Tankar om mat

Njuter du av påskbordet?

Njuter du av påskbordet?Njuter du av påskbordet?Njuter du av påskbordet?

GLAD PÅSK från ett strålande Bretagne. Numera firar jag alla stora aftnar på yogaretreat – jul, nyår & påsk. Det blir sällan enligt traditionell tradition – inte ens när det kommer till maten eftersom vi oftast befinner oss långt från Sverige. Tro det eller ej men på julafton åt vi varken julskinka eller pepparkakor och idag har jag inte sett skymten av ägg, lammstek, lax eller sill. Inget fel med den maten men vi bjuder på vad som finns här i krockarna och i allmänhet är jag ganska skeptiskt till att trycka i mig massa mat några aftnar om året (och garanterat få ont i magen) istället för att låta maten komma i ett jämt flöde. Det vill säga istället för att hålla mig ifrån det jag är sugen på 360 dagar (för att kunna frossa 5 aftnar) så njuter jag hellre av en bit av frestelsen när jag känner för det – typ en chokladbit om dagen.

 

En anledningen till detta frosseri och att framförallt ”köttiga” ingredienser ligger på påskbordet har med Kristendomen att göra och att de just fastade 40 dagar före påsk för att sen kunna festa loss under påskafton på maten de inte fick äta under fastan – exempelvis ägg och kött. Jag vet att det har ett religösa syfte men jag kan ibland fråga mig, varför fasta från första början om man ändå avslutar med ett matkalas där all avhållsamhet i veckor liksom tas igen på en timme. Jag är i allmänhet väldigt skeptisk mot dieter och detoxkurer då jag liksom aldrig sett att det funkar på långsikt. Givetvis går vi ner i vikt om vi börjar äta bara sockerfri rawfood, LCHF eller slaviskt följer 5/2-dieten men är det en diet vi kan (eller ens vill) hålla hela livet? Vad händer sen när vi råkar äta den där choklad glassen? Blir vi arga på dig själva? Får vi ångest och kanske skiter i allt – tar en glass till och en till och en till… för att sen några veckor senare hoppas på en ny diet… som också den kommar att spricka.

 

Under veckan här i Bretagne har vi haft många galet intressanta diskussioner om just hälsa, dieter och allmänt matbeteende. Vi i teamet – Jag, Johanna och Malin är väldigt intresserade av hälsa och mat. Men under just detta retreat har vi haft lyxen att även ha med oss två andra hälsoproffs – Bästa Julia Fors (Wellnessmedjulia) och Andreas Sjöstrand (Plantbasealthlete).

 

Alla sex av oss har i flera år studerat, experimenterat (och även varit extrema) med olika dieter, detoxar och hälsofilosofier.  Det har gett oss massa kunskap men framförallt en gemensam insikt – BALANS!!! Ingen av oss tror på någon särskilt diet mer än att äta på ett sätt så att både kropp och sinne kommer i harmoni. Ett sätt där matupplevelsen och HUR vi äter är lika viktigt som VAD vi äter.

 

För det mesta äter alla sex av oss näringsrik och vällagad mat bestående av mogna, färska råvaror som inte för stekt eller innehåller för mycket salt och socker. DOCK gör vi också undantag. Undantag som vi njuter av istället för att få ångest. När vi tar den där chokladbiten slänger vi inte i oss den samtidigt som vi snackar i telefon. Vi sätter oss istället ner och långsamt låter den smälta i munnen – njuter av varje tugga.

 

Så helt enkelt – Proppa inte magen alldeles för full för snabbt så att du får ont i den men njut njut njut av varje tugga från ditt påskbord som förhoppningsvis innehåller din favvo mat. Vår kära kock Johanna åkte just till marknaden så vi får se vad vi får men jag har hört rykten om en härlig blandning av öppenspisrökta grönsaker, vackra sallader samt lite ostar och vin från granngården.

 

GLAD PÅSK!!!

 

Läs gärna mer kring mina tankar om mat HÄR.

Vill du bli smal som en supermodell?

Modell-2

smal som en modell

Jag skulle inte kalla mig modell men sen jag var liten har jag gjort lite fotojobb här och där. Som tonåring hade jag nog någon outtalad dröm om detta yrke (vilket nog inte är helt ovanligt) men jag insåg snart att mina 170 centimeter aldrig skulle räcka för att trippa fram på catwalken.

 

Häromdagen, tackade jag dock Ja till ett jobb framför kameran. En hel katalog för en nydesignad kollektion skulle skapas så galet mycket bilder att plåta… det var ett härligt foto-crew så vi hade en rolig dag ihop.

 

Men samtidigt var det något hos mig som inte stämde. En jobbig känsla som jag inte helt kunde sätta fingret på. När jag stannade upp och observerade mina tankar började det klarna. Det hade börjat redan kvällen innan när jag var på middag hos en av mina bästa vänner. Hon hade lagat massa god mat och vi hade supertrevligt. När hon mot slutet av kvällen tog fram en avokado-baserad choklad mouse… la jag märke till en liten tanke som smög sig på…

 

”Ska du verkligen äta efterrätten, din mage kommer svullna upp – du kommer se tjock ut på bilderna imorrn”

 

Jag viftade bort den där tanken och tog istället en härlig tugga av den gudomligt krämiga chokladen. På morgonen därpå vaknade jag tidigt och körde lite yoga. Därefter var jag pigg och hungrig. Men tankarna tittade fram igen…väldigt, väldigt subtilt…mer som en viskning…

 

”Strunta i frukosten, du vill väll inte se ut som en tjockis idag?”

 

Jag skrek tillbaka – FUCK OFF. Jag gjorde en god Spirulina smoothie, omelette och rostade mitt favvo bröd. MUMS. Ingen varumärke i världen (eller för den delen tanke) ska få mig att inte äta frukost. Att inte lyssna på kroppen. Att inte njuta av maten. Att svälta en enda morgon.

 

Herre gud, om jag skulle tro på alla tankar skulle jag försvinna.

 

Läs gärna fler liknande tankar i dessa inlägg:

Vad är din relation till mat?

Vart tog den duktiga flickan vägen?

 

Mindful middag

Egen tid
P1010843
P1010836

 En middag i ensamhet. Sorgligt för vissa, meditation för mig.

 

Under mitt första tysta Vipassana retreatet, var en av de största insikterna – min relation till mat och framförallt ätande. Jag insåg att jag liksom sällan satt ner och verkligen var närvarande med varje tugga och kände smaken av maten. När jag åt med vänner var mitt fokus mer på våra diskussioner än på själva smakupplevelsen. Och åt jag själv satt jag antingen med datorn, mobilen eller en tidning bredvid mig (Under min Handelstid, passade jag ofta på att vara effektiv och läsa en finansartikel mellan tuggorna). Var det då konstigt att jag så ofta hade ont i magen? Jag varken tuggade maten ordentligt eller kände mättnadskänslor.

 

Under det där mindfulness retreatet fick jag uppleva hur det var att sitta där i tystnad med min risportionen som jag skivat lite banan över. Jag insåg att jag njöt mer av dessa enkla måltider än vad jag någonsin gjort på en lyxkrog. Jag kände smaken av maten på riktigt och hur den processades i kroppen. Hunger och mättnadskänslorna började tala mer klarspråk.

 

Som med allt annat så kan ätandet bli en meditation – det finns till och med någon som heter ”Mindful eating”.

 

Läs gärna mer om min upplevelse av Vipassana här.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!