meditation

Tillbaka från Vipassana meditationen

Heeeej käraste ni! Nu är jag ute från vipassana meditation. Jösses. Det var magiskt på att sätt och vis men också galet tufft. Det blir lättare och lättare för varje gång jag gör det men att meditera 10 timmar om dagen i tio dagar är länge. Väldigt länge.

 

Jag upplevde allt och ingenting. Väldigt svårt att sätta ord på men för dig som inte gjort vipassana säger jag bara KÖR KÖR KÖR. Det är live-changing. Låter klyschigt men som om det finns ett liv före och efter vipassana.

 

Jag är fortfarande väldigt inne i min lilla tysta bubbla så kommer dela mer snart men nu ville jag bara skriva att jag mår bra och att jag älskar tystnaden.

 

Dags att stänga igen datorn igen. PUST. Shit va mycket intryck den kan ge på bara några minuter.

 

KÄRLEK TILL ER

 

Yoga för barn

 Hej kära ni. Alltså, sååå lycklig över denna yogastund. Häromdagen körde vi förbi en skola här i Indien och kom på tanken att fråga om barnen ville ”leka” yoga. Åhhhh ja de ville dem. Här i Goa har nästan alla skolor tydligen yoga på schemat så de var ganska vana vid både balansen, solhälsningen och namaste.

Men som vanligt när jag yogar med barn så inser jag ofta att jag har mer att lära mig av dem (än barnen av mig) när det kom till dessa övningar.

De främsta anledningarna till att jag yogar och mediterar är ju för att bli mer närvarande, leva med mina känslor och framförallt inte ta livet så seriöst – istället hitta in i leken.

Det är ju exakt som barn lever helt naturligt. Dessa barn tänker ju inte på dåtiden eller framtiden – de är ju närvarande hela tiden. De stänger inte heller in sina känslor utan släpper ut dem så fort de kommer (kanske inte något som alltid funkar som vuxen men vi skulle nog må bra av att uttrycka lite mer…. ).

För att dessa gulliga barn ska kunna behålla sin närvaro tror jag däremot att det vore magiskt att ganska tidigt börja smyga in övningar från yoga, meditation, dans, tantra etc.

Att ta fem minuters break för dans och shaking under kemiklassen eller byta ut en matteklass mot en stunds ögonkontakt och sharing tror jag skulle göra magi i skolan. Inte bara för att behålla det lekfulla sinnet utan även för att utrota mobbing.

Om jag får barn vill jag att de ska gå i en skola med yoga på schemat och skogen runt knuten. En skola där de lär sig…Om sig själva. Om andra människor. Om naturen.

Kanske får stanna här i Indien helt enkelt ;-).

Vågar du släppa kontrollen?

josefine bengtssonGiving the planner a break to create space for new adventure. Something that happens when I am managing to, just like a kid, throwing myself into something with trust, vulnerability, openness and playfulness.

 

For this to happen, I need to let go of control. I need to feel that it is ok, not to know what will happen next. That it is ok not to plan every single detail of my day, of my life. That it is ok that some moments are ”unproductive”. When I allow for adventure in my life, I allow myself to be alive.

 

Because when my life is a safe plan and every single spot in my calendar is marked, there is no time for adventure. No time for spontaneity. No time to flow. Actually, no time to live.

 

So today, I am doing my best to ignore that planner voice in the back of my head. Instead I am leaning back to open my eyes for what is in front of me.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!