Morning kära ni! Jag har precis varit ute på en vacker äng här i Bretgane och SJUNGIT ut. Sååååå härligt. Precis innan jag åkte hit var jag på ett så kallad Voicing retreat med en otrolig kvinna i sjuttioårsåldern som heter Pratibha. Ett retreat som gick ut på att använda rösten som uttrycksätt. Jag har ju länge använt kroppsrörelser (yoga och dans) för att uttrycka mina känslor så det här med att använda rösten i samma syfte var något helt nytt för mig.

På tal om rädslor – förutom att surfa i stora vågor så har en av mina största rädslor varit att sjunga inför andra människor (misstänker att jag inte är ensam om att känns så). Jag var därför rätt nervös inför detta retreat… och redan på vår första session tillsammans fick jag möta denna rädsla. På introduktionen uppmanade Pratibha nämligen oss att, en och en, ställa oss i mitten av rummet och sjunga inför alla andra. FETT LÄSKIGT!  Men I DID IT. Efteråt kändes det skönt, jag kände mig levande.

Här handlade det alltså INTE om att sjunga vackert eller träffa någon särskild ton, det handlade om att sjunga med själen. Om att uttrycka en inre känsla. När de andra i gruppen lyckades göra det på ett ärligt sätt, kom de vackraste tonerna jag någonsin hört.

Under veckan utforskade vi olika känslor och satte toner på dem. Vi tog ljudet dit känslan satt i kroppen. Vi sjöng vår smärta, sorg, skam, ilska, kärlek, glädje etc. Jag hittade toner jag inte trodde var möjligt. I stunder kände jag inte igen min egen röst. Jag var fullkomligt ETT med sången och stunden. Jag var i djup meditation.

Under veckan märkte jag också att saker hände i min kropp. Precis som under långa meditationsretreat så började kroppen tala till mig. Tonerna gjorde att inre spänningar släppte och djupa vibrationer uppstod. Under dagarna upplevde ALLA känslor, från djup djup sorg och nästintill religiös kärlek. SANN MAGI.

Jag är sååååå galet tacksam att jag fått ett nytt uttrycksätt i min repertoar.

För tredje året i rad har vi nu landat på vårt slott i Bretagne. Det är verkligen en helt otrolig plats. Samma avskildhet som på vår strand i Khola Beach men en helt annan natur. Här är det djupa skogar och vackra ängar som omger oss snarare än horisont och hav. Från morgon till kväll fylls sinnena av fågelkvitter och blomsterdoft.

Jag har varit HÄR med mig själv och deltagarna. Nästan glömt bort det här med blogg, Instagram och mailade. Bytt ut dator- och mobiltiden (som annars brukar äga rum mellan klasserna) mot vandringar i skogen och meditation vid sjön. Hehe… väldigt skönt att få checka ut ibland.

Idag har vi sista dagen på vårt första retreat. Ett retreat som blivit…hmmm…djupt. Många av deltagarna kom hit med kroppar och själar som skrek efter VILA och TYSTNAD. Vackert att få uppleva deras processer… Från trötthet till energi. Från huvud till hjärta. Från stress till närvaro.

Nu ska vi fira det med DANS!!!!

Goooooood morgon!!! ÄNTLIGEN. Nu drar vi till vårt kära slott i Bretagne. Jag är såååååå taggad på att åka dit. Varit i Stockholm en dag för att packa om. Jag insåg snabbt…. hur instängd jag känner mig i en lägenhet… hur svårt det är att vara närvarande i kroppen när jag är på stan… hur det i sin tur gör att jag tappar bort min närvaro… hur jag flyr in i mobilen.

Jag behövde flänga runt på stan hela dagen igår för att köpa grejer till retreaten och försökte verkligen gå långsamt och vara närvarande i min kropp men OMG vad svårt det är. När jag gick på Drottningatan bland alla människor fylldes mina ögon med tårar, jag kände liksom av allt för mycket. Det var som om jag kände stressen och sorgen från alla andra…eller var det min egen, jag vet inte. Hursomhelst, det där med att inte kunna öppna dörren och springa ut barfota på gräset passar inte mig. Nu ska det bli heeeeelt magiskt att få vara i Bretagnes vackra natur resten av juli. YEAH! Nu åker jag, Malin, Therese (som ska laga mat), Lisa (som ska hjälpa Therese) och Lolo (som ska ge massage) till Arlanda. BÄSTA LIGAN!

KÄRLEK!!!!!