Wihooooo! Missa inte detta MAGISKA CLUB YOGA event på Nobelberget i Stockholm på Valborg. Jag kommer hålla flowig yoga till DJ Anna Cross grymma musik. Och detta bjuder vi på tillsammans med Lululemon så skynda, skynda att signa upp HÄR. 

Foto –  Urbanista

I torsdags utmanade jag tävlingsmänniskan inom mig och var med på ett härligt löpningsevent som Urbanista anordnade. Innan jag började med yoga var det just löpning som var min grej – jag sprang typ en mil om dagen för att hålla stresshormonerna i schack. Nuförtiden känner jag sällan det där suget efter att köra slut mig själv på det sättet, jag kan då och då ge mig ut i skogen och springa men då i en lugn takt där jag fortfarande känner in kroppen.

Därför var det intressant att vara med på ett löpningsevent – dels för att se hur kroppen reagerar men framförallt för Egot. Under hela min uppväxt tog jag alltid i alla fall en pallplats på de där loppen i skolan och i några år tränade och även tävlade jag i friidrott.

Jag trodde därför att den där tävlingsmänniskan inom mig skulle väckas till liv och att jag skulle pusha mig själv för hårt för att impa på de andra! Men jag blev faktiskt förvånad över mitt lugn – faktum var att jag lyckades känns in mig egen kropp och även om grymma Charlotte Karlsson (som ledde passet) körde hårt med oss så lyssnade jag mer på vad min egen kropp kommunicerade.

Det var en superhärlig förmiddag som slutade med mysigt mingel med magiska smoothies från Shake for Shape.

Läs gärna mer vad jag tänker om jogging i detta inlägg  ”Var jogging min yoga?”

Foto – Peter Sahlberg, Outfit – Bikbok (nya underbara kollektion BALANS)

Heeeeej!

Så mysigt att vara hemma! I förrgår skrev jag om hur Indienresan fick min kropp att läkas och min själ att bli mer närvarande (läs HÄR). Det har också gjort att jag hittat tillbaka till den sanna njutningen av min yogapraktik igen.

Många yogalärare brukar tjata om ”På mattan får du sanningen om ditt liv”… himla klokt uttryck som jag nog också ska börja använda.

När jag stressar igenom livet – skyndar jag mig också igenom positionerna, jag glömmer att andas och jag tänker på annat. När jag istället låter livet gå i sin takt – flödar jag också långsamt igenom positionerna med full fokus på sensationerna i kroppen, jag känner hur varje andetag fyller upp min bröstkorg, jag är helt enkelt totalt närvarande.

Betyder det att vi bara ska yoga i det senare fallet? Att det är lönlöst när vi är stressade? Såklart inte!!!! Hade jag skippat yogan när mitt schema är fullspäckat och hjärnan går på högvarv skulle jag förmodligen må väldigt mycket sämre, jag skulle nog typ gå under.

Även om jag jobbar med att ha ett neutralt sinne på yogamattan (och i livet), det vill säga inte döma mig själv när jag håller andan och tänker på allt annat än det som är i stunden så kan jag inte låta bli att vara tacksam över att emellanåt få känna såhär. Tacksam över att få känna energin flöda genom hela kroppen. Tacksam över stunderna av närvaro, stunderna av meditation.

För liknande tankar läs gärna inlägget ”Om jag skulle tatuera mig!”