Namaste! Jag är otroligt lycklig över att min kloka och fina vän Anna Gordh Humlesjö är en del av team Yogiakademin och hänger med oss till Costa Rica. Vi åker om bara 3 dagar….wihoooo!!!!

I helgen höll vi en underbart mysig Relax Yoga Workshop tillsammans på Urban Om och vi fick lite tid över att snacka yoga. Anna Gordh Humlesjö – vad är yoga för dig?

Yoga för mig handlar om att vara modig och att göra medvetna val. Det handlar om att våga känna efter så att vi kan se oss själva och världen vi lever i utan att blunda.

Vad som sker på yogamattan när vi länkar samman uppmärksamhet, andning och rörelse är att vi blir medvetna om vad vi känner och det är en otroligt kraftfull process. Många av oss har ägnat hela livet åt att hitta olika strategier att stänga av. Det vackra är att ju mer vi vågar känna desto mer hittar vi hem i vår egen kropp. Både fysiska och mentala spänningar släpper och vi kommer i kontakt med ett inre lugn och en kärlek och acceptans.

Det krävs en hel del mod att se att vi inte behöver vara perfekta för att ge och ta emot kärlek i en värld där vi bomarderas med budskap om att vi inte duger som vi är. Genom att praktisera yoga blir vi modigare och modigare.

Den allra viktigaste yogan sker utanför yogamattan, att lyfta blicken från “me, myself & I” och se hur vi är en del av världen omkring oss och hur våra val påverkar oss själva och andra. Den viktigaste yogapositionen är att göra plats för allas yogamattor i yogaklassen även när rummet börjar bli fullt och att skapa plats för alla människor i samhället.

Yoga är att se vad som händer i våra möten med andra människor, hur andra människor omkring oss har det, hur människor på andra sidan jorden har det och vad som sker med naturen. Ju mer vi vågar se desto mer medvetna val kan vi göra eftersom vi inser att vi har ett val. Att välja att möta oss själva och världen med kärlek och medkänsla kräver mycket mod men det ger så otroligt mycket tillbaka.

För mig betyder yoga att vara i kontakt med det som är allra viktigast i livet. När vi agerar utifrån den platsen i oss själva så tror jag att vi förändrar världen andetag för andetag.

Läs gärna fler kloka tankar om yoga från mina fina vänner här:

Jessika Bungum 

Neo Moreton

Estelle Nordenfalk

Bakom en välutvald outfit, skyhögaklackar å maskaramålade fransar är jag inkastad bland supermodeller, tv-profiler och bloggerskor på en flådig GALA. Det känns lite som om jag kastats tillbaka till en svunnen tid. En tid då det var mer regel än undantag att jag hamnade på chica middagar som ofta slutade…ehhh…galet. Det var kul då, jag ångrar ingenting men jag saknar det inte heller. Det var en tomhet som kom med det där vilda festandet. Och jag flydde från något. Jag flydde från all prestationsångest och stress. Alkohol var den bästa medicinen.

Idag suktar jag sällan efter den medicinen. Jag kallar mig inte nykterist (mest för att jag inte vill sätta regler för mig själv) – det kan hända att jag tar ett glas vin då och då men inte för att fly.

Det betyder dock inte att jag bara sitter hemma och mediterar varje lördagskväll. Jag älskar fortfarande att dansa. Dansa så som kroppen vill. Dansa som en meditation, utan droger eller alkohol. Dansa utan regler där ingen bryr sig hur man ser ut. Här får jag vara vild – utan att någon tittar snett. Det är FRIHET för mig.

Jag har stött på denna nakna barfota dansen (ofta kallad Ecstatic Dance) på många olika platser i världen. Vi har kläder på oss men det är inga åtsittande glitterklänningar – det är bara kläder som inte stör dansen. Det spelar nämligen ingen roll för den skimrande energin från de dansande kropparna lyser starkare än alla glittrande klänningen i världen.

Även på denna flådiga 3-rätters middag är det många som skiner starkare än sina målade ansikten men ibland kan jag dock känna mig lite instängd bland alla regler för hur man ska se ut och bete sig på sådana här tillställningar.

För dig som bor i Stockholm och vill prova Ecstatic Danse så finns det på Urban Om varje onsdag och lördag. Läs gärna mer om det HÄR.

Foto – Peter Sahlberg

Jag brukar för det mesta undervisa yoga på renodlade-studios (Urban Om och Yogayama) och Yogiakademiretreats men för ett tag sen undervisade på ett gym! Det var faktiskt längesen jag ens var på ett gym. För några år sen hängde jag på gymmet varje dag – min taktik för att få bort all stress ur kroppen.

Jag sprang och sprang på springbandet utan att ens känna min kropp – jag var helt i mitt huvud (jobbade fortfarande). Efteråt mådde jag sjukt bra (stenhög på endorfiner). Problemet var bara att de där ”må-bra” känslorna försvann snabbt och efter ett tag var jag till och med tröttare än innan passet. Inte så konstigt, jag hade ju tränat bort min energi.

När jag yogar skapas istället energi i kroppen och jag är inte bara i mitt huvud – JAG ÄR I MIN KROPP (prova att stå på händer och jobba samtidigt, går inte!)

Läs gärna inlägget ”Var yoga min jogging?”.