Heeeeeej bästa ni! Så imorgon börjar vi alltså med del 3 i vår utmaning. Låt oss första titta på en väldigt viktig aspekt: Hur utövar vi yinyoga på ett säkert sätt?

I yinyogan blir det extra tydligt att varje position ser unik ut hos varje individ. Så även om vi som vanligt kommer demonstrera positionerna i varje inlägg med en bild, försök verkligen känna vad som känns rätt för dig. Att fördjupa sin praktik handlar inte om att komma djupare i positionen, utan att utöka tiden i positionen. Varje position utgår från ett eller flera fokusområden i kroppen, och din uppgift är att hitta positionen inifrån och ut. Det vill säga som vanligt – KÄNNA DIN KROPP FRÅN INSIDAN. Känner du en sträckning i fokusområdet? I så fall har du hittat din position. Om inte, förändra och modifiera. Ta hjälpa av filtar, block eller kuddar. Flytta på dina händer och fötter tills du hittar fokusområdet, som kan vara t.ex. framsida lår, ländrygg, höftled osv.

Det finns tre ”regler” för yinyoga:

1. Hitta fokusområdet i en position, och hitta din gräns. Här är det viktigt att du smälter in i positionen. Syftet är aldrig att gå så djupt som möjligt, utan tänk ca 60 % av din ”stretch kapacitet”. Så fort du känner ett motstånd (en känsla av stretch) så har du hittat din första gräns.
2. Slappna av i dina muskler, framförallt och viktigast i det området positionen syftar till att påverka. Scanna hela tiden av kroppen efter spänningar att släppa taget om.
3. Stanna i stillhet x antal minuter. Om du stannar vid din första gräns utan att försöka pressa dig djupare, och slappnar av, så kommer du känna hur positionen kan få intensifieras av sig själv. Allteftersom tiden går kanske du känner att kroppen bjuder in till att sjunka djupare, eller kanske behöver du backa.

Det finns två sätt på vilket yinyogan kan gå fel:

1. Du känner inget i fokusområdet, och får ingen effektiv stretch. Kom dock ihåg att känslan kan vara ganska subtil. Ibland känns det mer, ibland mindre. Vi får heller inte glömma att det även finns mentala och meditativa aspekter. Vi tränar även vårt sinne i yinyoga och om du inte får en önskvärd känsla av stretch i alla positioner så kan du fortfarande se varje position som x antal minuters meditation.
2. Du får ont. Här är det viktigt att skilja på ”bra” och ”dålig” smärta. Yinyogan skapar sensationer som kan och får vara ganska intensiva. Dock får dessa sensationer aldrig övergå till skarp eller huggande smärta. Vi behöver då förändra positionen genom att backa, eller kanske göra en annan position med samma fokusområde.

Några frågor på det? För er som är nya till denna form av yoga kommer det nog klarna lite när ni provat det i er egen kropp. Men har du frågor hojta till här så kommer vår magiska expert Sofie och svarar!!!!

Själv ska jag lägga mig på stranden här i Indien och göra lite yin idag igen ;-). Bästa bästa!!!

KÄRLEK till er!

Heeeeeeej underbara ni! Nu är det alltså dags för del 3 i vår yogautmatning som kommer pågå i tio dagar 18-27 oktober och fokus är YINYOGA. Denna typ av yoga kom in i mitt liv för flera år sedan när jag var svårt skadad (Läs mer: ”Du kommer aldrig mer kunna gå..”) då blev jag helt frälst på lugnare former av yoga som yin och även restorative yoga – utövade det mycket samt gick en utbildning i Indien. Numera är det ett komplement till min mer dynamiska ”Yangiga” yoga. Det är något som jag ofta gör på kvällarna för att varva ner. Både min kropp och själ älskar det!

Hursomhelst, yin är fortfarande en kompletterande practice för mig vilket blir extra tydligt i mötet med min kära vän Sofie Ringsten. För henne är Yin en huvudpraktik och jag skulle vilja påstå att hon är lite av yinyogans drottning i Sverige. Hennes kunskap i området är enorm. YEAH!

Vet ni vad – hon kommer vara med oss under alla dessa tio dagar och svara på era frågor om Yin. Hur grymt är inte det???! TACK SOFIE.

Jag har alltid väldigt spännande diskussioner med Sofie om yin och kroppen. Häromdagen, dök vi djupt in i allt ifrån andning, meridianer till fötternas position i svanen (jag har nämligen fått lära mig att flexa foten i svanen men Sofie förklarade nu varför det är onödigt i yin). Sofie har stenkoll på yin så väldigt spännande att alltid få lära sig något nytt om det. Men…ni hör ju hur vi kan snöa in oss på detaljer. Låt oss börja med grunderna så att det inte ska bli informationsöverflöd. Detaljerna kommer sen och för den intresserade kolla gärna Sofies sajt här.

Yinyoga är benämningen på ett antal golvnära positioner som praktiseras med ett tillåtande förhållningssätt. Metoden är enkel men kraftfull, och är avsedd att nå delar av kroppen som annars inte berörs i de mer dynamiska formerna av yoga. Dessa vävnader är bl.a. våra ligament, som är en del av kroppens fascia (bindväv).

Din kropp består av ett sömlöst kontinuum av fascia, som kan ses som ett system i kroppen. Dina ligament är en del av detta system, och likaså dina senor, ditt skelett och den vävnad som omsluter och penetrerar dina muskler och organ. Denna vävnad har inget slut. Precis som regnbågens alla färger finns det inga distinkta och tydliga gränser mellan dina vävnader, utan dina muskler BLIR till senor, som BLIR till ligament, som BLIR till ben osv. Vävnaderna övergår till att bli varandra, där kollagenfibrerna (en del av fascia) ”går in i nästa vävnad”, och nästa osv. Detta innebär att vi inte kan se kroppen som enstaka delar. Det du gör med en del av kroppen påverkar hela kroppen, mer eller mindre.

Tanken på att stretcha fascia går i strid med vad många tror är hälsosamt. Här behöver vi bredda vår syn på träning, och inse att alla kroppens vävnader behöver tränas, dock på ett sätt som vävnaderna kan svara positivt på. Att lyfta vikter är ett exempel på hur vi kan skapa starkare muskler, där vi utsätter muskeln för en typ av påfrestning som ligger i linje med hur muskler behöver tränas. Men även våra ligament och resten av vår fascia behöver tränas, av olika anledningar. Dels för att bli starkare, men också för att skapa mer rörlighet samt hålla vätska (bl.a. vatten) flödande i kroppen. Där vår fascia tillåts torka ut (trauma, beteendemönster osv.) tappar vi rörlighet, och här finns också kopplingar till kronisk smärta.

Dock kan vi alltså inte träna våra ligament såsom vi tränar muskler, då detta skulle skada ligamenten. Dina ligament (leder) svarar inte positivt på den typen av träning. Vi måste istället träna (stretcha) våra ligament i enlighet med dess typ, på ett sätt som gör att dom blir starkare. Vi måste lära oss att skilja på det som vi kan kalla för yang vävnader (muskler) och yin vävnader (fascia) och hur dessa vävnader svarar på träning. Vi behöver alltså även bredda vår syn på ordet stretch, som inte nödvändigtvis alltid behöver sättas i sammanhang med muskulär stretch. Även våra ligament behöver utsättas för stress (stretchas), men aldrig så som en muskel stretchas, utan på ett sätt som är anpassat för yin vävnader.

 ”…the principle of all exercise is to stress tissue so the body will respond by strengthening it” – Paul Grilley

Mer info om denna härliga praktik kommer – no worries!!!!

Namaste från oss!!!!