Baddräkt – My Jemma

God morgon käraste ni! Idag har jag en Josefine dag, insåg just att detta är min första ”lediga” dag på över en månad. Sen retreaten började här i Khola Beach för 5 veckor sedan har jag hållit klasser varje dag och även ätit de flesta måltider tillsammans med deltagarna på retreatet.

Det känns ofta inte som att jag jobbar för jag tycker det är så kul att undervisa och umgås med alla här men det är också fint (och behövligt) att få tid för mig idag. Jag ser alltid till att få min egen yoga på morgonen även när jag håller morgonklasser men det finns något härligt med att inte ha någon tid att passa efter yogan. Idag efter min yoga låg jag i Savasana 40 minuter – L Y X. Fullkomligt förtrollande, hela kroppen vibrerade och jag kunde verkligen känna läkning i varenda cell. Därefter låg jag bara och flöt en stund i havet för att sen äta en långsam frukost på min soliga terrass.

Om en stund tänkte jag ta en lång härlig strand promenad och sen får vi se var min Josefine dag tar vägen. Så fint att bara få umgås och känna in mig själv idag.

KRAAAAAM!

Glad måndag bästa ni!

Idag kommer våra första gäster hit, så spännande att träffa alla dessa människor som jag ska fira jul med :-). Det kommer också vara intressant att ha massa folk omkring mig här på Khola beach. I oktober (och även åren innan det) har jag ju varit här helt själv och mediterat typ 4 timmar om dagen.

Bara att vara här med Malin och Peter (som kom och joinade mig för några dagar sen) är annorlunda men vackert. Å snart kommer vi alltså bli massa människor… kul men lite nervöst. Kommer jag behålla min harmoni :-). Vi får se! Jag är i alla fall taggad på att dela mitt paradis med fler.

WIHOOO!

Heeeeeeej bästa ni!

Nu är jag tillbaka efter min vecka utan kontakt med omvärlden. Det känns som en evighet. Nu är det märkligt men också lite spännande att sitta här vid datorn igen. Jag har saknat att följa era yogaupplevelser så det är superkul att få läsa. Den som spar hon har!

Jag har alltså levt som en eremit på på denna vackra ödestrand i sju dagar utan yttre stimulans utöver naturens magiska dans. Trots det känns veckan oändlig lång och otroligt händelserik. Jag skulle vilja påstå att jag djup-dykt in i mitt inre och lyckats skapa en liknande känsla som under ett tiodagars vipassana retreat

I takt med solens uppgång har jag börjat dagen med låååång ljuvlig yoga i närvaro av vågornas brus och fåglarnas sång. En meditation i rörelse. Resten av dagen har bestått av mängder med sittande meditationer som varvats med magiska bad och läkande ayurvedisk mat.

Utifrån sett kan det låta ganska ensidigt, poänglöst och tråkigt. Vad är grejen med att sitta tyst i en vecka och inte göra ett skit? En vecka utan jobb där jag istället kunnat leka med mina vänner i Stockholm, dra till Kalifornien och surfa med min kärlek, utforska någon spännande storstad eller yoga med mina kompisar på stranden bredvid.

Hursomhelst, just nu kallade min själ efter något annat, efter att sitta still. Hade jag inte tagit tag i det själv vet jag att universum på ett eller annat sätt skulle ha gjort det åt mig. Så jag valde att lyssna. Jag valde att sätta mig ner och låta det som behövde observeras komma upp till ytan.

Under dessa intensiva dagar har jag upplevt meditationer av alla dess slag.

Meditationer i smärta. Meditationer i bliss. Meditationer som läkt min kropp från insidan. Meditationer som guidat mig till det jag behövde se. Meditationer som fått hela min kropp att vibrera. Meditationer som tagit fram lilla barnet i mig. Meditationer i fullkomlig tacksamhet. Meditationer i villkorslös kärlek. Meditationer som tvingat mig att släppa taget, som guidat mig in i tillit.

Kraftfullt är bara förnamnet. Jag kommer aldrig sluta förundras över vad vår kropp är kapabel till bara vi sätter oss ner och observerar.

Jag har ju mediterat såhär intensivt i flera dagar tidigare men då intängd på ett meditations center. Nu var det första gången som jag gjorde det ensam, det var ett liten experiemnt för mig själv. Skulle jag ha disciplin nog att sitta still flera timmar om dagen. Disciplin nog att låta mobilen bara avstängt. Disciplin nog att inte smita iväg på utflykt. De första dagarna gick det lite trögt (som det alltid gör även under retreat) men ju mer jag märkte meditationen magiska effekter, desto mer motiverat blev jag. Det var fantastiskt att ge mig själv denna vecka. Meditationsretreat som Vipassana är magi men vetskapen om att jag inte är beroende dem känns fint. Att jag kan gå djupt in i meditationen även på egen hand. Det handlar bara om att ge mig själv den tiden. Att meditera till vardags är givetvis också så givande men för att verkligen gå djupt tar det några dagar och timmar av stillasittande observation. Det går helt enkelt inte att komma in i samma tillstånd när man kollat facebook och mailat samma dag.

Tacksam över klarheten och så taggad på livet tillsammans igen!!! WIEEEEEE.