Josefines Yoga

Styrketräning, vad är grejen? För ett tag sen var i Thailand och undervisade yoga på en träningsresa tillsammans med underbara PTn och bloggerskan Ida Warg. Jag har egentligen aldrig tidigare varit på gymmet och lyft tynger men på resan var det liksom läge att prova. Jag insåg dock ganska snabbt att det inte är något för mig, varför ska jag ta ut en specifik muskel tills den värker när jag kan röra hela kroppen samtidigt på yogamattan och dessutom njuta av varje position?

Men min negativitet mot styrketräning är främst mot den där extrema formen, där överdimensionerade muskler är idealet. Jag ser liksom inte poängen med dem, de används ju inte mer än på just gymmet. På yogaklasserna ser jag ofta också en negativ korrelation mellan mycket muskler och kontakt med insidan av kroppen.

Styrketräning kan säkert vara grymt om man har en skada (en specifik muskel man vill bygga upp) men jag tror att man lätt tappar kroppen som helhet och blir för fokuserad på att bygga vissa muskelgrupper (kanske de som syns mest i den där gymspegeln). Vilken ofta verkar leda till obalanser i kroppen och utseendefixering i sinnet.

Läs gärna…

Yoga utan prestation

Var jogging min Yoga?

Foto och finaste frukostsällskapet – Peter Sahlberg (vars mobil på bordet är på Flightmode!)

Idag fick jag min ”perfekta” morgon…wiiieee…TACK.

Min grymma bloggkollega, Anja Forsnor som för övrigt just också börjat blogga här på Metromode (Spana in hennes fina sida här) skrev ett vackert inlägg om mig för ett tag sedan. En av frågorna var…

”Hur ser den perfekta morgonen ut för dig?”

 

Jag svarade…

”Solen väcker mig vid 6-tiden och bredvid mig står en kopp varmt te med färsk ingefära och citron. Jag sätter mig i sängen och dricker samtidigt som jag skriver i min ”Gratitude journal”. Därefter är det dags för morgonshaking (15 minuter av Kundalini Shaking), sen rör jag mig med andetaget på yogamattan för att landa i kroppen ännu mer och tillsist avsluta med en lång savasana, sittande meditation och ett härligt bad i havet. Därefter väntar en god frukost i solen kanske i tystnad eller i sällskap av någon fin person i mitt liv men inga mobiler och datorer är påslagna riktigt än.”

Jag lyckas inte lösa riktigt denna morgon varje dag men imorse hände det här i Encinitas…MAGISKT.

Läs gärna mer om min…

– Gratitude Journal här

– Kundalini Shaking här

Namaste,

Idag är det dags att titta närmare på en vanligt förekommande position inom yogan – den nedåtgående hunden, Adho Mukha Svanasana. Adho betyder att ha ansiktet nedåt och svana betyder hund. Ställningen ska alltså likna en hund som stretchar med huvud neråt och rumpan uppåt. Det går väldigt sällan en dag utan att min kropp andas i denna position.

Likt Tadasana och Uttanasana är också den en del av solhälsningen. Positionen är väldigt kraftfull och den både stärker och stretchar nästan hela kroppen. I början kan positionen kännas galet jobbig för axlar och handleder men tro det eller ej – efter ett tag kommer den blir mer och mer kännas som en viloposition. Hunden är bra för huvudvärk, trötthet och ryggont samt lugnar sinnet.

Så här gör du:

1. Ställ dig på alla fyra, se till så att benen är höftbrett och händerna är axelbrett isär och att du pressar ner hela handflatan i mattan.
2. Andas ut och lyft dina knän från golvet. Behåll benen lätt böjda och börja därefter föra höfterna uppåt och bakåt.
3. Försök hitta en rak linje mellan handleder, axlar och höfter. Om det är möjligt sträck då ut benen annars behåll benen lätt böjda.
4. Förläng nacken och låt blicken vila mot naveln eller mellan låren.
5. Dra axlarna iväg från öronen och skulderbladen in mot ryggraden.
6. Stanna i positionen i 5-10 djupa Ujjayi-andetag. På utandning kom tillbaks ner på alla fyra. Tryck här för att spana in hur du med andas Ujjayi.

Hoppas det var härligt. Njut av din dag.