meditation

Jag är introvert!

strandp4-1 En dag för mig...

Jag är introvert och får energi av att vara ensam. Utan det blir jag ännu knäppare än vad jag redan är… Min kropp och själ har skrikit efter ensamtid i flera dagar så för att undvika galenskap unnade jag mig en Josefinedag idag. Jag älskar att få skapa dessa retreat med Yogiakademin, träffa all underbara deltagare och dela med mig av yoga och meditation. Jag är så passionerad för det jag gör, lägger ner min själ för att dela det jag tror på… men i stunder tar passionen över och jag glömmer bort mig själv.  Jag har massor att ge men bara när jag ser till att landa i mig själv mellan varven. Utan ensamtid tappar jag bort mig själv och meningen med det jag gör.

 

Min Josefinedag börjades givetvis med morgonyoga och lååång Savasana (här får jag i för sig lite ensamtid varje morgon). Men istället för att äta brunch med alla deltagarna så åt jag en frukost på altanen i min ensamhet, mysigt! Sen gick jag på en heeling session med en Argentinsk kvinna.  Det var första gången jag träffade henne så jag visste inte riktigt vad det var jag gav mig in på men många av mina vänner har varit hos henne flera gånger och fått otroliga upplevelser. Det fick jag verkligen också – två timmar av ren magi. Hon tryckte på punkter som fick mina tårar att spruta. Punkter som fick min kropp att landa in i sitt parasympatiska tillstånd av fullkomlig avslappning – en viktlös känsla som jag ibland får efter många timmar av meditation. Underbart att få bli omhändertagen. Så tacksam för den stunden.

 

Efter sessionen badade jag, vilade i skuggan och tog en långsam promenad längst hela stranden. Sen satte jag mig och mediterade vid strandkanten och öppnade ögonen lagom tills att solen skulle försvinna bakom horisonten. Jag är nere och badar i solnedgången varje dag men ibland känner jag mig typ blind… jag missar hur vackert det är. Idag såg jag allt med klara ögon och gåshus på kroppen – hela mitt väsen var närvarande och njöt av det vackra.

 

På kvällen var det andra saker som slet för att få min uppmärksamt, yogagänget skulle gå ut och äta på min favvo restaurang på stranden och Peter hade också storslagna idéer men jag lyssnade in och stod emot. Jag behövde vara själv lite till. Det slutade med en mysig hemmamiddag under stjärnorna med djungelnsbrus i bakgrunden.

 

Nu är jag påfylld ett tag. TACK!

 

Läs gärna fler av mina tankar om ämnet här…

Egen tid

Uppkopplad till datorn, frånkopplad mig själv

 

 

Om jag skulle tatuera mig…

Om jag skulle tatuera mig

Foto – Peter Sahlberg, Bikini – Seea

Om jag skulle tatuera mig skulle jag skriva ANICCA på insidan av min fot. Ett ord som jag förstod betydelsen av på mitt första Vipassana Retreat (läs mer om det HÄR). Ett ord som i stora drag betyder att allting förändras hela tiden, att ingenting är permanent.

 

Lycka kommer och lycka går. Smärta kommer och Smärta går. Vipassana tränar mig att börja släppa den där stävan om att alltid vilja förändra och förbättra livet. Att släppa motviljan mot det obehagliga och suget efter mer behagliga känslor. Tekniken lär mig att sluta försöka kontrollera vår ständigt föränderliga verklighet. Istället acceptera att det alltid kommer att vara en bergochdalbana som varvar toppar med dalar. Vi alla vet ju att det går ju inte att alltid vara på toppen. Men frågan är kan vi acceptera det?

 

Jag är långt ifrån en expert…när jag är i dalen och mår dåligt gör jag ofta allt för att försöka fixa och förändra det känsloläget.  Jag yogar,  shakar, andas, badar… för att komma till toppen. Må bra igen. Det kan funka en stund men ibland märker jag att dessa strategier bara var ytliga. De gånger jag istället lyckas acceptera dalen, observera smärtan, låtit tårarna rinna utan att sträva emot så har jag läkts på riktigt. Ofta är det just genom sittande Vipassana meditation som jag hittar acceptansen. Jag tar liksom ett kliv utanför alla draman i livet och ser allt från ett större perspektiv. Det är OKEY att vara nere ibland för allt förändras hela tiden. Ibland skulle jag nog behöva den där lilla påminnelsen på insidan av foten…men jag har inte vågat än med risken för att pappa säger upp kontakten.

 

ANICCA.

 

Läs gärna mer om Vipassana…

Vad är vipassana meditation?

Vart tog den duktiga lilla flickan vägen?

 

Spegel spegel på väggen där…säg vem jag är!

Spegel, spegel på väggen där...säg vem jag är. IMG_4749-1

Idag vill jag dela med mig av en väldigt kraftfull meditation där vi använder oss av en spegel. Du tittar dig säkerligen i spegeln varje dag när du smetar på dig maskaran, borstar håret och spanar in dagen outfit. Men vad är det egentligen du ser?

 

Vi ska ta hjälp av spegeln för att gå bakom ytan och se oss själva på riktigt. Se igenom skalet. Se den vi verkligen är. Något som kanske blir alltmer relevant i en värld där snygga Instagrambilder ger oss omedelbar bekräftelse. En värld där vi många gånger fullständigt identifierar oss med vårt välmanikurerade yttre skal. Frågan är dock hur hållbar den tillfredställelsen är?

 

Såhär gör du…

  1. Om du känner dig lite stressad eller har mycket tankar som far runt i huvudet gör gärna en aktiv meditation först (Se HÄR).
  2. Om du har en helkroppsspegel kan det vara bäst men annars se om du hittar en spegel som du kan placera på väggen ganska nära golvet.
  3. Ta sen en kudde och placera cirka en halv meter från spegeln.
  4. Sätt en klocka på 5-15 minuter beroende på hur länge du vill meditera.
  5. Sätt dig på kudden (eller stol) och slut ögonen en stund. Hitta en bekväm position där du kan ha en hyffsat rak ryggrad samtidigt som du slappnar av i kroppen så mycket som möjligt.
  6. Fokusera en stund på ditt naturliga andetag och sensationerna i kroppen.
  7. När du känner dig redo, öppna ögonen och titta in i spegeln – titta helt enkelt dig själv djupt in i ögonen.
  8. Sitt blick stilla, slappna av i ansiktet och kroppen.
  9. Notera vilka tankar som kommer upp. Kanske dömer du dig själv för hur du ser ut. Går det i så fall att släppa de där onda tankarna? Går det att gå bakom ditt skal för att börja bli medveten om det vackra som finns där inne? Om det blir för starkt – slut ögonen och kom tillbaka till ditt andetag.

 

För mig är den här meditationen otroligt stark och visar något mer, något mycket mycket större än det där jag ser vid första anblicken i spegeln. Berätta gärna vad som händer för dig!

 

Prova gärna andra meditationstekniker HÄR.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!