fokusera

— Dag 3 — YOGA, REFLEKTERA & DELA — När känner du dig levande?

Nu är det dags för dag 3 i vår 14 dagars utmaning i att Yoga, Reflektera och Dela. Såååå tacksam och lycklig över att ni är här <3. Se mer här.

 

Steg 1. YOGA

Idag kommer vi in till den lite mer ”normala” yogan i Yogiakademin-sekvensen. Vi fortsätter givetvis med den lekfulla och inkännande attityden och låter kroppen mjukt leta sig in mot en framåtfällning, en så kallad Uttanasana på yogaspråket. Framåtfällningar hjälper oss att öppna upp baksidan av benen. Även ryggen och nacken brukar älska att få hänga neråt en stund. De sägs också lindra huvudvärk samt stimulera levern och njurarna.

 

Gör så här

  1. Värm upp och känn in kroppen med shakingen och lektiden.
  2. Landa sedan i stillhet i några andetag, om du vill ta några riktigt djupa andetag här.
  3. Börja sedan sakta fälla överkroppen framåt. Istället för att fälla rakt ner på ett andetag (som vi ju normalt gör i exempelvis en traditionell solhälsning) föreslår jag att du i denna framåtfällning leker, nästan dansar, dig neråt.
  4. I rörelsen, notera noggrant var och när det börjar sträcka samt vilka muskler du behöver spänna och var du kan slappna av.
  5. Utan att ”pusha” dig själv för att komma någonstans (typ nå tårna) i framåtfällningen utan istället se exakt var sträcker lagom mycket.
  6. När du hittat det stället fortsätt gärna att skapa rörelse i framåtfällningen. Prova att böja knäna, runda ryggen, rör på höfterna, lyft upp en häl, gör något kul med armarna.
  7. Kanske skakar du ut nacken några gånger för att släppa på spänningar även där.
  8. Om du vill, ta ett djupt andetag in genom nästan och blås ut läpparna.
  9. Lek i framåtfällningen så länge det känns inspirerande och härligt, därefter sätt eller lägg dig ner en stund i stillhet innan du går vidare till steg 2.

 

 

Steg 2. REFLEKTION

När du landat i kroppen går vi vidare till dagens fråga: När känner du dig levande?

 

Ibland känner jag mig nämligen DÖD eller i alla fall instängd, som ett djur i bur. En galen vild häst som egentligen bara vill springa och springa på vidsträckta ängar, fullkomligt fri och totalt närvarande. Denna känslan har varit med mig så länge jag kan minnas. Från att jag som liten tvingades sitta still i klassrummet när hela mitt väsen ville ut och leka i skogen till att jag senare var instängd i obekväma kläder på ett kontor när varenda cell ville slita av sig kläderna och springa fritt i naturen.

 

Klaustrofobi. Frustration. Rastlöshet. Död.

 

Både i skolan och på kontoret tvingade jag mig att sitta kvar där på stolen och låtsas som ingenting när min kropp höll på att brännas upp inifrån. Samhällets normer för hur en duktig liten flicka skulle bete sig dominerade. För att passa in tryckte jag undan känslorna. Höll in magen. Höll andan. Höll ut.

 

När jag sedan hittade meditationsvärlden och framförallt aktiva meditationer var det därför som att komma hem. Äntligen, var det tillåtet att leva ut det kroppen skrek inombords. Jag blev uppmuntrat att skrika så gällt jag kunde, ligga på golvet och sprattla, slåss med kuddar, dansa som en tok…

 

Till en början var det visserligen obekvämt att ge känslorna ett externt uttryck eftersom jag förtryckt dem under så lång tid. Det kändes fortfarande förbjudet. Men steg för steg började jag känna magin i att leva ut. Jag vågade ge mig hän. Släppa taget.

 

Jag lät mig gråta tills ögonen svullnade upp, skrika tills jag tappade rösten, slåss tills varenda ovän var dödad och dansa tills sinnet försvann.

 

Dessa galenskaper leder mig nämligen till den riktiga Josefine bortom alla samhällsnormer. Den Josefine som finns bakom mina tankar, min kropp… som finns bakom min roll som vän, dotter, yogini, svenska, yogalärare, bloggerska…

 

Galenskaperna för mig bakom alla ytliga lager och roller in till den Josefine som helt enkelt bara ÄR – alltid har varit och alltid kommer vara likadan. Som inte behöver ”göra” något för att känna sig värdefull. Som är i fullkomlig harmoni. Som delar från ett öppet hjärta. Som lever i naturlig tacksamhet.  Som ser allt med klarhet. Som vet att allt är som det ska vara. Som lägger min tid på det jag brinner för i hjärtat.

 

JAG KÄNNER MIG LEVANDE!!!

 

 

Steg 3. DELA

Så bästa du, jag vill veta. NÄR KÄNNER DU DIG LEVANDE? Dela, dela, dela med mig, med oss här på bloggen och med dina nära och kära. Berätta…. när slår ditt hjärta så där fort i bröstet? Vad gör du när du är i fullkomligt flow? Hur känns det när du automatiskt landar i närvaro?

 

#yogareflekteradela

 

TACK KÄRA NI. Såååå inspirerad av er. MASSA KÄRLEK

 

 

Ps. För inspiration, kolla gärna på detta youtube klipp från Alan Watts ”If Money Were No Object”… Han är sååååå klok!

 

Foto – Adam Klingeteg 

— Dag 2 — YOGA, REFLEKTERA & DELA — Vad har du för relation till din kropp?

Heeeeeej underbara ni! Varmt varmt välkommen till dag 2 i vår 14 dagars utmaning i att Yoga, Reflektera och Dela. Se mer här.

 

Steg 1. YOGA

Nu är det alltså dags att ta Yogiakademin-sekvensen till nästa steg. Så börja precis som igår med att köra Shakingen, så länge du vill. Därefter ska vi ta oss in i nästa fas som också är en gammal klassiker för vissa av er och en storfavorit hos mig – LEKTID.

 

Som jag skrev om igår, när kroppen är sjuk eller skadad ser jag det som ett sätt för den att skrika ”Lyssna på mig!”. Oberoende av vilken åkomma vi lider av tror jag att det viktigaste för läkningen är just att föra uppmärksamheten ner i kroppen. Att ägna en stund för att faktiskt stämma av hur olika kroppsdelar känns och mår. Jag brukar börja varje morgon med en sådan avstämning, som jag kallar lektid – en stund när jag tillåter kroppen att röra sig exakt som den vill, där jag släpper hur kroppen ser ut på utsidan och istället helt känner hur den känns på insidan. För mig är det läkning på djupaste nivå.

 

Gör så här

  1. Shaka loss som aldrig förr i några minuter.
  2. Sätt därefter på en härlig och avslappnande låt att lyssna på.
  3. Slut ögonen och ta tre djupa andetag, sucka ut genom munnen på utandningen.
  4. Låt uppmärksamheten landa på insidan av kroppen.
  5. Börja sedan att lyssna på och stämma av med varje kroppsdel genom att röra den. För att inte missa någon kan du exempelvis börja uppifrån och skapa rörelse i ansiktet, nacken, halsen för att sedan fortsätta rörelsen neråt, hela vägen till tårna. Till slut blir det nästan som en långsam och inkännande dans.
  6. Har du en skada eller om du hittar en spänning någonstans på vägen, ge gärna det området lite extra uppmärksamhet och rörelse. Hur känns det här på insidan? Varmt, kallt? Hur hänger den här delen av kroppen samman med andra delar? Kanske för du en hand till det området och ger det som en liten massage.
  7. Låt andetaget vara naturligt och försök att verkligen ha uppmärksamheten i kroppen. När tankarna flyger iväg någon annanstans, se om du kan komma tillbaka till rörelsen och till stunden.
  8. När låten är slut, stäng ögonen och om du vill kan du lägga dig eller sätta dig en stund i stillhet innan du övergår till steg 2.

 

 

Steg 2. REFLEKTION

När du landat i kroppen med hjälp av shakingen och lektiden är det dags att ta tillfället i akt och reflektera lite. Låt oss spinna vidare på gårdagens fråga, ta den ett steg vidare: Vad har du för relation till din kropp?

 

Dömer du din kropp? Försöker du ständigt förändra och förbättra den eller kan du acceptera den exakt som den är?

 

En fråga jag tror vi alla kan relatera till. En fråga som ligger mig varmt varmt om hjärtat. En fråga som verkligen var mitt huvudtema på mitt första Vipassana retreat. Hur många dömande tankar finns egentligen där i vårt bakhuvud?

 

”Du har tjocka lår…”, ”Du är för kort..”, ”Du är klen..”, ”Du har stripigt hår”, ”Du har dålig hy…” Bla bla bla…

 

Jag kan ju bara tala för mig själv men i mitt huvud finns det massor. Exempelvis när jag äter den där ”onyttiga” efterrätten kan ”Du är tjock” tankar ploppa upp i mitt huvud också MEN (tillskillnad från när jag var yngre och innan jag började meditera och reflektera på samma sät) tror jag inte på dem. Det är ju bara en galen tanke som är långt ifrån sann. Rationellt vet vi ju alla att det krävs mer än en efterrätt. Och i längden vad händer om vi går upp några kilon hit eller dit? Får något utslag här eller där… etc. Givetvis ska vi eftersträva en hälsosam och icke överviktig kropp men hälsosam är inte modellsmal eller fitness-tränad.  Är det värt att kämpa för att vara smal, snygg och vara livrädd för att bli tjock eller ful livet ut? Vem är det egentligen vi kämpar för?

 

Kanske ska vi inte döma oss själva för att sådana tankar kommer ibland, det är nog svårt att inte alls bli påverkad av alla bantningstips och reklamer med perfekta kroppar och vackra ansikten. När de där tankarna kommer till mitt medvetande nuförtiden så skattar jag åt dem, för det är ju idioti. Jag tackar meditationen för denna lärdom.

 

JAG ÄR INTE MINA TANKAR!

 

Här handlar det ju inte bara om utseendet, kan vi känna att vi vill ge vår kropp det bästa, det den frågar efter. Om den frågar efter vila, ger vi den det? Om den frågar efter aktivitet, ger vi den det? Om den frågar efter en specifik mat eller dryck, ger vi den det?

 

Spelar du i samma lag som din kropp eller är det din största motståndare?

 

 

Steg 3. DELA

Sista steget i utmaningen är att DELA med oss av dagens reflektioner, se om du så ärligt som möjligt kan dela med dig av din relation till din kropp? En fråga som ofta väcker mycket känslor. Jag känner ofta hur kraftfullt det är att sätta ord på mina känslor och hur det blir ännu starkare om jag delar det med andra. Så fint om vi kan inspirera varandra. Och som sagt, använd gärna ett Alias-namn.

 

Kom ihåg, när vi delar vår sanning så inspirerar vi inte bara andra utan det händer också något i oss själva. Även om det kanske är det läskigaste vi kan göra, att visa äkthet, så är jag säker på att vi alla bär på en inre längtan om att bli sedda för den vi är på riktigt.

 

För att göra det ännu lite mer utmanande så är det sista steget att dela med oss till världen genom att skriva om våra reflektioner gällande dagens fråga på vår egen Facebook, Instagram, blogg eller vad vi nu pysslar med (tagga #yogareflekteradela).

 

Tack för ert mod!!!! ALL KÄRLEK

 

Foto – Adam Klingeteg

— Dag 1 — YOGA, REFLEKTERA & DELA — Hur känns din kropp just nu?

WIHOOO! Nu kör vi. Varmt varmt välkommen till dag 1 i vår 14 dagars utmaning i att Yoga, Reflektera och Dela. Se mer här.

  

Steg 1. YOGA

Så som nämnt handlar alltså steg ett om YOGA och om att lära oss Yogiakademins alldeles egna ”signatursekvens” ;-). Vi kommer alltså under dessa 14 dagar tillsammans att gå igenom en övning om dagen och på så sätt steg för steg lära oss sekvensen. Idag börjar vi med något som ni som känner mig sedan innan garanterat har provat, SHAKING. En övning som jag aldrig tycks tröttna på, som bara blir bättre och bättre för varje dag, för varje gång jag gör det.

 

För er som kan, varsågod tryck på play redan nu och njut. När du är klar, gå vidare till steg 1.

 

För er som är nya, åt mig beskriva det här med Shaking lite närmare. Shaking är en aktiv form av meditation som jag har varit fullkomligt förälskad i under flera år. Det är en väldigt kraftfull övning, som blixtsnabbt leder uppmärksamheten ner i kroppen. Övningen har använts av människor i tusentals år för att hitta närvaro i stunden, stressa ner, läka skador och väcka upp kroppen.

 

Det fina är att alla människor kan utföra Shaking, varken styrka eller vighet behövs. Det man gör är nämligen att stå rakt upp och skaka kroppen i ett antal minuter. Hitta gärna ett ställe där ingen ser dig, för du kommer att se rätt tokig ut, men effekten brukar bli magisk.

 

Det kan krävas lite övning innan du får hela kroppen att skaka. I början kan det kännas konstigt och vara svårt att släppa spänningarna. Ha tålamod, det är värt det. Jag är nästintill beroende numera.

Gör så här

  1. Ladda ner musik för shakingen här. Låten är 15 minuter men känns det mycket att köra så länge stannar du när du fått tillräckligt med skakning för dagen.
  2. Sätt på dig bekväma icke åtsittande kläder, slut ögonen eller använd ögonbindel.
  3. Placera fötterna höftbrett isär och behåll dem där under hela övningen.
  4. Böj lite lätt på knäna och slappna av i hela kroppen.
  5. Släpp käkarna och låt andetaget vara naturligt men genom munnen.
  6. Börja skaka kroppen upp och ner. Få varenda del av din kropp att vibrera. Låt skakningarna komma nerifrån och sprida sig upp längst med kroppen.
  7. När tankarna far iväg till något annat, för uppmärksamheten tillbaka till det som händer i kroppen, i stunden.
  8. Då musiken tystnar eller när du fått tillräckligt, sitt eller ligg ner i tystnad i några minuter. Gå sedan vidare till steg två.

 

 

Steg 2. REFLEKTION

När du landat i kroppen med hjälp av Shakingen så är det ett ultimat tillfälle för lite reflektion. Som nämnt handlar ju steg två nämligen just om att REFLEKTERA. Låt oss börja med en enkel men viktig fråga att reflektera över: Hur känns din kropp just nu?

 

Om du verkligen låter all din uppmärksamhet gå ner i kroppen, vad händer där? Var finns det spänningar, var är det avslappnat? Går det att känna hur energin rör sig i kroppen, var flödet tar stopp? Har du någon skada eller smärta någonstans?

 

Vår kropp talar till oss precis hela tiden med sitt eget lilla språk, ett språk i form av kroppsliga förnimmelser (det vill säga det vi känner i kroppen). Kroppen är ständigt full av förnimmelser som vi oftast inte är medvetna om (eftersom vi är upptagna med annat). När vi ger kroppen vår totala uppmärksamhet börjar förnimmelserna bli uppenbara och vi börjar känna en massa saker. Alla dessa förnimmelser förändras precis hela tiden, vi kan se det som kroppens sätt att tala med oss. Berätta för oss hur olika saker inuti (och utanför) kroppen faktiskt ligger till.

 

Kroppen är ju ofta visare än vad vi tror. När det gäller insidan så är jag övertygad om att vi skulle kunna bli medvetna om de flesta sjukdomar och skador i kroppen innan de faktiskt bryter ut, om vi verkligen lyssnar kommer vi förmodligen höra små subtila förnimmelser i kroppen säga typ… ”nu är det dags att vila eller dricka en hälsosam ingefära shoot”… långt innan vi faktiskt blir skadade eller sjuka.

 

När det gäller utsidan (å då menar jag det som händer i vår omgivning, i vårt liv), tror jag kroppen ofta vet bättre och snabbare än huvudet huruvida en viss situation är bra eller dålig för oss. Om en person har goda eller onda intentioner. Om vi ska välja ditt eller datt, gå hit eller dit. Intuitionen sitter ju i kroppen snarare än i hjärnan.

 

Ju mer tid vi lägger på att verkligen lyssna på hur kroppen känns desto bättre blir vi på att förstå kroppens språk. Det uppkommer ett slags samspel. Vi blir bättre på att leva efter vår så kallade intuition. Så, hur känns din kropp just nu?

 

 

Steg 3. DELA

Sista steget i utmaningen är att DELA med oss av dagens reflektioner, berätta för oss (i en kommentar här under) om hur din kropp känns, vilka förnimmelser är där. Är det något du tror den försöker berätta för dig?

 

Kom ihåg, när vi delar vår sanning så inspirerar vi inte bara andra utan det händer också något i oss själva. Även om det kanske är det läskigaste vi kan göra, att visa äkthet, så är jag säker på att vi alla bär på en inre längtan om att bli sedda för den vi är på riktigt. Bakom hur vi ser ut och vad vi jobbar med. Bakom våra lager och masker. Bakom den välmanikurerade ytan. Som sagt, om du känner att du kan vara mer ärlig om du är anonym kan du skapa ett Alias-namn när du kommenterar på bloggen.

 

För att göra det ännu lite mer utmanande så är det sista steget att dela med oss till världen genom att skriva om våra reflektioner gällande dagens fråga på vår egen Facebook, Instagram, blogg eller vad vi nu pysslar med (tagga #yogareflekteradela).

 

Tack för att ni vill göra detta ihop med mig.

 

MED KÄRLEK!

 

Foto – Adam Klingeteg

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!