God morgon! Nu är det dags för mig att ha några dagar för mig själv i tystnad men när jag sluter ögonen…ser jag ett par glasiga ögon som ser rätt igenom mig, ett vackert äkta leende tillsammans med ett smittande skratt samtidigt som jag energin från en fri själ mitt på dansgolvet…

JAG ÄR KÄR IGEN. En kärlek som är personlig men inte exklusiv för jag är tokig i alla vackra människor jag tillbringat min senaste vecka i Bretagne med. Vår magiska påskvecka tillsammans är över. Från att leva ihop i ett slags slottsligt kollektiv med 15 andra är jag nu helt ensam. Vi alla kom dit förra lördagen utan att känna någon annan – i slutet av veckan kändes vi som en familj. En familj som delade tårar och skratt, tystnad och tillit, drömmar och pinsamma historier.

Jag tycker det vackraste som finns är att se människor öppna sig och visa känslor, att se människor sluta ögonen och röra sig helt obekymrat i sina kroppar eller att fullständigt släppa taget i Savasana. Efter några dagar på ett retreat brukar detta ske – folk släpper lager, slutar lyssna slaviskt på mig i yogasalen och istället följer sin egen kropp. När det händer blir jag blixtförälskad – jag kan stå i mitt i salen med gåshud och vara helt hänförd för alla dessa fria kroppar. När vi är oss själva, slappnar av och släpper in är ALLA vackra.

Jag saknar alla dessa 15 individer, känns galet tomt. Jag vet dock att det är bra för mig att landa och bara vara lite ensamhet en stund.

Läs gärna mer om alla härliga retreats HÄR.

Foto – Adam Klingeteg

Alltså jag har ett problem, jag blir kär i mina yogastudenter. Det brukar ta några dagar och sen är jag blixtförälskad. En kärlek som är personlig men inte exklusiv för jag blir tokig i nästan alla. Jag vet nämligen inget vackrare än att se människor sluta ögonen och röra sig helt obekymrat i sina kroppar eller att fullständigt släppa taget i Savasana. Då strålar ALLA.

Ibland uppstår kärlek på bara en klass men den växer sig ofta starkare och starkare ju fler dagar som går. Med tiden är det som att alla släpper sina lager och börjar visa mer och mer av sig själva. De slutar lyssna på mig och börjar följa sin egen kropp, lita på sin egen kropp. Det uppstår MAGI i yogasalen. När sista dagen på retreatet kommer känns det så sorgligt att jag bara vill gråta som om mitt hjärta krossas och kärleken lämnar mig.

Sen när nästa grupp anländer måste jag erkänna att jag har ett litet motstånd att ta in dem. Det blir lite som att gå in i ett nytt förhållande innan man hunnit smälta det gamla. De som lämnar strålar, de som kommer är trötta (efter typ 2 dygns resande). De som lämnar litar på mig, de som är nya är lite avvaktande. De som lämnar gör ofta det utan så mycket lager, de som kommer är påklädda.

Men varje gång jag släppt motståndet (ofta tar det någon dag) så börjar jag se det vackra i människorna i den nya gruppen. Alla är vi nog vackra när vi slappnar av och släpper in. När vi är oss själva.

Idag är det dags att lämna en kärlek för att ta emot en ny grupp! Ska försöka göra detta med ett öppet sinne.

Läs gärna lite tankar om kärlek HÄR.

Foto –  Jessika Bungum

Glad alla hjärtanslag!!! Idag vill jag skriva om kärlek… vad är egentligen kärlek?

För mig är riktig kärlek den där man bara ger av sig själv fullt ut utan att vilja ha någonting tillbaka. En kärlek som inte ställer kvar eller försöker förändra sin motpart. En kärlek som inte handlar om ägande. En kärlek som liksom grundar sig i hjärtat och går långt utanför yttre faktorer. En kärlek som har allt och inte saknar någonting.

För att hitta den äkta, rena, ärliga kärleken tror jag att vi först måste hitta en kärlek inom oss själva, för oss själva. Annars har vi ju ingenting att ge till någon annan person… då ger vi nog mest för att få energi, bekräftelse och uppmärksamhet från motparten.

Ibland (om man känner sig låg) kanske det är ok att göra någonting bara får att få bekräftelse av någonannan (detvillsäga ge för att få). Men jag tycker själv att det är intressant att veta om mitt beteende i alla fall…

Skickar jag det där gulliga SMSet eller ger komplimangen för att jag verkligen vill ge kärlek till den personen eller gör jag det för att få ett gulligt svar? Kramas jag med intentionen att ge energi och kärlek eller går jag in i kramen för att ta? Givetvis kan en kram ge energi till båda parter men ibland kan i alla fall jag känna att personen som kramar mig nästan försöker sno kärlek och energi från mig. Den kramen gillar jag inte. Jag ger gärna men bara från ett rent ställe och när jag verkligen har något äkta att ge.

Så glöm inte att ge dig själv lite kärlek denna dag. GLAD ALLA HJÄRTNASDAG!!!