Kalla mig galen men efter 11 h flyg skrek min kropp efter att sträcka ut och röra sig – så mitt 3 timmars stopp i München blev en låååång härlig yogaklass på handikapptoaletten.

Jag brukar shaka på toaletten när jag reser så tanken var att gå in och bara shaka lite snabbt men efter en stund kände jag mig klar med det… Å blev sugen på lugnare rörelser… Å just denna handikapptoaletten var otroligt rymlig så tänkte…

Eh jag provar en solhälsning som blev 2 och 3… som slutade med 1 timme yoga med krigare, bryggor, huvudstående å savasana…hahaha… Älskar yoga och handikapptoaletter.

Trots ett dygn av resande mår jag väldigt bra. Så möter Stockholm med ett leende.

PS. Jag lyssnade noga efter knackningar så att jag inte blockade toaletten för någon handikappat som verkligen behövde den.

Läs gärna mer om shaking HÄR.

Hej då Indien. Hej min kropp. Hej min själ. Hej mitt liv. Shit, jag har bara varit här i 9 dagar men det har gjort underverk. På riktigt läkande underverk.

Efter att ha bott på retreat med massor av människor de senaste månaderna åkte jag till Indien med lite av en ”socialöverdos”.  Att bo i ”yogakollektiv” är min dröm och jag är galet tacksam över att jag får göra det så stora delar av året. Tacksam över alla nya härliga vänner det ger mig.

Men innan Indien skrek min kropp och själ efter ensamtid och hade nog gjort det ett tag. Men eftersom jag inte lyssnade på de subtila signalerna (dvs fortsatte umgås med folk 24/7) gav kroppen mig starkare och starkare varningar… mitt högra knä svullnade upp, min kind fick massa utslag, min mage började krångla och jag sov dåligt… Jobbigt men ibland krävs det visst!

Efter de här ensamdagarna i Indien känner jag mig HEL igen. Knät är i toppform, utslagen är borta, min mage på strålande och jag sover som en prinsessa.  Det finaste av allt – jag är så närvarande & klar för tillfället. Tar med mig det hem till Sverige nu. Wihoooo ser fram emot vår i Stockholm. Nu ska jag stanna hemma ett tag.

KÄRLEK!

Läs gärna mer om att resa ensam HÄR.

Älskar Indien och att resa själv. Det är liksom något speciellt här – någon energi som får mig att landa in i mig själv. Jag inser hur mycket jag saknar mig själv på sistone och hur viktigt det är för mig att få dessa pauser ibland. Pauser där jag helt kan lyssna in mig själv. Ta ett kliv bort från allt annat en stund. Få perspektiv.

Jag har liksom skapat mig som ett eget litet retreat här. Yogar typ 2-3 timmar på morgonen, äter frukost följt av en härlig strandpromenad. På eftermiddagen har jag tagit en magisk Ayurvedisk massage (nästan varje dag) och sen mediterat en timme. Mina kvällar har blivit tidiga med middag på stranden och sen lite läsning. Just nu är det ”A conversation with God” som är min kompis.

För er som inte gjort det så kan jag verkligen rekommendera att resa själva.

Läsa gärna mer om mina tankar om egentid HÄR eller HÄR.