KÄRASTE! Välkommen till dag 24 av vår fyra veckors meditationsutmaning. Idag vill jag dela meditationstekniken jag använder mig av dagligen & den som förändrat mitt liv – Vipassana meditation.
Eftersom jag brinner så mycket för denna meditation så tar jag risken att bli lite teknisk idag…skumma ner till själva övningen om du blir uttråkad ;-).
Målet med Vipassana meditation är att lära känna verkligheten som den är och för att göra det använder vi våra kroppsförnimmelser (dvs sensationerna i kroppen). Kroppen är ständigt full av förnimmelser som vi ofta inte är medvetna om (eftersom vi är upptagna med annat). I Vipassana meditationen ger vi kroppen vår totala uppmärksamhet vilket gör att förnimmelserna blir uppenbara, vi börjar känna massa saker i vår kropp. När jag mediterar mycket är jag i kontakt med min kropp på ett djupare och mer precist sätt – jag känner exempelvis min livmoder, mina hjärtslag, mina lilltår och området bakom öronen.
Dessa kroppsförnimmelser vi börjar känna kan delas upp i fyra element – temperatur, rörelse, fasthet, och vätska.
Temperatur – Värme eller kyla. Du märker hur kroppens temperatur är i ständig förändring exempelvis vid in- och ut andning eller vid uppkomst och upplösning av smärta.
Rörelse – Vibrerande, stickande, pulserande eller expanderande. Du märker dessa förnimmelser exempelvis när det börjar klia någonstans.
Fasthet – Hårdhet, mjukhet, vikt eller densitet. Du märker dessa förnimmelser exempelvis när gravitationen pressar kroppen mot meditationskudden eller stolen.
Vätska – Svett, tårar, saliv, fukt eller klibbighet. Du märker dessa förnimmelser exempelvis svett droppe i pannan eller munnen fyllas av saliv.
I Vipassana vill vi alltså göra oss medvetna om dessa kroppsförnimmelser. Varför det kan man fråga sig? Jo, för genom det kan vi bli medvetna om att den fysiska upplevelsenoch den mentala reaktionenär två olika processer. Vi reagerar ju nämligen oftast automatisk beroende på om förnimmelsen är behaglig, obehaglig ellerneutral.
Till behagligakroppsförnimmelser brukar vi reagera med begär – vi vill gärna hålla fast vid upplevelsen och göra att den stannar för evigt. Känslor såsom snålhet, fåfänga, girighet kommer ur just begär.
Till obehagliga kroppsförnimmelser reagerar vi oftast istället med motvilja – vi vill att de ska försvinna genast. Känslor av hat, ilska, avsky och rädsla kommer ur motvilja.
Till neutralakroppsförnimmelser brukar vi reagera med uttråkning, tristess eller osäkerhet.
Alla dessa känslor är endast mentala reaktioner på vår fysiska upplevelse och orsaken till att vi är i ständig konflikt med tillvaron – att vi alltid försöker förändra vårt liv, att vi aldrig är nöjda med det som är.
Med hjälp av Vipassana meditationen lär vi oss att särskilja dessa två processer (förnimmelser & reaktioner) och vi får då möjlighet att släppa taget om reaktionerna och istället möta verkligheten så som den är.
I vårt vardagliga liv får vi ju så mycket intryck hela tiden och då är det svårt att isolera vad som är vad. Får vi en kroppsförnimmelse i form av exempelvis ett myggbett på armen så reagerar vi ofta med motvilja och kliar automatiskt.
När vi istället sitter still med slutna ögon och är helt närvarande med hur kroppen känns (hur förnimmelserna förändras hela tiden) blir vi medvetna om när den där myggan biter oss. Vi kan då välja hur vi vill reagera och märker att det är just motviljan till myggbettet (och inte själva myggbettet) som får oss att må dåligt. Lyckas vi släppa motviljan och låta myggbettet vara kommer vi märka hur kliandet går över av sig självt – att vi inte hela tiden behöver agera & kontrollera vår verklighet utan att vi kan luta oss tillbaka och låta den vara som den är.
ANICCA – allt förändras hela tiden. Nyckeln i Vipassana är helt enkelt att lära oss behålla ”sinnes jämvikt” oberoende yttre omständigheter.
Hehe…brinner för det här så blev ganska långt – här kan du sluta skumma ;-).
För att bli guidad, se HÄR.
Gör så här
- Inta en bekväm position
- Sätt din timer på 15 min
- Blunda och slappna av i kroppen
- Låt andetaget vara naturligt, in och ut genom näsan.
- För sen uppmärksamheten till toppen av huvudet och notera vilka förnimmelser som finns där – värme, kyla, tyngd, vibrationer…utan att döma eller försöka förändra, låt dessa förnimmelser vara som de är.
- För sen uppmärksamheten ner längst kroppen till pannan, ögonbrynen, tiningarna…etc. Notera vilka förnimmelser som finns här…
- Del för del, bit för bit flytta uppmärksamheten längst med hela din kropp.
- När du kommer till tårna för du uppmärksamheten i motsatt riktning (från tår till toppen av huvudet)….del för del, bit för bit.
- Var medveten om vilka tankar och känslor som kommer upp men försök att inte reagera på dem, behåll din sinnes jämvikt. Låt allting vara som det är men var medveten om det.
- Om det är mycket tankar – ta några lite djupare och mer kontrollerade andetag för att sen återgå till naturlig andning och för uppmärksamheten tillbaka till kroppen.
Det låter ju galet enkelt men efter att ha provat tror jag att de flesta av oss märker hur svårt det faktiskt är att fokusera på en sådan simpel sak som våra kroppsförnimmelser, vi märker hur vårt sinne hela tiden dömer och åker iväg till dåtiden eller framtiden.
Försök att inte bli arg på dig själv när tankarna far iväg till dåtiden eller framtiden. Det är så vår hjärna fungerar. Så fort du kommer på dig själv med att vara ”någon annanstans” för istället vänligt men bestämt tillbaka uppmärksamheten till kroppen. Ju mer du mediterar desto lättare blir det – desto längre kan du faktiskt behålla koncentrationen på förnimmelserna i kroppen – desto lättare blir det att behålla sinnes jämvikten.
Hoppas du haft en fin stund. DELA jättegärna med dig till oss. Massa kärlek
HELLO BÄSTA! Välkommen till dag 25 av vår fyra veckors meditationsutmaning. Idag ska vi göra en meditation jag fick av en Indisk-man för flera år sen när jag var stressad och skadad. Han menade att det var det bästa sättet att hitta läkning, frid & lugn. Vi ska utföra en så kallad Mantra-meditation vilket är en teknik där vi upprepar ett ord eller en fras för att hitta koncentration. När tankarna fladdrar iväg någon annanstans (vilket de kommer göra) så för vi uppmärksamheten tillbaka till ordet eller frasen.
