Även om jag skrev häromdagen (HÄR) om att jag tycker det är svårt att stanna i kroppen och i hjärtat i stan så är det också mysigt att vara hemma. Att bo i min egna säng. Att kunna packa upp på riktigt. Att få mitt ensambehov tillfredsställt. Att träffa mina icke-yoga vänner!

Idag har jag fixat och trixat i lägenheten – slängt massa grejer, möblerat om lite och även beställt två nya tavlor från en grym sajt som heter CanvasOnline.se. Det är så lätt att alla bilder liksom fastnar i mobilen men vissa är ju kul att göra något mer av. På CanvasOnline kan man dessutom testa olika effekter och få tips för vilka bilder som är passande att trycka upp. Fick lite beslutsångest men nu bestämde jag mig för ovanstående två bilder. Kan verkligen rekommendera att gå in där och kika om du vill ha nya tavlor.

Redan när jag gick och la mig igår kände jag att något var fel – tryck runt bröstet, ont i magen, kände mig allmänt disträ och frånkopplad mig själv.

Efter bara några minuter under shakingen började tårar komma…kände direkt hur något lättade samtidigt som mitt sinne försökte hitta på en historia att haka fast tårarna i.

Tankarna gick hit och dit…kom på massa saker att gråta över… gick in i de historierna en stund – kände mig liten, värdelös och att hela mitt liv var kaos.

Men efter en stund lyckades jag rikta uppmärksamheten ner i kroppen igen, jag lät den röra sig till musiken. Jag lät känslan vara men kunde samtidigt vara närvarande – ta ett kliv utanför dessa små historier – utan att trycka undan gråten. I takt med att tårarna forsade från mina ögon började spänningarna i magen, bröstet, höfterna släppa…ja typ hela kroppen öppnas upp! Gråten var nog bara ett sätt för min kropp att skrika…

HALLÅ, lyssna på mig, du har hängt i huvudet för mycket på sistone.

Känner mig ren nu. Behövde en känslomässigdetox helt enkelt. Levt lite mycket i huvudet de senaste dagarna.

Läs gärna också…

”Hylla tårarna”

”I am not a fucking barbie doll”