Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

ONLINE YOGA RETREAT Dag 5 – Vad hindrar dig från att leva ut?

Online yoga retreat

MOOOOORNING! Dag 5 av vårt  Online Yoga Retreat  :-). Vi kommer precis som igår börja med antingen Shaking (se HÄR) eller sekvensen på Yogobe (SKÖN START).

 

Idag skulle föreslår jag att du stänger av min röst (slår av ljudet) och försöker att köra endast till musiken, tjuvkika lite på skärmen om du behöver. Hur kändes det?

 

Efter att du är klar med rörelserna – svara på frågan ”Vad hindrar dig från att leva ut?”. Igår beskrev du när du känner dig levade… men var är det egentligen som sätter stopp för att du ska känna så alltid? Vilka väggar har du satt upp i ditt liv?

 

Ser fram emot att läsa era fina kommentarer. Heeeeelt rörd av alla era vackra, ärliga & kloka ord. Känner igen mig så mycket i det ni skriver. Hur coooolt är det inte att vi kan inspirera varandra såhär på avstånd!!!!

 

NJUT AV DIN DAG <3

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
23kommentarer
  • Restriktioner och regler jag har skapat för mig själv- dessutom helt i onödan! Att inte unna sig saker, att inte vara glad, att inte unna sig att ha roligt, så mycket regler har jag skapat för mig själv att jag lever i ett inrutat mönster som jag inte tillåter mig själv att ens ta myrsteg utanför. Dina ”shakningar” på morgonkvisten har hjälpt mig släppa lite på hämningarna. Men jag har börjat inse att jag måste leva mitt liv här och nu, man lever bara en gång och ingen mår bättre (framförallt inte jag själv) av att leva så hårt hållet som jag tvingar mig själv att göra.
    Så spännande att göra sekvensen utan att titta på skärmen idag, gjorde den dessutom helt blundandes för att verkligen insupa känslan!

    Ida L 2016-07-19 22:21:13
    Svara
  • Rädslan från att inte räcka till. Jag är alltid så rädd att inte duga för mig själv och människor i min omgivning (även de jag har de minsta relationer med). Jag är rädd att dömas ut, göra fel och inte hitta tillbaka till min trygghet så jag bygger murar mot världen som skyddar mig och hindrar mig från att göra det jag vet att jag mår bäst av att göra. Även de fantastiska skärmarna (tv, telefon och dator) kan hindra mig. De kan vara inspirerande men ibland låsa fast mig i ett läge av att jag inte kan göra lika bra som det jag ser på skärmen så det är ingen idé att försöka.

    Ester 2016-07-18 06:23:15
    Svara
  • Det fungerade bra att bara göra sekvensen utan ljud, men kikade på skärmen då och då iallafall för att minnas lite bättre.
    Det som hindrar mig från att leva ut är jag själv. Alla krav jag ställer på mig och som jag känner att andra ställer på mig. Duger jag? Kan jag göra si och så eller är det fel? Beter jag mig konstigt nu? Är det jag säger och gör onödigt eller ovärt? Tänk om jag misslyckas nu? Och liknande tankar som gör att det blir som en blockering, en rädsla att inte bli accepterad som den jag är och att det jag säger och gör helt enkelt inte ska räknas som något värt att ta allvar på.
    Jag vet så väl att dessa tankar är fel, jag har vänner några andra närstående som försöker få mig att tro motsatsen till alla tankarna. Men ändå sitter dessa så pass djupt att jag inte riktigt ”vågar” tro på motsatsen. Då jag under min uppväxt fått dessa tankar sådda av andra närstående, och då är det svårt att bli av med dem när dem blommat ut och blivit lite som ”permanenta”.

    Yogi_Johanna 2016-07-16 21:38:57
    Svara
    • Svar på Yogi_Johannas kommentar.

      I know – de där tankarna finns nog hos oss ALLA men när vi börjar se dem kan vi liksom också bärga skratta åt dem och till och med lyckas slänga iväg dem ibland. Sluta tro på dem helt enkelt. Tack för att du öppnar upp. stor kram

      josefinebengtsson 2016-07-17 12:46:18
      Svara
  • Blundade hela passet och lyssnade bara på musiken – imponerande att kroppen lärt sig passet utantill på bara några dagar!

    Jag tror att det som hindrar mig från att leva till mångt och mycket sitter i mig själv. Tvivel på att jag inte kan, rädsla för att misslyckas, att inte bli ”godkänd” av andra för det jag gör. Jag har haft en väldigt prestationsorienterad uppväxt som gett mig mycket positivt, men också en del ”barriärer” har jag märkt på senaste tiden. Det blir som nån slags inre konflikt där mycket av det som får mig att känna mig levande går utanför vad jag tror att jag förväntas göra, och då blir jag dels rädd för att inte bli accepterad för det och dels för att inte passa in. Det har också blivit så tror jag att jag omedvetet försökt tysta den delen av mig för att jag inte orkar brottas med vad jag vill få ut av livet, för att det senaste åren ständigt varit ”minikriser” som måste lösas för att jag ska fixa nästa dag. Med det är ju så fel alltihopa, jag kan ju inte vänta med att fundera på hur jag vill leva. Jag vet bara inte riktigt hur jag ska börja med att få in den förändringen. Känns ibland som att jag måste göra något rebelliskt eller radikalt bara för att visa att det är på allvar, för både mig själv och andra. Tips någon? Ni har så många kloka tankar ❤

    EM 2016-07-16 00:43:23
    Svara
    • Svar på EMs kommentar.

      HEEEEEJ fina EM. Tack för dina rader.. känner igen mig så himla mycket med en prestationsinriktade uppväxt och hur allt man gör påverkas av det (ligger som ett filter i bakhuvudet… jag får inte misslyckas). För mig är det yogan och meditationen som hjälpt…att jag bara får vara och KÄNNA min kropp från insidan komma i kontakt med något mer än hjärnspöken om duktighet. Någon annan som har härliga tips till oss? <3

      josefinebengtsson 2016-07-17 12:59:18
      Svara
  • Skön start blundandes … Åh, Love it! Kroppen vaknar sakta till liv och blir mjuk och stark
    Emellanåt tror jag att det som hindrar mig att leva fullt ut kan vara jag själv … tråkigt och trist att erkänna. Jag kämpar emot och försöker verkligen följa mitt hjärta men i vardagens arbetsliv, rutiner och tillsammans med familjen så är det inte alltid så lätt. Svårast är kanske arbetet där det mesta styrs uppifrån och jag inte kan påverka på samma sätt. En annan sak som kan påverka är ekonomin.
    Sedan något år tillbaka försöker jag ändå välja aktivt och vara trogen mig själv, ingen annan bär ansvaret över hur mitt liv blir, enbart jag själv. Det fungerar och jag mår bättre än tidigare. Kram

    Mia Haglöf 2016-07-15 16:16:01 http://Miassidor.blogspot.com
    Svara
    • Svar på Mia Haglöfs kommentar.

      YES YES YES – vi bestämmer över våra egna liv ju vilket är läääääskigt. Så myset skönare att lägga över ansvaret på någon annan… men och andra sidan kan vi ju också helt bestämma att vi vill bli FRIA och lev ut. Krävs ju bara mycket MOD! Steg för steg… upp och ner… men tror vi blir friare och friare med tiden!!! <3

      josefinebengtsson 2016-07-17 13:02:02
      Svara
  • Jag har fortfarande inte yogat idag. Vaknade sent, har mediterat. Grymma spänningar i käken. Tror jag biter ihop tänderna på natten. Stel och ont i nacken.
    Meditation öppnar mig att se. Se min rädsla att göra fel, att inte komma ihåg tex rörelserna i yogan, det blir inte rätt, som det är meningen att jag ska göra. Rädd att misslyckas, det är den rädslan som får mig att dra mig tillbaka och isolera mig, att inte ens försöka. Den här veckan har öppnat upp detta för mig att jag ser det.
    Hela mitt väsen skriker emot att göra just Skön start idag. Att göra det så som du Fina Josefine föreslår. För tänk om jag inte får till det. Spotifyn jag har är gratis och blir reklam emellan, det går ju inte tänker jag. Dottern är uppe och jag får inte till det med avskildhet.
    Wow så mycket tankar, egot kämpar verkligen emot.
    Så känner jag, vet du, gör det som känns bra för dig. Ta farm mattan idag när du kan och kör en video som känns bra. Jag måste inte göra skönt start. Jag måste inte göra den utan instruktioner. Och jag kan göra det med musik som jag sjäv väljer och utan Josefines röst och låta det bli vad det blir, utan att det ska vara rätt eller fel.
    Alltså här ligger allt, tankarna. Hur det borde vara eller inte vara. Så får jag be om att få släppa taget om allt jag tror mig veta och inte veta, kunna och inte kunna.
    Återkommer senare! Tack så mycket för möjligheten till reflektion! ❤

    MissL 2016-07-15 12:09:59
    Svara
    • Svar på MissLs kommentar.

      ÅH va fint MissL så spännande tankar och reflektionen. JAJAJAJA – LYSNNA PÅ DIG. LYSSNA PÅ DIN KROPP. Vad vill den göra idag? Vad behöver den? Ser fram emot att höra mer om din stund på mattan. STOR STOR KRAM till dig!

      josefinebengtsson 2016-07-15 12:14:10
      Svara
  • JAG själv är min största bromskloss? Min oro/rädsla/stress, det stora kontrollbehovet som jag har förstått att jag har? MEN nu när jag börjar bli medveten om det kan jag ju göra något åt det, men jag ljuger om jag säger att det är enkelt! Förstår att det är upp till mig, det är jag som måste göra jobbet, börja lita på mig själv!
    Yogan ich meditationen är fantastiska redskap i mitt sökande efter mig själv❤️❤️❤️❤️ Kramar till alla för era berättelser??

    Jane 2016-07-15 11:56:37
    Svara
    • Svar på Janes kommentar.

      Åh tack för din berättelse Jane. Så fint att höra. Och Ja vi kan ju vara sååå himla tacksamma för att vi har redskap att landa i oss själva. <3

      josefinebengtsson 2016-07-15 12:15:04
      Svara
  • Svar till dagens fråga efter morgonens yogapass (underbart skönt idag också):

    Jag tror det som hindrar mig mest är min oro/rädsla/stress och mitt kontrollbehov, som trots att jag försöker jobba ”bort det”/lära mig hantera det ändå finns kvar. Och styr kanske lite för mycket ibland.

    ”Ego says, when everything falls into place I’ll find peace. Spirit says, when you find peace, everything falls into place”. Just den där grejen behöver jag verkligen få in i mitt liv för att inte hindra mig själv från att leva ut.

    Work in progress.. 🙂

    Victoria Warg 2016-07-15 11:14:12
    Svara
    • Svar på Victoria Wargs kommentar.

      Håller med Victora – känner igen det där så mycket. Vi vet vad vi vill vara och behöver – ibland är vi där, ibland faller vi bort. Det får väl vara ok. Work in progress :-). Vi går åt rätt riktning iaf 🙂

      josefinebengtsson 2016-07-15 12:18:13
      Svara
  • Idag klev jag upp lite tidigare och tog mig en egen stund på bryggan med skön start, med guidning i bakgrund och vågor och vind. Så skönt, min kropp älskar detta. Vad hindra mig, tror jag själv, rädslor, oro, att bli dömd. Jag upplever att jag själv håller tillbaka, håller tillbaka mig själv, bromsar även fast jag vet visa saker så tydligt vad som är rätt och inte att göra ändå håller jag kvar i det gamla. Relationer är ett perfekt exempel, jag har i mina två senaste relationer varit i dem och ändå känt men det här är ju inte den där rätta och upplevt just känslan av att hålla tillbaka. Sen när jag väl tar mig ur då tar det tid att läka och hitta till mig själv mitt inre igen. Jag har jätte många drömmar och visioner, kanske för många ibland och det gör också att jag håller tillbaka och sen kommer alltid den ekonomiska biten, hur ska jag klara detta. Så mycket tankar kring detta, önskar jag bara kunde släppa taget och gå på min inre känsla och skita i vad alla andra ska tycka och känna mig stark i det. Dagdrömmar, yoga och meditation är mitt verktyg för att hålla energin ❤️

    H 2016-07-15 10:20:57
    Svara
    • Svar på Hs kommentar.

      Åh av fin delning H. Känner igen den där med relationer – kanske platsen där vi verkligen får möta oss själva och se våra styrkor, svagheter och det som håller oss tillbaka. YES – LÅT OSS SKITA I VAD ANDRA TYCKER OCH KÖRA VÅR GREJ <3

      Låter som en underbar start på dagen också. <3

      josefinebengtsson 2016-07-15 12:22:07
      Svara
  • Jag själv hindrar mig från att leva ut. Mitt huvud, mina tankar, mina förväntningar på mig själv. Då jag kritiserar mig själv, då jag försöker kontrollera min kropp, eller mina tankar, istället för att låta dem vara och hitta sin egen väg. Då jag tänker för mycket på vad andra tycker.

    För några år sedan tänkte jag ofta att det är andra människor som gör så att jag inte kan vara den jag är. Om någon behandlar en illa, ger fula kommentarer, trycker ner en eller bara gör en ångestfylld. Men jag kan inte ändra andra människor på samma sätt som jag kan ändra mig. Mitt förhållningssätt till mig själv är det som läker, och vad andra gör är för mig inte längre ett oöverstigligt hinder. Mer som ett litet staket jag måste lära mig att hoppa över. Andra människor kan leka och hjälpa, men jag kan inte styra dem. Jag kan inte styra mig själv till 100% heller om jag ska kunna leva ut. För livet är ett äventyr.

    Jag trodde att jag aldrig skulle kunna gå bort från mina egna psykiska hinder till att leva ut och må bra, men sakta men säkert gick det. Det gjorde ont, och jag hade svårt att acceptera det. Men det var nödvändigt, smärtan, ibland är smärtan det enda som får en ur det dåliga.

    Än idag så går jag tillbaka till dåliga mönster då och då, som får mig att inte leva ut. Kontrollen, osäkerheten, självkritiken. Ibland lever jag mindre, ibland mer. Det är bara så det är. De bara är mindre, som små dammtussar istället för ett stort sopberg.

    Stora kramar åt alla er!

    Elsie 2016-07-15 09:59:32
    Svara
    • Svar på Elsies kommentar.

      Så många kloka insikter i ett och samma inlägg – tack, tack, tack Elsie. Livet är ett äventyr om vi tillåter det att flöda, om vi ger vår TILLIT!!! <3

      josefinebengtsson 2016-07-15 12:24:16
      Svara
  • – Our deepest fear in not that we are inadequate. Our deepest fear are that we are powerful beyond measures. – Marianne Williamsson

    Detta är mitt största hinder att våga ta plats, att våga använda den enorma kraft som finns inom mig. Att inte vänta på någon annans godkännande utan att följa min intuition och våga lysa starkt och klart.

    Jag har sedan länge skrivit ner mina drömmar och mål och varit tydlig med vad jag önskarmig och det är helt magiskt att gå tillbaks och se att alla de drömmarna faktiskt blivit verklighet. Kanske inte riktigt på det sätt jag föreställt mig eller i den ordningen, men allt är möjligt

    Lisa 2016-07-15 08:31:45
    Svara
    • Svar på Lisas kommentar.

      Åh…älskar Marianne Williamssons dikt – så himla sant. Det är oss själva vi är rädda för.

      I know – jag har också skrivit upp mina drömmar i några år nu…nästan läskigt hur allt faller på plats och blir sanning. Vågar knappt drömma längre…haha.. Sååååå himla cooolt. THE SECRET 😉

      josefinebengtsson 2016-07-15 12:59:35
      Svara
  • Det är min psykiskt ohälsa som hindrar mig från att leva ut. Min anorexi hindrar mig från det och min depression. Ångesten som vrider sig i mig efter en måltid, de där hopplösa känslorna av att ingenting är värt någonting och känslan av att jag lika bra kan ge upp för det kommer ändå aldrig att bli bra. Jag kommer ändå aldrig få må bra. Min sjukdom styr och kontrollerar mig för mycket. Jag tror mig vara friskare än vad jag är, vilket gör att jag lurar mig själv på ett sätt som gör att den får ett starkare grepp och hindrar mig från att leva. Från att känna mig levande.

    Jag gjorde just Shaking och för att öka chansen till att detta ska bli en bra dag ska jag nu göra 30 minuter Yinyoga. Älskar verkligen yinyoga. Tack!

    JaWi 2016-07-15 07:55:17
    Svara
    • Svar på JaWis kommentar.

      FINA JaWi. Tack för att du delar. Så fint att du är i din kropp – att du shakar och yinyogar. Därifrån kommer du steg för steg bli frisk – helt säker på det. Känn in kroppen. Vad behöver den? Hur känns den på insidan? Var flödar energin? DIN KROPP KAN BLI DIN BÄSTA VÄN. DU ÄR VÄRDEFULL PRECIS SOM DU ÄR. JaWi – DITT LIV, DITT LIV, DITT LIV. TA DIN PLATS! <3 <3 <3

      josefinebengtsson 2016-07-15 13:03:51
      Svara

senaste från Hälsa

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Mode
Pamela Bellafesta
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Elin Johansson
Hälsa
Foodjunkie
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Susanne Barnekow
Mode
Paulina Forsberg
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Makeup by Lina
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Lifestyle
Vanja Wikström
Mode
Fanny Ekstrand
Hälsa
Josefines Yoga
Man
Niklas Berglind
Mode
Chrystelle Eriksberger