Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

baravara

Jakten på den perfekta relationen

Nu har jag bara ett retreat kvar på min Training for Life, ett 1,5 årigt program jag går på baravara. Ett av dessa retreats handlade om RELATIONER – framförallt kärleksrelationer. Ett retreat som fick mig att se massa saker lite tydligare.

 

Jag har alltid varit väldigt intresserad av kärleksrelationer och framförallt valet av partner vilket gjorde att jag till och med skrev min Bachelor uppsats på Handels om just det. En uppsats som fick namnet The Business of Love, How to find a soul mate among billions of dates. När de flesta andra kursare analyserade skattefördelar med XX eller budgetöverskott för YY så fokuserade jag på det då framväxande fenomenet online dejting. Detta var ju flera år sedan, innan alla appar kom, när det fortfarande ansågs lite konstigt att dejta online.

 

Hursomhelst, det fanns några internet sidor där Match.com var den största aktören. När jag tillsammans med min uppsatspartner, Jessica, började behandla ämnet såg vi ganska snabbt ett stort problem med dessa sajter – det stora urvalet.

 

Med hjälp av olika psykologiska teorier såg vi tydligt att människan inte är skapad för att hantera så många partnerval som man får via dessa sajter. Vi använde främst en teori som brukar refereras till ”The too-much-choice effect” som i stort visar att när vi har för många val blir vi antingen missnöjda med våra val eller också väljer vi ingen alls. Tidigare hade forskare främst använt denna teori när det kom till antal val av olika produkter såsom smaker av tuggummi eller märken på tvålar där slutsatsen då var att när det var för många varianter av produkter slutade det med att vi blir missnöjda med vårt köp eller inte köper något alls. Vi tog alltså denna teorin, testade den på partnerval och såg tydligt att den stämde väl – människor med för många val är antingen missnöjda med sin partner eller också förblir de singlar och inte väljer någon alls.

 

Det vi fann i uppsatsen skrämde mig och kanske har det bidragit till att jag aldrig testat varken klassiskt online dejting eller tinder även under de perioder som jag varit singel. Jag tror fortfarande att det ligger någon sanning i denna slutsats MEN jag börjar samtidigt inse att bakom allt detta finns det en annan mer grundläggande och djupare aspekt. Jag börjar förstå att det måste finnas en anledningen till varför vi i samhället sett till att skapa alla dessa appar och sidor som ger oss dessa oändliga möjligheter – en orsak till varför vi ständigt vill ha FLER val.

Kan det vara så att vi gömmer oss bakom dessa val? Att det är lättare att behålla masken på om vi inte går på djupet i en specifik relationen utan snarare springer på nästa dejt så fort det börjar bli för intimt med en viss person. Valen gör helt enkelt att vi kan stanna på ytan med många och slipper det där med att krångla oss in på djupet.

 

Jag skulle tippa på att de flesta av oss dock inte ser denna egentliga orsak – hur hårt vi håller i vår egen mask – utan snarare hittar på anledningar för att döma ut vår dejt. Otaliga skäl till varför vår nyvunna partner inte är den rätta.

 

”Hon är alldeles för stel”, ”Klarar inte av hans familj..”, ”Hon är bortskämd..”, ”Han är ingen riktig man..” bla bla bla…

 

En slags felsökning som alltid resulterar i samma slutsats: Jag måste leta vidare!

 

…men oftast skulle jag tro att det inte handlar om den andra personen. Även om det är klyschigt så handlar det nog nästan alltid om oss själva. Om vår egen rädsla över att öppna upp. Att ta av oss masken och stå spritt språngande naken framför vår partner och låta denna personen komma bakom våra tjocka ”välmanikurerade” skal.

 

För några år sen när jag var singel hade jag en period då jag såg att detta mycket tydligt inträffade. Jag dejtade några killar – en i taget – men ofta bara några veckor i sträck för sen blev jag ”äcklad”. Jag inser ju nu att det inte var killarna det var fel på utan min egen rädsla att släppa in dem. När de började komma för nära mig, sprang jag snabbt som tusan.

Vi vågar helt enkelt inte visa vem vi är bakom det där perfekta skalet vilket omedvetet gör att vi så fort vi kommer ”för” nära en annan människa ser till att hitta fel på den personen så att vi får en anledning att lämna och söka vidare på den gigantiska köttmarknaden – så att vi kan fortsätta behålla vår trygga mask på (ett tag till). För vem är vi utan denna mask? Ofta har vi kanske inte ens själva någon aning om vad som döljer sig bakom alla våra roller och spel så när en annan person börjar skrapa på ytan blir vi livrädda att tappa masken – för vår partner men också för oss själva. Även om vi kanske inte är helt nöjda över livet med masken på, så är det välbekant och tryggt för oss, utan mask tvingas vi ju in i ”läskig” ovisshet.

 

Dagens snabba partnerbyte, otrohetsaffärer och singelträsk beror nog snarare på att vi nu mer än någonsin – mycket med sociala mediers framgång – har lyckats skapa ännu fler lager och masker runt vår riktiga kärna vilket i sin tur gör att vägen in till kärnan (och likaså en intim relation) blir längre och mer svårgenomtränglig.

 

Ibland har vi dock ”tur”, vi träffar en person som vi kan behålla vår vackra mask på inför och denna person kan behålla även sin. Vi kan gå in i ett ”tryggt” äktenskap tillsammans utan att behöva ta av våra kära skal. Ett äktenskap där två masker möter varandra och skapar en yttre perfektion, en sagovärld där den vackra prinsessan äntligen får kyssa sin prins i deras nyinköpta drömbostad där de tillsammans med sina barn lever lyckliga i alla sina dagar.

 

En fantastisk relation för den yttre betraktaren men vad skulle hända om man kunde komma in på djupet av dessa individer? Om man kunde läsa deras innersta tankar?

 

Det kan vi givetvis inte veta men det jag vet är att jag personligen vill ha en relation som består av någon annat än två främlingar som valt att leva under samma vackra tak. En relation som består av öppenhet, äkthet och ärlighet framför utlovade löften och falsk trygghet. En relation där vi kan stå nakna inför varandra i fullkomlig sårbarhet och därifrån naturligt bilda en villkorslös enhet.

 

Efter år av toppar och dalar, hårda ord, lögner och frustration… tror jag att detta är dit jag är på väg med en man som jag ibland velat slå sönder och samman men som av någon anledning fortfarande finns kvar. Om vi båda fortsätter jobba med oss själva tror jag på oss. I mitt bakhuvud klingar de gamla grekiska orden ”knowing thyself”, det måste vara vägen till en djup och kärleksfull relation, eller?

Foto – Mohammed Salik

Outfit – Soc for Stadium

Dynamisk meditation på Urban Om

Glad lördag! Jag har varit i Stockholm i någon vecka nu och inser hur svårt det är för mig att stanna i kroppen här. Staden blir liksom lite överväldigande för mig. Jag märker det speciellt när jag är på yogamattan, i sittande meditation samt när jag ska somna. Så mycket tankar samtidigt. Så svårt att vara i kroppen.

 

När jag bor i naturen som jag ju gör stora delar av året blir jag automatiskt mer närvarande i kroppen. Det är som om naturen påminner mig om att landa och grunda mig själv. I stan, fastnar jag mycket lättare i huvudet och undre längre perioder. FRUSTRERANDE men antar att jag bara måste hitta fler tekniker och rutiner för att kunna vara närvarande även här.

 

Hursomhelst, imorse började jag dagen med Dynamisk meditation på Urban Om. Vilket var superbra för den är så kraftfull att jag liksom svingades ner i kroppen. Tvingades släppa allt ältande och planerande i huvudet. SÅ SKÖNT!

 

För er som är nya till detta så är Dynamisk meditation en aktiv form av meditation som vi också börjar varje morgon med på alla retreat på Baravara. En meditationsform som är speciellt utformad för att hjälpa oss västerlänningar att (under kontrollerade omständigheter) att få LEVA UT hela vårt register av känslor och på så vis bli av med kroppsliga och mentala blockeringar. Den indiske mystikern, Osho, introducerade denna meditation i västvärlden redan på 1960-talet. Idag används den på mängder av platser runt om i världen. Det finns nog knappt en storstad som inte har ett ställe för Dynamisk meditation. I Stockholm hittar du det exempelvis på den underbara studion Urban Om, tisdagar och torsdagar kl 6.45 samt på lördagar kl 08.

 

Meditationen pågår i en timme och är indelad i fem faser: andning, utlevnad, utmattning, stillastående och celebration. Under hela timmen brukar man ha ögonbindel eller slutna ögon för att kunna fokusera så mycket som möjligt på sin egen inre upplevelse.

 

Fas 1. Anding

Det första steget är till för att syrsätta kroppen och få energin att flöda fritt. För att göra det andas vi kraftfullt och ”kaotiskt” ut genom nästan samtidigt som vi försöker röra armarna och höfterna. Det kan kännas lite trögt i början men efter ett tag brukar jag verkligen känna hur varenda cell i kroppen vaknar till liv.

 

Fas 2. Utlevnad

Efter fas 1 brukar känslorna fullkomligt explodera för det flesta. Folk skriker, slåss med kuddar, stampar, gråter, skrattar (de flesta verkar ha mest ilska som vill uttryckas men alla känslor får plats här) ….det är KAOS. Jag älskar det! Jag minns dock första gången jag var på en sådan här meditation –  jag var i chock. Det var riktigt läskigt att höra alla obehagliga vansinnesskrik och själsord. Men ju fler gånger jag gjorde det insåg jag att det var väldigt skönt att få leva ut utan att bli dömd eller inspärrad.

 

Fas 3. Utmatting

Nästa fas är sjuuuuuuukt jobbig. Man hoppar upp och ner med armarna över huvudet samtidigt som man uttalar mantrat WHO. Ett gammalt Sufi mantra som härstammar från frågan ”Who Am I”. När vi hoppar vill vi landa på hälarna för att få hela höftpartiet och bäckenbotten att vibrera. Precis som första fasen så kan denna kännas galet jobbig till en början men efter ett tag när energin börjar flöda uppåt kan det kännas som om man får någon form av superkraft och kan fortsätta i en oändlighet. Man kommer liksom utanför sin kropp.

 

Fas 4. Stillastående meditation

Efter 10 minuter, hör man en röst som skriker STOP då ska man stanna helt blickstilla där man är och bara observera vad som sker i nuet. Om armarna landar ovanför huvudet bör man låta dem vara där (oftast brukar de i alla fall för mig sakta smyga sig neråt under fasens gång).

 

Fas 5. Celebration

Meditationen avslutas sen med valfria rörelser till musiken som spelas. En form av dans som inte ska förväxlas med att ”dansa” fint. Det är ett sätt att fira den kommande dagen och livet!

 

Första gången man provar i grupp kan det vara lite som en chock i alla fall i fas två då alla verkligen LEVER UT de känslor som annars inte riktigt går att leva ut, vilket för många som sagt betyder ILSKAN. Efter ett tag brukar de flesta bara se det härliga i att faktiskt låta det som finns på insidan då ett uttryck.

 

Vill du prova hemma med musik så finns en Spotify-lista med alla fem faser HÄR

BREATHWORK

Hej kära kära ni!

 

Hur mår ni? Jag har varit på Baravara i några dagar nu så det är därför jag har varit lite seg på att svara på era fina kommentarer. Tack igen till alla er som var med på utmaningen. Ni har funnits med mig dessa dagar på retreatet.

 

Nu har jag gått hälften av programmet på Training for Life, fortfarande såååå tacksam över att få träffa alla otroliga Terapeuter och få chansen att läka och lära känna nya sidor av mig varje gång. Precis som alltid så var det verkligen fantastiskt att få landa djupt in i mitt hjärta igen. Att få checka ut såhär i några dagar och bara få fokusera på mig själv är den största lyxen jag kan komma på.

 

Som vanligt har jag svårt att beskriva retreatet på ett rättvist sätt – vissa grejer måste helt enkelt upplevas. Hursomhelst, jag ska försöka litegrann. Fokus denna gången var ANDNING (eller Breathwork som det brukar referens till). Jag har tidigare gått några kurser i just Breathwork och inser gång på gång hur mäktigt det är att jobba med andningen på detta fria sätt.

 

Jag fokuserar ju givetvis på andningen dagligen i yogan men då är det på ett mer kontrollerat sätt. I Breathwork används andningen snarare till att släppa kontrollen och därmed automatiskt få kontakt med gamla trauman och blockerade känslor. I vardagen gör nog de flesta av oss tvärt om – vi gör allt för att slippa känna det som är smärtsamt. Den bästa tekniken för att göra just det är att dra in magen och andas ytligt uppe i bröstet, vi lägger locket på. Någon som känner igen sig?

 

I Breathwork ”tvingar” vi istället ner andningen djupt ner i magen vilket gör att vi automatiskt börjar känna de känslor som vi tidigare inte ”orkat” hantera eller uttrycka. Under en Breathwork session får helt enkelt dessa känslor chansen att komma upp till ytan – rensas ut, levas ut.

 

Även om jag vet hur läkande det är och hur ”lätt” jag känner mig efter ett Breathwork retreat eller bara en enstaka session så har jag alltid ett megamotstånd när jag lägger mig på madrassen och gör mig redo för att sätta igång andning. Ett motstånd som kommer både utav att det oftast är smärtsamt men också utav att jag tvingas släppa kontrollen och ge mig ut på ett äventyr som jag inte alls vet var det kommer sluta. Det brukar bli en hel del av de där känslorna som ju tyvärr inte tycks vara helt accepterade att uttrycka i vårt samhälle – ILSKA och SORG. Jag är så tacksam att det finns retreat där ALLA känslor hyllas och accepteras. Retreat där vi får chansen att uttrycka dem och vara oss själva utan lager och masker.

 

För det finns ingen mäktigare upplevelse än när jag låter mig själv släppa kontrollen, andas och leva ut det som finns inom mig.

 

Andningen leder mig nämligen till den riktiga Josefine. Den Josefine som finns bakom allt annat. Bakom utsidan. Bakom kroppen. Bakom mina roller. Den Josefine som helt enkelt bara ÄR – alltid har varit och alltid kommer vara. Som inte behöver ”göra” något för att känna sig värdefull. Som är i fullkomlig harmoni. Som delar från ett öppet hjärta. Som lever i naturlig tacksamhet. Som ser allt med klarhet. Som vet att allt är som det ska vara.

 

Foto – Adam Klingeteg

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Susanne Barnekow
Home
Jannike Ebbing
Lifestyle
Evelina Andersson
Lifestyle
Sara Che
Hälsa
Joanna Swica
Mode
Paulina Forsberg
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Cassandra Lundgren
Lifestyle
Mitra Javadi
Lifestyle
Sophia Anderberg
Mode
Emma Danielsson
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Mathilda Weihager
Lifestyle
Cassandra Klatzkow
Lifestyle
Fanna Ndow Norrby
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Tyra-Stina Wilhelmsson
Mode
Imane Asry