Morgonens yoga med Malin är riktigt härlig, samma sekvens som tidigare mornar vilken kroppen nu börjat lära sig och man kan riktigt känna in vad ens kropp behöver för stunden. Vid det här laget har jag verkligen börjat älska den inledande shakingen och ser numera framemot denna del av yogan. Malin guidar oss även in i en rofylld och harmonisk meditation där jag för varje dag får lättare att fokusera på det inre. Den efterföljande flowklassen med Josefine är fantastisk (det är mycket superlativ denna veckan men det är svårt att beskriva med ord hur bra det faktiskt är, fantastiskt räcker liksom inte) och återigen skakar kroppen av ansträngning efteråt.

När tystnaden bryts efter klassen är det något som släpper inom mig och det är svårt att beskriva den befriande känsla- inte över att få prata utan det är som att massa känslor har bearbetats under tystnaden och  som nu är redo att lämna kroppen. Ett spontant utrop av ”Vi klarade det” ifrån en av deltagarna får hela gruppen att brista ut i ett härligt, spontant gapskratt som är svårt att sätta stopp på. Det bubblar i hela kroppen!

Efter att tystnaden har brutits har vi en ledig eftermiddag som spenderas med båttur till Agonda, närmaste by, där jag för första gången får studera lite indisk civilisation (det är då jag inser hur ”skyddade” vi är på Khola Beach). Båten (tänk en liten vikingabåt rymmandes fyra-fem personer) tar oss till en strand full av aktivitet med turister, surfare, hundar och en hel drös med heliga kor (!) och det är en enorm kontrast till de tidigare 40 timmarna av tystnad. Vårt första stopp är Zest, som våra två magiska yogalärare har tipsat om, där hela gänget beställer in raw kakao- och kokosglass som jag redan när den är uppäten ångrar att jag inte beställde två av- så god var den. Lite snabb shopping hinns med, bland annat har jag fått beställningsorder av mammsen på ett långt halsband vilket jag till slut får en indisk kvinna att producera på plats.

Namaste / Ida Lindman

Läs gärna om min Dag 4