Foto – Peter Sahlberg

Jag har ofta massa spring-i-benen och då är det näst in till omöjligt att få ro i den sittande meditationen. Det fina är att jag hittat en räddning för oss rastlösa själar. Jag har fått uppleva att man inte behöver sitta still i lotus för att meditera! Jag pysslar nämligen mycket med något som heter aktiv meditation – en meditation i rörelse helt enkelt.

Under mina tystnadsretreats och vintermånader på en strand, brukar jag inte ha några problem med sitta still, jag älskar det tillochmed. Men, när jag lever härhemma mitt i Stockholm, ständigt uppkopplad och flängandes mellan klasser och möten, är det klurigare att hitta lugnet – kroppen är rastlös och tankarna går i ett. Det är då jag tar till en aktiv meditation i alla fall innan jag sätter mig ner i stillhet.

Den aktiva meditationen är en väg att hitta harmonin inom oss utan att trycka ner något. Jag upplever exempelvis att viss annan aktiv träning som jogging har varit ett sätt för mig att inte känns – att trycka bort det. Under den aktiva meditationen, iakttar, uttrycker och upplever vi istället medvetet eventuella undertryckta känslor, kroppssensationer och spänningar vi har som hindrar oss från att vara stilla. När vi frigjort oss från dem uppstår ofta en inre tystnad naturligt, det blir mycket lättare att sen sätta sig ner. Vill också rikta ett TACK till Osho (vars namn klingar fel i vissas öron) men som faktiskt tagit fram fantastiska meditationer för människor i dagens snabba samhälle.

Imorgon förklarar jag mer om hur man gör min favvo aktiva meditation, så kika gärna in igen då.

För mer tankar om, läs gärna inlägget Var jogging min yoga?

Foto – Peter Sahlberg

WIHOOOOOOO….imorgon får jag en vecka av Flightmode, en vecka utan mobil och dator för att landa in i stillhet och närvaro. Jag är sååååå tacksam och glad för att flyga till  Colorado idag och vara med på ett retreat som heter Path of Love. Ett retreat jag velat gå i flera år och nu kom chansen. Mina vänner som gått det säger att man har ett liv före och ett liv efter detta retreat…hahaha…så spänningen är total – vems liv får jag?

Tackvare Yogiakademin lever jag ju på retreats stora delar av året som dessutom innehåller alla de ingredienser jag älskar mest (eftersom jag ju tagit fram stora delar av konceptet). Det är fantastiskt att få leva så men det är skillnad på att ”leda” och att ”bli ledd”. Jag älskar att få dela med mig av det jag tror på genom att exempelvis leda yogaklasser men vi alla behöver båda delarna. Nu ser jag verkligen fram emot att bara hänge mig i någon annans händer – att bli ledd. Så förutom att inte ha mobilen och datorn på en vecka ska det bli underbart att inte bestämma eller vara i kontroll, utan bara följa en process som någon annan skapar och liksom låta det som sker, ske. Låta hjärtat visa vägen, tårar rinna, trötthet bli sömn,  steg bli närvaro, möten bli meditation, tystnad bli timmar…

Men NO WORRIES,  Hippie yoginin har inte helt tagit över mitt väsen så bloggen kommer vara levande.  Den strukturerade Handelstjejen inom mig finns fortfarande kvar och har förberett härliga inlägg för varje dag denna veckan. Men kommentarer, sms och melj får ni svar på i nästa!

HA EN UNDERBAR VECKA!

Foto – Peter Sahlberg 

Meditationen har liksom smugit sig på mig under flera år. Redan i nian, smet jag iväg till Biblioteket och lånade böcker om meditation. Jag kände ingen annan som höll på med det då så jag skämdes lite – höll det hemligt för min familj och vänner för att inte verka konstig eller deprimerad (i 15 års ålders är det ju livsviktigt att smälta in).

Bakom stängda dörrar eller ensam i skogen, ifrågasatte jag livet och världen i stort – jag ville förstå allt på ett djupare plan. Det var nog därför jag kände den där dragningen till just meditationen men eftersom böckerna var min enda inspiration så förblev också meditationen mycket av ett koncept. Det var först flera år senare när jag hittade yogan (en slags meditation i rörelse) som jag började förstå grejen på ett djupare plan, det blev självupplevt istället för bokkunskap.

Men när meditationen verkligen blev en viktig nyckel i mitt liv var först under min första Vipassana meditationskurs i Indien – en slags Mindfulness meditation på ett tystnads retreat som pågår i 10 dagar, där man sitter still och mediterar 10 timmar om dagen. Det första retreatet kommer jag aldrig glömma, det var det värsta men också det absolut bästa som hänt mig. En positiv vändning i livet helt enkelt.

Läs gärna mer om Vipassana i mitt inlägg – Vad är Vipassana meditation?