rädsla

VÄRLDEN ÄR FUCKED UP. Terrordåd i Stockholm?

Tom på ord.  Vi är nog alla i chock. All den terror som alltså länge hänt ute i världen, händer alltså nu även i Stockholm?

 

För en gång skull sitter jag här framför nyheterna och tar in all den terror, våld, aggressivitet, mörker och förtvivlan som pågår.

 

Känner förtvivlan och hopplöshet i varenda cell.

 

Var är vi påväg?

 

Trots att jag oftast undviker nyheterna så jag jag givetvis sedan länge väl medveten om att världen är i ett kaotisk tillstånd.

 

Jag försöker förstå, hur kan männsikor göra såhär?

 

Sätter mig och mediterar en timme för att känna in detta.

safe i stockholm

Finner mer förståelse. När det finns så många i vår värld som mår fruktansvärt dåligt, kanske det är helt naturligt det som händer? Så många av oss lever i smärta, känner oss ensamma, deprimerade och är så långt ifrån oss själva.

 

Jag vet själv att när jag sprungit för fort och glömt bort att checka in med mig själv på ett tag känner jag mig tillslut ensam, vilsen, förvirrad, rädd och ofta nästintill galen.

 

Då kan jag som annars är i rätt bra balans och digga mitt liv hamna i fruktansvärd smärta. En smärta som lever i varenda cell i min kropp och ger känslan av att den likt en tickande bomb snart kommer att explodera. En smärta där hela existensen ifrågasätts.

 

I dessa stunder av smärta gör jag allt i min makt för att fly. Jag ser till att to-do listan hela tiden fylls på och betas av i ett enormt tempo – jag bokar upp mig, drar igång projekt, omger mig med intensiva människor och hjälper dem mer än gärna med deras problem. Jag ser till att aldrig få en lugn stund. Jag vet nämligen att stillhet gör jävligt ont. Stillhet betyder smärta.

 

Men tids nog kommer det där skräckinjagande lugnet  – SMÄRTAN blir ett faktum. Det plågsammaste av allt är vetskapen om att ingen annan kan hjälpa mig ur den, jag måste möta detta obeskrivliga obehag.

Om jag då inte hade massa metoder som meditation och yoga för att möta denna smärtan så skulle jag kanske också kunna göra helt galna grejer. En person som inte är i kontakt med sig själv kan ju såra och förstöra utan slut. En sådan person är livsfarlig för sig själv, för sin omgivning, för världen.

 

”Violence is a reaction by short-sighted, out-of-control people. At 81, I believe it cannot be resolved through prayers or government help. We have to begin the change at individual level and then move on to neighbourhood and society.”

– H.H. the 14th Dalai Lama

 

Det är nog hopplöst att försöka förändra andra men vi har makten att förändra oss själva. När vi skapar detta skifte inom oss blir vi starka, på riktigt. Denna styrka gör att vi per automatik inspirerar andra vilket således…steg för steg… förbättrar världen.

 

Det är inte lätt men kanske kan meditation vara en början?

 

Personligen viger jag mitt liv till att skapa detta skifte hos mig själv och förhoppningsvis inspirera andra att göra detsamma. Ju fler vi är desto starkare blir vi. När vi lever i hjärtat, är det omöjligt att skada och såra någon eller något annat. Vi möter automatiskt mörkhet med ljus, våld med kärlek.

 

ALL KÄRLEK TILL STOCKHOLM OCH VÄRLDEN <3

Darkness Meditation

Igår var jag på Darkness Meditation på Urban Om i Sthlm. WOW. Så häftigt. Jag mediterar ju mycket annars och visste inte riktigt vad den extra dimensionen av mörker skulle ge mig. Men när jag läste detta väcktes min nyfikenhet…

 

”Falling into darkness is falling into ultimate stillness. Sitting silently in total darkness with the eyes open. With nothing outside to see, project upon or categorize, awareness is naturally directed to focus deeper inside, allowing a melting into the unknown. This is an opportunity to experience the expansion of your very own soul.”

 

Så jag anmälde mig och cyklade till Urban Om igår och tänkte att vi skulle var ett gäng som satt och mediterade tillsammans med i yogasalen med lamporna släckta. Men jag hade lite fel… när vi kom dit skulle vi nämligen ta oss ner i ett skyddsrum lååååångt nere under marken. Ett skyddsrum där det var fullkomligt KOLSVART. Ahhhhh!

 

Det började med att Agni (en grym Thereapeut från bara vara) läste en vacker text av Osho som förklarade lite tanken bakom Darkness Meditation.

 

Osho beskriver metoden ungefär såhär:

 

”Sit in a dark place with open eyes and stare into the blackness. The real blackness is possible in a rainy night because the sky is covered with clouds and there is no star to disturb the blackness. Have a communion, a deep friendship with darkness.

Don’t close your eyes, because with closed eyes you have a different darkness. That is your own, mental. It is a negative part; it is not positive darkness. With open eyes you will have a positive darkness that is always there. Stare into it. You will be utterly relaxed. You may feel that the waves of darkness are entering you from all sides. Accept them without fear.

Many fears will come up. Feel them. Be aware of them. Bring them to your conscious. They will come by themselves, and they will disappear by themselves.

Then a very beautiful phenomenon happens. You feel , darkness is the womb, the cosmic womb. You can rest, and dissolve yourself into it. ”

 

Alltså det var såååå häftigt. Även om jag sitter en timme i vipassana meditation flera gånger i veckan så kändes detta som en evighet, fast inte på ett rastlöst och jobbet vis utan på ett spännande sätt. Mina känslor växlade mellan rädsla för mörkret (jag kände mig klaustrofobisk) och en enorm trygghet (lite som den vi säkert kände i mammas mage). Jag kände min kropp ännu tydligare än under Vipassana meditationen, var energin flödade och var mina blockeringar satt. Det var dessutom så sjukt att sitta i en timme med öppna ögon, efter en stund slutade jag blinka och det var som det brände i ögonen. Efter meditation när kollade mig i spegeln såg jag nästan lite hög/upplyst ut…haha!!!

 

Jag vill göra det igen men det är ju inte helt lätt att hitta ett sådant där kolsvart rum i stan.

Tänk om Trump började meditera…

IMG_8717

Vi kan inte förändra vad som hände i USA igår. Valet är avgjort.

 

Det hjälper helt enkelt inte att vi möter Trump och hans anhängare med mer hat. Kan vi istället lita på att en extrem leder till en annan. Lita på att utan smärta kan inget förändras. Lita på att kaos uppstår för att förändringen är i gång. Lita på att detta behöver hända för att ett större skifte ska kunna ske. Lita på att detta är inte är slutet utan början på något nytt, något mer hållbart.

 

Det hjälper heller inte att vi grottar in oss i alla detaljer om det som skett. Jag vet att de flesta av oss är sedan länge är väl medvetna om att världen är i ett kaotisk tillstånd. Det är fruktansvärd. Det är tydligt att stora delar av mänskligheten är på väg i fel riktning just nu. Det är viktigt att veta. Men genom att fokusera hela vår uppmärksamhet på negativa händelser tror jag att det finns en risk att vi alla blir lamslagna. Sugs in i en oändlig negativitet och rädsla. Ner i en slags hopplöshet där vi helt omöjligt kan skapa handling. Där vi helt omöjligt kan hjälpa till och göra världen till det bättre.  För det är väl det du vill? Det är väl därför du lusläser nyheterna och försöker hålla dig informerad om vad som pågår i världen?

 

Hur kan vi rädda världen om vi först inte räddar oss själva? Vi måste först skapa ett skifte inom oss själva. En person som inte är i kontakt med sig själv kan ju såra och förstöra utan slut. En sådan person är livsfarlig för sig själv, för sin omgivning, för världen. Det är nog hopplöst att försöka förändra världen eller andra men vi har makten att förändra oss själva. När vi skapar detta skifte inom oss blir vi starka, på riktigt. Denna styrka gör att vi per automatik inspirerar andra vilket således…steg för steg… börjar fler personer blicka inåt. En dag kanske till och med meditationen når Mr Trump. Steg för steg förbättras världen.

 

Personligen viger jag mitt liv till att skapa detta skifte hos mig själv och förhoppningsvis inspirera andra att göra detsamma. Ju fler vi är desto starkare blir vi. När vi lever i hjärtat, är det omöjligt att skada och såra någon eller något annat. Vi möter automatiskt mörkhet med ljus, våld med kärlek.

 

”Darkness cannot drive out darkness, only light can do that. Hate cannot drive out hate, only love can do that.” Martin Luther King, Jr.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!