Foto – Adam Klingeteg

Vad andas du just nu? Andning kanske hemligheten för harmoni & hälsa men något vi sällan lägger märke till. I yogan gör vi dock just det – observerar och ofta även kontrollerar andetaget för att använda det på bästa vis. I aktiva yogaformer kontrollerar vi det på ett sätt så att vi kan använda vår fulla lungkapacitet och genom det få kraft till yogapositionerna. Den andningstekniken kallas Ujjayi och sker in och ut genom näsan samtidigt som vi skapar ett viskade ljud i halsen. Ujjayi ökar vår blodcirkulation och bygger upp värme på insidan av kroppen vilket gör det lättare för oss att röra oss genom positionerna. En annan härliga sak med att andas såhär är att kroppen rensas på gifter, som en detox. Och kanske det viktigaste av allt – andningen gör yogan mer meditativ.

Läs gärna mer hur du gör Ujjayi HÄR.

Foto – Adam Klingteg, Outfit – Seea

Jag gråter minst 2 gånger i veckan oftast fler! Om det har gått mer än en veckan utan att jag gråtit vet jag att något är fel. Då vet jag att jag springer för fort och inte tagit tid för att möta mig själv. Jag älskar att gråta. Kanske inte alltid under själva gråten men efteråt känner jag mig så….hmmm ren. Att gråta (och även skrika) är som en känslomässigdetox för mig. Jag hyllar tårarna. Har de inte hittat ut på några veckor brukar jag trigga dem genom att lägga mig ner i sängen sätta på sorglig musik… efter en stund brukar det bli ett härligt flöde. I takt med att de forsar från mina ögon så släpper spänningarna i magen, bröstet, höfterna…ja typ hela kroppen öppnas upp!

Egentligen kan jag ju bara tala för mig själv. Alla kanske inte har samma behov av att gråta men jag har märkt att majoriteten av våra deltagare på Yogiakademin har tyckt att det är fantastiskt skönt att få låta tårarna rinna. Vi gör inget speciellt för att pusha fram tårar, för de flesta bara händer det efter typ dag 2 eller 3 på varje retreat. Det enda vi gör är att låta dem slappna av, vara lite i tystnad och leda dem ner i kroppen genom yoga, dans och shaking. De flesta av oss lever ju ett ganska intensivt liv på hemmaplan där det sällan finns tid för att stanna upp och känna efter – att gråta. Här får alla plötsligt flera timmar om dagen att bara vara – känna känslor, sensationer i kroppen, slappna av… och då verkar det som om tårkanalerna öppnas automatiskt. Enligt mig inget att vara rädd för – låt oss istället hylla tårarna. Hylla stunderna där vi känner oss trygga nog att våga släppa taget och uttrycka det som finns inom oss. Kanske släpper den där stenen i magen eller trycket runt bröstet som suttit där sen du senat grät.

Vad har du för relation till tårar? När grät du senast? Dela gärna med dig här i kommentarerna…och du kan ju vara helt anonym när du gör det!

Samma sak gäller nog alla känslor – läs gärna mer om min relation till ilska i detta inlägg ”I am not a fucking Barbie Doll.” Vill du få igång tårarna är du också givetvis välkommen att hänga med oss på ett retreat. Nästa blir till Bretagne över påsk! Läs mer HÄR.

Foto – Adam Falk & Johanna Ljunggren

Min matfilosofi andas BALANS. Jag är trött på alla dieter, detoxmetoder och kontrollerade matbeteenden. Är det någon som lyckats med en diet? Kanske på kortsikt men inte längden? Är det inte så att en Detox alltid slutar med en Retox-öl på fredagens AW?

När jag pluggade på Handels, var det till och med några av mina kursare som vägde sin mat för att kunna lägga in det exakta antalet kalorier i ett excelark…helt galet! Möjligtvis leder det till en ”perfekt” kropp i stunden men så kontrollerat vill inte jag leva hela mitt liv i alla fall. Jag vill njuta av det jag äter, inte följa massa regler.

Sattvic är ett tillstånd inom yogan (och den besläktade Ayurvedan) som uppkommer när både kropp och sinne är i harmoni. Det genomsyrar min filosofi kring mat. När vi är i harmoni, lyssnar vi på kroppen och kommer då helt naturligt att ge den vad den behöver. Lite som djur – jag har aldrig sett varken anorektiska eller överviktiga djur i naturen.

Våra kroppar vet vad de behöver men när vi skapar för mycket regler, slutar de där naturliga signalerna att fungera. Vi blir ”lost” och kanske tar till det där excelarket. Jag tror tyvärr även att mycket av den maten som är populär idag (typ sötningsmedel) kan förstöra våra naturliga signaler. Jag försöker exempelvis avstå från processad mat i största möjliga mån till förmån för rena smaker, gärna mogna och färska råvaror i säsong. Det innebär att maten blir balanserad och näringsrik, vällagad men inte för stekt, smakrik men inte mättad med för mycket salt och socker.

På våra retreat med Yogiakademin är det också denna matfilosofi som står i fokus, vi arbetar med proffsiga kockar, Emma Kolback och Johanna Ljunggren som diggar det här med balans.