Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

möte

Heart to heart – Hur djupt är det möjligt att mötas i en relation?

An inquiry that has been with me for a few years is… Can I go as deep with another person as I am in my own meditation?

For a long time, I have had a huge longing to meet another person when I am in that mesmerising space of connectedness with my own heart. With everything.

However, so far in my life, I have only got glimpses of such meditative and beautiful meetings. I have been very close to other people but that last little bit of fully connectedness – I have only been able to experience when I am by myself. It is like when someone else is around, I get distracted and losing that deep connection to my heart. I guess, I get too involved in the other person’ energy and emotions so I cannot feel myself anymore.

Despite this, a wise part of me knows that it is possible to experience even deeper places of connectedness with someone else. It is like I know, that there is a huge potential, in the meeting in between two people, that is way bigger than being alone. But – it is just sooooo much more difficult than finding presence alone. At least for me, it doesn’t come naturally. I guess, because the meeting with another, requires two people to be pure, complete, and present. But above all, it requires two people to trust. Really TRUST. And that is maybe the most challenging task we can take on this life time. At the same time, maybe that is also what life is all about – beautiful and deep relationships? No matter, how beautiful sensations I am experiencing in my own meditations, there is always an underlying longing to share it with another.

Vackert möte med min Ayurvediska läkare

Min vackra kvinnliga läkare välkomnar mig in i konsultationsrummet. Vi sätter oss ner i varsin stol och hon sluter ögonen. Jag sitter där och tittar på henne, lägger märke till hur frisk och balanserad hon ser ut (ord jag tyvärr inte alltid tyckt passa på de västerländska läkarna jag mött). Hon behåller ögonen slutna men börjar snart fråga mig  mängder med frågor…

 

Hur mår din mage? Är du pigg när du vaknar? Dricker du kaffe? Vad har du för sömnvanor? Är du beroende av något? Vad har du för kostvanor? Mediterar du?…

 

Efter frågorna tar hon min puls samt granskar min tunga.

 

Hon säger inte så mycket mer utan skickar mig till ett behandlingsrum som ligger precis vid strandkanten. En behandling som ska utföras av två strålande kvinnor i vackra Saris.

 

De välkomnar mig in och ber mig ta av mig alla kläder. Därefter får jag sätta mig naken på en liten pall (får på något vis känslan av att vara 3 år igen). Sen ställer de sig bakom mig och börjar sjunga mantan. Speciellt men otroligt vackert. Jag kände mig genast omhändertagen och trygg.

 

Efter sången häller de oljor i håret och börjar kärleksfullt massera mitt huvud och nacke. När jag fullkomligt börjat gå in i något slags magiskt tillstånd av avslappning är det dags för min nakna kropp att lägga sig på en slags ayurvedisk träbrits. De ställer sig på varsin sida om mig och genom flödande olja börjar de rutinerat och helt synkroniserat dra sina händer längst min kropp. Säger det igen…

 

Speciellt men otroligt vackert.

 

N A M A S T E

Meditation ger transformation

meditation ger transformation

Alla härliga som var med på meditationsutmaningen i våras. Jag är nyfiken! Har ni lyckats fortsätta med meditationen även efter utmaningen? Det är galet svårt, I know. Kanske det svåraste som finns när vi har tusentals andra saker på To-do listan men den där lilla kvarten varje dag ger magi.  I alla fall för mig. Gång på gång inser jag att meditation är min magiska medicin. Den gör mig harmonisk, fokuserad, närvarande, gladare och snällare mot min omgivning. Men det är inte bara dessa känslor av välbefinnande jag vill åt – meditation ger mig framförallt TRANSFORMATION på ett djupare plan, vilket ju är det läskigaste som finns.

 

Meditationen utlovar ju ofta guld och gröna skogar (vilket ni som provat säkert börjat märka) MEN vägen dit är långt ifrån spikrak. Under resans gång tvingas vi möta allt vi tidigare flytt ifrån och vi börjar framförallt ifrågasätta oss själva och hela vår verklighet. Förvirring uppstår. Vi transformeras. Under transformeringensfasen är det lätt att vi ger upp men det är just då vi borde försätta och (även om jag tycker att vi ska vara snälla mot oss själva) så kan vi behöva pusha oss lite för att få till just det där med meditation…

 

Jag har dock aldrig hört någon som ångrar att de gav sig in i denna transformation för de glimtar av frihet, kärlek och samhörighet vi får uppleva i meditationen överträffar allting annat vi någonsin varit med om. Det går helt enkelt inte att återvända till ett liv utan detta djup, utan meditation. Jag är säker på att världen skulle bli en bättre plats om fler människor mediterade.

 

För meditationstekniker spana gärna in HÄR.

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!