Foto – Peter Sahlberg

Eftersom jag reser som en tok och ofta äter ute så romantiserar jag lite om mysiga hemmakvällar. Under min tid här i Santa Teresa har vi varit ute och ätit varje kväll men igår blev det en mysig hemmakväll på golvet i vår lilla villa. Jag älskar nämligen att sitta och äta på golvet. Det är liksom mer avslappnat och man kan lägga sig ner å vila lite mellan tuggorna.

Till middag diggar jag lagad och varm mat. Några favoriter när jag lagar är rotfrukter i ugnen, vegetarisk kokosgryta, pumpasoppa. Ikväll blev det rotfrukter med fetaost, en god sallad och mitt favvo glutenfria bröd. MUMS.

Innan middagen gjorde vi en fin meditation. Det är sååå grymt sätt att landa lite och inte slänga i sig maten som jag ofta gör annars. Det blir lite mer ”Mindful Eating” helt enkelt.

Läs gärna med om mina tankar om mat och ätande HÄR.

Namaste! Idag ska vi titta närmare på min absoluta favvo position – handstående. En position som kräver mycket träning och tålamod. Precis som huvudstående som jag skrev om HÄR så brukar göra positionen när jag känner mig stressad eller lite deppig – och bara efter några andetag känner jag mig lugnare och gladare.  Man vänder liksom inte bara på kroppen utan även på sitt känsloläge. För mig är handstående också lite av ett ”Wake-up-call”, de dagar där jag lever i huvudet (stressar runt) så märker jag ofta att det är nästintill omöjligt att hitta stillhet i positionen men när jag är lugn och närvarande i sinnet så går det ganska lätt. Bästa stället att öva är på stranden för då är det rätt lugnt om man ramlar.

Såhär gör du…

1. Börja i en nedåtgående hunden och gå fram något med fötterna mot händerna.
2. Härifrån lyft ena benet upp mot taket (som i en trebent hund) andas sen ut och böj det andra benet. På inandningen hoppa mjukt upp och ner med hjälp av det böjda. Använd magmusklerna (dina bandhas/energilås) samt benen för att få kraft.
3. Gör dessa hopp några gånger för att börja hitta din styrka och sen ta lite extra sats för att mjukt hoppa upp mot handstående.
4. När du kommer upp i ditt handstående, glöm inte att andas. Använd dina bandas. Låt fotsulan sträva upp mot taket. Använde händerna för att justera och balansera. Håll blicken fäst på en punkt (jag gillar att titta ner i golvet mellan mina händer men många hävdar att det är mer ”rätt” att hålla nacken rak och titta framåt.)
5. Stanna i positionen i så många andetag du kan och vill. Kanske är det bara några sekunder – njut då av den magin. Det är sällan jag själv väljer att komma ner från ett handstående – det är snarare kroppen tappar balansen!

Modifikationer

När det gäller handstående så är ofta modifikationerna mer relevanta än själva positionen eftersom det är en väldigt svår position.

Ett sätt är att göra samma sak som ovan fast ha en vägg bakom sig som en trygghet. Ett annat sätt är att stå i hunden med hälarna mot väggen (bakvänt), flytta händerna något närmare väggen och klättra med fötterna upp mot väggen. Öva sen på att sträcka ett ben i taget upp i luften för att träna upp styrkan.

Som kvinna bör du inte göra positionen under mensen då det kan stoppa blodflödet (lägg hellre benen upp mot en vägg i Viparita Karani under dessa dagar).

Läs gärna mer om min kärlek till handstående HÄR.

Ujjayi andetaget hittar du HÄR.

Vill du ha fler övningar som passar nybörjare spana HÄR.

Avsluta gärna med en stunds Savansana, spana HÄR.

Foto – Peter Sahlberg & Jonathan Kjell

24 december, julafton – för många den viktigaste högtiden på hela året. Jag befinner mig som ni vet i Costa Rica och håller Yogiakademiretreat för ett 20-tal svenskar. Yogiakademins storebrorsa, Surfakademin ligger ett stenkast från oss och har också fullt hus under denna period.

Vi ville givetvis skapa en magisk julafton för våra deltagare så vi hade sedan länge tillbaka bestämt att anordna akroyoga (en lekfull yogastyre som handlar om tillit till varandra) för både surf-och yogagänget och sen hade vi bokat upp byns bästa restaurang (en av de få ställena som faktiskt ligger på stranden, annars är det bara djungel).

Efter akroyogan i solnedgången vandrar vi i samlad trupp mot restaurangen. Alla är glada efter en underbar dag med yoga och surf.

När vi anländer till restaurangen är live-bandet i fullgång och vi ca 60 personer sprider ut oss på olika bord och sätter oss ner under det vackra månljuset. Mitt bord är fylld av ett gäng härliga yogisar och en surfare. Vi beställer förrätter, de kommer in. Vi beställer varmrätter, de kommer in. Det är väldigt mysigt och gott. Stämningen är långt ifrån julig men underbart härlig i alla fall!

Mot slutet av min varmrätt ser jag hur ett gäng på 5-6 personer sittandes på andra sidan restaurangen reser sig upp och börjar gå med snabba steg går ut från restaurangen. De har inte fått någon mat på 2 h och 20 minuter. De är ursinniga. Besvikna. Med all rätt. Det är julafton och vi har utlovat et magisk 3-rätters middag och här har de suttit i över två timmar med endast en fördrink. Hela teamet springer in i köket, snackar med kocken, ägaren…..det är kalabalik. Vi gör vårt bästa för att alla ska stanna och få mat men 5 av våra deltagare drog hem, hungriga på julafton. Katastrof.

Hela teamet hade lagt ner sin själ för att få allt att bli perfekt på denna dag så händer detta. Vi är förtvivlade, ledsna, hjälplösa. Deras julaftonskväll är förstörd. Gästerna gav sin tillit till oss. Vi gav vår till restaurangen. Vi alla blev bedragna. Det gör ont i oss alla och det enda vi kan göra är att säga FÖRLÅT.

Det är ett väldigt stort ansvar att styra upp julafton för 60 personer och snart är det nyår med ett nytt gäng….ahhhh….men nu är det nya tag. Vi måste främst öva på att hitta tillbaka till tilliten till oss själva, till restaurangerna här i Costa Rica. Nyårsafton ska bli magisk!

Läs gärna mer om tillit HÄR.