Mera flightmode åt folket! Efter att jag har haft mobilen i flightmode under stora delar av min resa i Indien fick jag än en gång uppleva närvaron som kommer bara av den ”enkla” strategin. Herre gud, vad den där apparaten styr mitt liv och ständigt tar mitt fokus – den tar ofta befälet och aktar jag mig inte så är det plötsligt mobilen som bestämmer över mig och inte tvärt om. Buuuuh! Det är helt enkelt en drog! Längtar man efter mer harmoni i livet är det bara att lägga undan mobilen en stund, då kommer närvaron per automatik. Här ere dock disciplin som gäller i alla fall till en början. Efter några dagar i flightmode (när jag inser hur skönt det är) funderar jag alltid på att sälja mobilen och leva livet utan (kanske dock blir nog svårt i längden). Men man behöver ju inte vara extrem.

Jag skrev för ett tag sen om ”5 tips att hitta jobbfokus” – det kan vara svårt att ”lyckas” med alla de punkterna varje dag men en sak som jag är väldigt strikt kring är att starta dagen utan mobil, starta dagen i fligthmode. Då hinner jag landa med mig själv, känna in kroppen och hitta en inre styrka som jag sen kan använda för att inte sugas in lika mycket i mobilen när jag väl slår på den.

Börjar jag dagen (gärna de första 2-3 timmarna efter att jag vaknat) utan mobil så kan jag ofta också lättare så emot mobilens frestelser (instagram, Facebook, whatzapp…) även när jag väl slår på den.

Under dessa morgontimmar känner jag mig ofta så fri, så närvarande. Jag kan göra min yoga, meditation, avslappning och äta min frukost utan en miljon intryck från andras liv, utan något annat som stör. Det är vackert. Det är jag tacksam för varje dag.

Går det inte att ha flightmode i 3 timmar varje morgon (vilket är helt förståeligt) så kanske det går i någon kvart i alla fall medan du går upp på yogamattan, tränar, lagar frukost eller vad du nu pysslar med på morgonen. Och går inte heller det så kanske du i alla fall kan låta bli internet den första stunden på dagen (telefonen i sig med sms och samtal är ju i alla fall för mig långt ifrån det största problemet).

Eller varför inte ta ett dygn med flightmode i helgen?! I will 🙂

Läs gärna fler liknande tankar här…

Min perfekta morgon

Jag älskar flightmode

Heeeeeeej bästa ni!

Nu är jag tillbaka efter min vecka utan kontakt med omvärlden. Det känns som en evighet. Nu är det märkligt men också lite spännande att sitta här vid datorn igen. Jag har saknat att följa era yogaupplevelser så det är superkul att få läsa. Den som spar hon har!

Jag har alltså levt som en eremit på på denna vackra ödestrand i sju dagar utan yttre stimulans utöver naturens magiska dans. Trots det känns veckan oändlig lång och otroligt händelserik. Jag skulle vilja påstå att jag djup-dykt in i mitt inre och lyckats skapa en liknande känsla som under ett tiodagars vipassana retreat

I takt med solens uppgång har jag börjat dagen med låååång ljuvlig yoga i närvaro av vågornas brus och fåglarnas sång. En meditation i rörelse. Resten av dagen har bestått av mängder med sittande meditationer som varvats med magiska bad och läkande ayurvedisk mat.

Utifrån sett kan det låta ganska ensidigt, poänglöst och tråkigt. Vad är grejen med att sitta tyst i en vecka och inte göra ett skit? En vecka utan jobb där jag istället kunnat leka med mina vänner i Stockholm, dra till Kalifornien och surfa med min kärlek, utforska någon spännande storstad eller yoga med mina kompisar på stranden bredvid.

Hursomhelst, just nu kallade min själ efter något annat, efter att sitta still. Hade jag inte tagit tag i det själv vet jag att universum på ett eller annat sätt skulle ha gjort det åt mig. Så jag valde att lyssna. Jag valde att sätta mig ner och låta det som behövde observeras komma upp till ytan.

Under dessa intensiva dagar har jag upplevt meditationer av alla dess slag.

Meditationer i smärta. Meditationer i bliss. Meditationer som läkt min kropp från insidan. Meditationer som guidat mig till det jag behövde se. Meditationer som fått hela min kropp att vibrera. Meditationer som tagit fram lilla barnet i mig. Meditationer i fullkomlig tacksamhet. Meditationer i villkorslös kärlek. Meditationer som tvingat mig att släppa taget, som guidat mig in i tillit.

Kraftfullt är bara förnamnet. Jag kommer aldrig sluta förundras över vad vår kropp är kapabel till bara vi sätter oss ner och observerar.

Jag har ju mediterat såhär intensivt i flera dagar tidigare men då intängd på ett meditations center. Nu var det första gången som jag gjorde det ensam, det var ett liten experiemnt för mig själv. Skulle jag ha disciplin nog att sitta still flera timmar om dagen. Disciplin nog att låta mobilen bara avstängt. Disciplin nog att inte smita iväg på utflykt. De första dagarna gick det lite trögt (som det alltid gör även under retreat) men ju mer jag märkte meditationen magiska effekter, desto mer motiverat blev jag. Det var fantastiskt att ge mig själv denna vecka. Meditationsretreat som Vipassana är magi men vetskapen om att jag inte är beroende dem känns fint. Att jag kan gå djupt in i meditationen även på egen hand. Det handlar bara om att ge mig själv den tiden. Att meditera till vardags är givetvis också så givande men för att verkligen gå djupt tar det några dagar och timmar av stillasittande observation. Det går helt enkelt inte att komma in i samma tillstånd när man kollat facebook och mailat samma dag.

Tacksam över klarheten och så taggad på livet tillsammans igen!!! WIEEEEEE.