På den frågan svarar jag kanske lite motsägelsefullt – EGEN TID! Just haft ett dygn för mig själv i skogen. Det var underbart härligt men jag vill absolut inte alltid leva såhär som en eremit, jag älskar att vara med människor. Dessa små stunder av egen tid ger mig dock så mycket styrka, så mycket klarhet.

Och efter dessa stunder vill jag inget annat än att vara med andra. Båda delarna måste liksom finnas där. Ett liv helt ensam känns megatrist men ett liv där jag aldrig får vara ensam skulle göra mig galen.

Utan att vara någon form av expert på kärleksrelationer tror jag även detta kan vara en nyckel till ett härlig förhållande. Att ge varandra space för att sen smälta samman, låta varandra vara för att stunden efter vara som en…

Kanske de svåraste som finns…. Är man nykär vill man ju ofta hänga ihop 24/7 och i en relation där kärleken tycks ha slocknat kanske man umgås dygnet runt för att slippa vara ensam, för har man inte varit ensam på länge kan det vara det läskigaste som finns.

Läs gärna mer om egen tid HÄR & HÄR.

Älskar Indien och att resa själv. Det är liksom något speciellt här – någon energi som får mig att landa in i mig själv. Jag inser hur mycket jag saknar mig själv på sistone och hur viktigt det är för mig att få dessa pauser ibland. Pauser där jag helt kan lyssna in mig själv. Ta ett kliv bort från allt annat en stund. Få perspektiv.

Jag har liksom skapat mig som ett eget litet retreat här. Yogar typ 2-3 timmar på morgonen, äter frukost följt av en härlig strandpromenad. På eftermiddagen har jag tagit en magisk Ayurvedisk massage (nästan varje dag) och sen mediterat en timme. Mina kvällar har blivit tidiga med middag på stranden och sen lite läsning. Just nu är det ”A conversation with God” som är min kompis.

För er som inte gjort det så kan jag verkligen rekommendera att resa själva.

Läsa gärna mer om mina tankar om egentid HÄR eller HÄR.

HEJ INDIEN! Nix, inget aprilskämt – jag köpte en spontan enkelbiljett och befinner mig just nu på mitt favvo ställe i världen – Agonda beach, Indien. Detta har varit mitt vinterhem de senaste fyra åren. Samma strand, samma lilla bungalow.

Detta året byttes det ju ut mot Costa Rica vilket också var fantastiskt men nu efter Bretagne kände jag ett galet sug efter att få lite ensamtid i detta paradis. Så väldigt spontant bestämde jag mig för att åka hit!

Jag vet jag flänger och far världen över men det är helt underbart att vara här. Eftersom jag haft retreat hela vintern och jobbat – undervisat varje dag och umgåtts med människor 24/7 så är det skönt med några dagar där jag bara får vara, bara får lyssna på min kropp.

Wihoooo!!!!