En dag helt i tystnad. Fram till lunch går det lätt, de tidigare dagarna har ju även dessa varit tysta fram till lunch men därefter blir det svårare. Har egentligen inget behov av att prata men det händer ganska mycket mentalt när man är tyst- man ”tvingas” umgås med sig själv på ett helt annat plan än tidigare och kan inte fly ifrån sina tankar. Det är mycket blandade känslor under dagen, under vissa stunder känner jag mig enormt ensam för att senare känna frustration och en rastlöshet i kroppen. Stundtals tycker jag att tystnaden är fruktansvärt jobbig och stundtals tycker jag att den är oerhört skön.

Under yogaklasserna kommer jag ännu mer till insikt och det är som att känslorna är utanpå kroppen. Malin tar med oss på en fantastisk meditativ stund där vi i tystnad promenerar i den varma sanden bort till stenklipporna där vi mediterar till solnedgången. Det är en helt magisk stund och jag får nästan nypa mig själv i armen för att förstå att jag sitter i Indien och mediterar till solnedgången- overkligt och det vilar en magisk aura kring stunden.

Den tuffaste stunden av tystnaden är under middagen, jag som är en social prick har svårt att inte delge mina upplevelser under dagen men bestämmer mig för att hänge mig åt smakerna i den ayurvediska maten, tuggar varje tugga lite extra och känner verkligen in smakerna.

Somnar med en viss tillfredsställelse i kroppen, jag har klarat en hel dag – nu är det bara en natt och morgon kvar av tystnaden.

Namaste / Ida Lindman

Läs gärna om dag 3.

Foto – Filip Cederholm

Hello bästa ni! För en gång skull har jag satt mig här på en riktigt stol, vid et riktigt bort och öppnat datorn. Haha…sen jag kom hit har jag mest svarat på lite mail från stranden via mobilen men idag kände jag att det var nice med lite kontorsstämning :-). Och även dags att ta tag i några av de saker som står på min ”NJUTA AV LIVET” lista.

Det jag undrar är om någon av er läsare är grym på engelska och skulle vilja hjälpa oss med översättning av vår sajt i utbyte mot lite härliga yogaretreat. Hur låter det? Eller kanske har du någon att tipsa om?

TUSENTACK!

Hej hopp från Ida i Indien! Grundschemat ser ut som gårdagen med väckning 07.00 där jag även hinner med en kort löptur, yoga med Malin, frukost, flowklass med Josefine följt av lunch vid halv ett-tiden där vi även bryter tystnaden  och därefter lite ledig tid fram till sista yoga/meditationspasset på eftermiddagen. Man kommer snabbt in i detta härliga ”schema” och jag njuter för fulla muggar, eller som vi säger i Göteborg – jag har det riktigt gött!

Flowklassen med Josefine är idag galet jobbig med fokus på höftöppningar och i slutet skakar musklerna av anspänning. Josefine är otrolig- så duktig på att guida och få en att utvecklas i såväl positioner som i det mentala. Hon har känsla för att trycka på precis rätt knappar, ibland lägger hon bara en hand på höften som gör att man direkt kommer djupare in i en position och ibland säger hon ett ord eller en mening som går rakt in i hjärtat. Min favoritform av yoga är när jag får utmana mig själv och våga pusha mig själv lite längre- det är då jag når ett totalt fokus. Dock är min egen utmaning denna vecka att släppa prestigen, lyssna på kroppen och försöka slappna av och därför är de meditativa delarna under veckan så viktiga för mig! Eftermiddagen spenderas med en lugnare flowklass med Malin följt av en Kundalinimeditation på stranden med shaking, ”playtime”, sittande meditation och Savasana. Äntligen börjar jag få in shakingen, är inte längre yr utan nu börjar kroppen röra sig själv till den återkommande shakingmusiken, det är som att varenda cell i kroppen vill röra på sig när den rytmiska musiken börjar spelas. 

Efter middagen inleds det som jag har sett framemot med skräckblandad förtjusning, någonting som jag aldrig tidigare har gjort och som jag inte riktigt vet hur jag kommer att reagera på – nämligen 40 timmars tystnad. Josefine och Malin har ordnat en fantastiskt fin ceremoni för oss med en brasa på stranden. Under dagen har vi skrivit ner vad som hindrar oss från att nå våra drömmar- jag fyller ett helt blad som jag sedan slänger in i flammorna. Eldar upp alla hinder från att leva mitt liv till fullo. Denna ritual inleder således den 40 timmar långa tystnaden och när jag lägger mig ner i sanden ser jag plötsligt två stjärnfall och tänker tyst för mig själv ”att detta är början på något nytt”- både med lappen som nu är ett minne blott efter brasans lågor och två (!) stjärnfall.

Namaste / Ida Lindman

Läs gärna om min dag 2.