersom de ju är alldeles för stela.

 

Att någon som aldrig prövat yoga tänker så är ju inte alls konstigt eftersom de flesta bara har sett själva fysiska yogapositionen på bild. Då ser det ju ut som gymnastik eller stretchen man gör efter joggingrundan.

 

Hursomhelst, utövar man yogapositionerna så som det är tänkt från början är det något annat, något betydligt djupare än fysiska stretchar. Sedan urminnes tider har yogans traditioner i olika former kunnat hittas i Indien och då användes det som tekniker att stilla sinnet och därifrån förstå vem man är på ett djupare plan.  Runt år 400 sägs det att legenden Patanjali strukturerade upp dessa nedärvda tekniker i den mytomspunna skriften Yoga Sutras som är lite av en bibel för yogan (vill dock poängtera att yoga absolut inte är någon religion). Där beskriver han yogan som ”stillandet av alla tankerörelser” eller ”förmågan att styra fluktuationer i sinnet”.

 

Tanken är alltså att vi kan ta hjälp av dessa ”stretch-övningar” för att stilla vårt sinne. Det handlar alltså om HUR vi gör övningarna. Vi kan exempelvis skynda oss igenom ett gäng solhälsningar och samtidigt tänka på vad vi ska äta till middag eller hur mycket vi har att göra på jobbet – då får vi inte mycket ut av de där solhälsningarna mer än kanske lite muskelstyrka och smidighet. Gör vi istället solhälsningen med full närvaro på hur kroppen känns på insidan: hur vi andas, vilka muskler vi spänner, vad blockeringarna sitter etc. så stillas automatiskt de där tankarna. Då finns det ingen tid att tänka på annat för vårt fokus är i kroppen. Vårt sinne (som ju annars går i ett) får en paus på riktigt. Yogan blir mindfulness, yogan blir meditation och vi ser genast att det är något som ALLA kan utöva oavsett vighet.

 

Så för alla er härliga som antagit yogautmaningen nu i oktober, ha detta i åtanke när ni gör övningarna. Försök att göra yogan till meditation, där du är helt närvarande i stunden, i din egen kropp. Sååå underbart att göra detta ihop och för er som inte hakat på än så är det inte försent ;-). 15 minuter yoga varje dag under hela oktober – YEAH!!!

Närvaro med surfing

Josefinebengtsson surf- Josefinebengtsson surf-2 Josefinebengtsson surf-3

Surfa, sjunga, skriva, yoga, dansa….vad vi gör för att hitta NÄRVARO spelar nog mindre roll, huvudsaken är ju att det funkar. För utan närvaro känner jag att livet känns tomt och meningslöst.

 

Häromdagen, lämnade jag yogahuset och åkte ner till havet för lite surf. Jag har en liten hatkärlek till surfing. När jag var 18 år bodde jag i Australien under ett år med beslutsamhet att lära mig surfa. Det gick sådär. Svårare än vad jag trodde så jag gav upp. Sen tog det många år innan jag tillslut gav mig in i det igen. Numera lever jag ju på många sätt nära surfen så smugit mig på det igen. Surfat på alla våra destinationer. Jag älskar havet, jag älskar att bada, jag älskar små vågor. Men när vågorna är stora, blir jag rädd. Närvarande men rädd. Hursomhelst – känslan när jag lyckas paddla ut och ta mig upp är MAGISK så jag går emot den där rädslan gång på gång. Det blir bättre. Snart ska jag dansa på vågorna med samma lätthet som underbara ligan på Surfakademin.

MEDITATIONSUTMANING – Vad är meditation?

Meditationsutmaning

Foto – Adam Klingeteg

På söndag börjar min 21 dagars meditationsutmaning. Wihooo! En utmaning där vi mediterar en kvart per dag i 21 dagar. Första pris är en resa med Yogiakademin till Bretagne i sommar. Läs mer HÄR.

 

Innan vi sätter igång låt oss titta på vad meditation egentligen handlar om? Hmmm… det finns nog lika många svar på den frågan som det finns meditatörer men jag tror de flesta av oss kan enas om att det är tekniker för kroppslig och mental närvaro – ett sätt att gå utanför vårt sinne med dess tankar (som alltid tycks fokusera på dåtiden eller framtiden) för att istället landa i stunden.

 

Ett sätt att liksom börja ta kontroll över tankarna. Att förstå att vi inte är dem. Att förstå att bara för att en tanke ploppar upp så behöver den inte vara sann. I takt med meditationen så har jag insett att jag kan välja att tro på mina tankar eller inte. Vilket i sin tur leder mig till en känsla om vem jag är på riktigt, på ett djupare plan. Alltså bakom de där tankarna om vem jag är, hur min kropp ser ut, vad jag jobbar med, var jag bor etc.

 

Meditationen hjälper mig helt enkelt att landa i ett slags stilla varande där det andra ”ytliga” aspekterna spelar mindre roll. Jag skulle ljuga om jag sa att meditationen gjort att jag helt slutat bry mig om yttre aspekter – jag är mänsklig så det gör jag fortfarande. Tiden i meditation ger mig dock ofta glimtar av något mer – den där känslan av kärlek och harmoni som alltid finns där inombords, oberoende yttre omständigheter.

 

Hoppas du vill vill vara med på min utmaning :-). Kommentera gärna om du har frågor. #josefinesmeditationsutmaning <3

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!