En av de finaste sakerna med att hålla retreats är att vi i teamet kommer så nära varandra. Vi hänger ju typ dygnet runt liksom. Får se alla varandras sidor – vackert.

Grymma Anna Gordh Humlesjö har varit med på de första retreaten här i Costa Rica men åkte just hem till Svea. Anna – jag är evigt tacksam för att du lagt ner ditt hjärta i Yogiakademin under dessa 20 dagar. Att hoppa in som ledare  i ett koncept som vi jobbat med i flera månader är en galen svår roll att ta. Att bo som tredje-hjulet med mig och Peter är kanske ännu svårare. Fattar inte hur du lyckas du så bra. Du inspirerar mig så ser fram emot massa fler magiska retreat ihop!

Nu kom precis min underbara vän med magiska händer och otrolig känsla för att bygga stämning på yogaklasser – Jessika Bungum ner för att dela sin närvaro. Så så så glad för det. Hon har varit med både i Biarritz och Bretagne så vi är redan väldigt sammansvetsade. Känns fiiiint!

Spana in Annas klasser och läs gärna mer om hennes tankar om yoga här – Anna Gordh Humlesjö – Vad är yoga?

Och Jessikas syn på yoga kan du läsa mer om HÄR.

Det är i naturen jag känner mig levande. Bland träd och djur – långt långt bort från staden och skärmar. Efter bara några timmar på Pacha Mama insåg jag hur frånkopplad jag varit senaste tiden. Uppkopplad till datorn men frånkopplad mig själv, från livet. Jag har kört på alldeles för hårt på sistone. Liksom fallit tillbaka till gamla mönster av görande, duktighet och prestation. Virrat bort mig i ytligheter. Glömt bort hur det är att vara fullt närvarande. Glömt bort hur jag vill leva. Glömt bort min sanning, mig själv. Gett för mycket till andra. Till viss del gett från en tom plats. Tillåtit mig själv att bli påverkad av stress och negativitet.

Men nu ere nya tider!!!!! Nu är jag tillbaka. Nu känner jag min kärna igen. Wihooooo….TACKSAM.

Av alla vackra städer, schyssta hotell & coola restauranger jag har besökt så är detta vad jag går igång på allra mest. Att leva i  enkelhet i naturen, med naturen. Kan jag alltid leva såhär? Vill jag det?

På ett sätt har jag provat denna livsstil under mina senaste äventyrliga vintrar i Indien. En del av mig fullkomligt älskar det, jag är så grundad, närvarande och i kontakt med mig själv. Men jag vet också att det alltid kommer till en punkt när jag vill dela igen. När jag vill vara med människor jag älskar. Denna gång krävdes det bara några dagar i min djungliga eremitiska koja på Pacha Mama för att jag skulle känna mig full av inspiration och energi.

Därför känns det fantastiskt att få vara tillbaka i Santa Teresa nu med människor jag älskar och att få möta en ny grupp av svenskar som kommer hit för att göra det jag brinner för – yoga, meditation, bada, dansa, leka.

Läs gärna mer om mina djungeläventyr HÄR.

Foto – Peter Sahlberg

De tre senaste vintrarna har jag spenderat på en strand vid namn Agonda i södra Goa, Indien. Det har varit mitt hem, mitt paradis – jag fullkomligt älskar den Indiska kulturen. Kanske är det därför jag är så glad över mina härliga yogakläder från YOGA by INDISKA. Glider runt i dessa tights dagarna långa, älskar dem. Det ger mig en liten känsla av färgsprakande, glada Indien även här i Costa Rica.

Innan jag åkte hit trodde jag att jag skulle sakna mina vintrar i Indien men nu har jag ett nytt paradis som jag är fullkomligt förälskad i. Precis som Agonda så är Santa Teresa MAGISKT. Kanske spelar det inte så stor roll var i världen man är… paradiset är överallt! Men för mig är det lättare att se det när jag får springa barfota i naturen.

Läs gärna mer HÄR.