Josefines Yoga

Foto – Peter Sahlberg

Security is mostly a superstition.

It does not exist in nature,

nor do the children of men

as a whole experience it.

Avoiding danger is no safer

in the long run than outright exposure.

Life is a daring adventure

or nothing.

To keep our faces toward change

and behave like free spirits

in the presence of fate is strength

and undefeatable.

– Helen Keller

Läs gärna fler mysiga dikter HÄR.

Namaste,

Idag ska vi checka in med våra kära höfter och titta närmare på yoga squat som kallas Malasana på Sanskrit (yogaspråket). Positionen kan vara lite klurig att utföra för nybörjare då det kan ta tid att skapa rörlighet just runt höfterna. Men det går att lösa med lite hjälpmedel.

1. Stå i tadasana, bergspositionen. Placera sedan fötterna ungefär lika brett som mattan. Rikta gärna ut tårna lite grann.
2. Andas sen ut och sitt så djupt ned som det går med rumpan mot golvet. Behåll hälar i mattan, om de släpper, eller du inte kommer så djup, lägg block eller filtar under hälarna.
3. Låt knän öppnas lite bredare än överkroppen och kom fram med överkroppen lite emellan.
4. Placera armbågarna mot insidan av låren och pressa försiktigt ut dem samtidigt som du riktar svanskotan snett nedåt/bakåt. Pressa handflatorna mot varandra (Anjali muddra).
5. Andas in och förläng ryggraden samtidigt som du lyfter bröstbenet uppåt, bredda mellan nyckelbenen. Låt skulderbladen komma in mot ryggraden och ner mot svanskotan.
6. Pressa tummarna mot bröstbenet. Samtidigt som knän pressas mot armbågar och armbågar mot knän.
7. Stanna i positionen i 10 djupa Ujjaiy andetag. Ibland kan jag även gilla att djupandas genom munnen i denna position så att du fyller upp magen på varje inandning. Släpp spänningar och sjunk djupare på utandning. Håll en bra stund här, allt från fem till trettio andetag.
8. På inandning sträck långsamt på benen och kom ut ur positionen.

Hoppas du diggar övningen. Skriv gärna i kommentarsfältet nedan om du har frågor.

Avsluta gärna med en stunds Savansana, spana HÄR.

Ujjain andetaget hittar du HÄR.

Vill du ha fler övningar som passar nybörjare spana HÄR.

För något år sen startade Caroline Levy och Emely Crona Stenberg en magisk Facebook-grupp som heter Heja Livet. Den började som en kul liten grej men såhär något år senare är det en galen aktivitet i gruppen och antalet medlemmar växer så det knakar. Varför?

Förhoppningsvis är det så att vi kvinnor drömmer om att hitta en genensam kraft. En plats där vi stöttar varandra istället för att konkurrera. En plats där vi får utbyta erfarenheter, såväl framgångar som motgångar. En plats utan pekpinnar, trender eller strikta regler, en plats med tid för drömmar, reflektioner och fria tankar. En plats där man får vara exakt den man är.

Deras beskrivning i gruppen är vacker och talande…

”..För oss med huvudet högt och blicken framåt.

För drömmare, realister och optimister.

För oss som tror på att det finns fler vägar att gå än de med deadlines och kniven mot strupen.

Något för oss tjejer, där vi är med varandra, inte mot varandra.

Där vi lär oss vad mod och styrka är utan att behöva offra något av oss själva..”

Imorse hade jag en yoga och meditationsklass på vackra Element Spa för ett gäng av de fina tjejerna från gruppen. Jag har ju undervisat galet många klasser på alla möjliga ställen så känner mig oftast väldigt trygg i det jag gör. Imorse när jag cyklade till Element spa så kom jag dock på mig själv med att vara lite nervös. Intressant! Jag tittade närmare på den känslan och insåg att jag var rädd för att bli dömd av dessa kvinnor. Jag har alltid tyckt att för många kvinnor i grupp (speciellt i samma ålder) kan vara lite läskigt – som att konkurrens, jämförelse och skitsnack ligger i luften. Alltså exakt motsatsen till vad denna grupp står för.

Jag gick emot nervositeten och kom tillbaka till anledningen varför jag gör det jag gör. Anledningen som är så mycket större än min egna små rädslor. Jag hittade ner i min kropp och mitt hjärta. Därifrån kände jag tydligt hur mycket jag önskade att få dela min passion för yoga och meditation med dessa kvinnor. Den där lilla nervositeten försvann. Om någon ville döma mig var det helt OK – jag ville oavsett dela det jag har och tror på.

Det blev en underbart mysig morgon och när klassen väl var igång hade jag helt glömt bort det där med dömande. TACK, TACK, TACK alla ni som var med. Och TACK Carro och Emely för att ni skapat den fina gruppen.

HEJA LIVET!

Lär gärna mer om mina tankar om livet i kategorin Tankar om livet!