människor

Vad är viktigast i en relation?

vad är viktigast i en relation?Vad är viktigast i en relation?

På den frågan svarar jag kanske lite motsägelsefullt – EGEN TID! Just haft ett dygn för mig själv i skogen. Det var underbart härligt men jag vill absolut inte alltid leva såhär som en eremit, jag älskar att vara med människor. Dessa små stunder av egen tid ger mig dock så mycket styrka, så mycket klarhet.

 

Och efter dessa stunder vill jag inget annat än att vara med andra. Båda delarna måste liksom finnas där. Ett liv helt ensam känns megatrist men ett liv där jag aldrig får vara ensam skulle göra mig galen.

 

Utan att vara någon form av expert på kärleksrelationer tror jag även detta kan vara en nyckel till ett härlig förhållande. Att ge varandra space för att sen smälta samman, låta varandra vara för att stunden efter vara som en…

 

Kanske de svåraste som finns…. Är man nykär vill man ju ofta hänga ihop 24/7 och i en relation där kärleken tycks ha slocknat kanske man umgås dygnet runt för att slippa vara ensam, för har man inte varit ensam på länge kan det vara det läskigaste som finns.

 

Läs gärna mer om egen tid HÄR & HÄR.

Nu är jag kär igen…

Nu är jag kär igen yogiakademin

God morgon! Nu är det dags för mig att ha några dagar för mig själv i tystnad men när jag sluter ögonen…ser jag ett par glasiga ögon som ser rätt igenom mig, ett vackert äkta leende tillsammans med ett smittande skratt samtidigt som jag energin från en fri själ mitt på dansgolvet…

 

JAG ÄR KÄR IGEN. En kärlek som är personlig men inte exklusiv för jag är tokig i alla vackra människor jag tillbringat min senaste vecka i Bretagne med. Vår magiska påskvecka tillsammans är över. Från att leva ihop i ett slags slottsligt kollektiv med 15 andra är jag nu helt ensam. Vi alla kom dit förra lördagen utan att känna någon annan – i slutet av veckan kändes vi som en familj. En familj som delade tårar och skratt, tystnad och tillit, drömmar och pinsamma historier.

 

Jag tycker det vackraste som finns är att se människor öppna sig och visa känslor, att se människor sluta ögonen och röra sig helt obekymrat i sina kroppar eller att fullständigt släppa taget i Savasana. Efter några dagar på ett retreat brukar detta ske – folk släpper lager, slutar lyssna slaviskt på mig i yogasalen och istället följer sin egen kropp. När det händer blir jag blixtförälskad – jag kan stå i mitt i salen med gåshud och vara helt hänförd för alla dessa fria kroppar. När vi är oss själva, slappnar av och släpper in är ALLA vackra.

 

Jag saknar alla dessa 15 individer, känns galet tomt. Jag vet dock att det är bra för mig att landa och bara vara lite ensamhet en stund.

 

Läs gärna mer om alla härliga retreats HÄR.

 

 

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!