Josefines Yoga

Från instängd i ett klaustrofobiskt rum på ett sterilt sjukhus till fullkomlig frihet i en trädkoja mitt ute i djungeln.

Fyra dagar av magi på en community, vid namn Pacha Mama, ute i ingenstans – långt in i den costa rikanska djungeln. En plats dit människor från hela världen kommer för att landa. För att andas. För att…ehh…typ förstå meningen med allt.

Bott här tillsammans med apor, fåglar, ödlor i en trädkoja utan väggar omringad av uråldriga träd och vackra blommor. En plats utan uppkoppling. En plats där Facebook, Instagram och bloggandet kändes långt långt borta.

Här får jag kraft. Här hittar jag tillbaka. Till mig själv. Till mina sinnen. Jag hör det gudomliga kvittrandet från fåglarna, njuter av doften från lotusblomman, beskådar aporna som hoppar mellan trädtopparna och känner mina nakna fötter mot den leriga jorden.

Jag är lyrisk. Jag är grundad. Jag är levande.

Läs gärna om mina motsatsen, om mina sjukhusäventyr”Gilla läget” eller ”Du kommer aldrig mer kunna gå”.

Foto – Malin Persson

Namaste! Hur kär jag än är i den här killen så blir jag galen på honom ibland (och han på mig). En grej som vi ofta (tyvärr inte alltid) kommer på att göra mitt i en sån där ”fight” är ögonkontaktsmeditation. Vi sätter oss helt enkelt och stirrar varandra i ögonen… ofta motvilligt till en början. Vi sitter där och nästan ser hatet i varandras ögonen men efter minuternas gång brukar det alltid växla om till förståelse, empati och kärlek. Jag kan verkligen rekommendera att ge det en chans.

Såhär gör ni…

1. Om ni känner er lite stressade eller har mycket tankar som far runt i huvudet gör gärna en aktiv meditation tillsammans först (Se HÄR).
2. Sätt er sen på varsin kudde (eller stolar) ungefär en halv meter ifrån varandra.
3. Sätt på en timer (exempelvis på 3-5 minuter)
4. Blunda och slappna av i kroppen. Notera ditt andetag. Flytta lite extra uppmärksamhet till bröstet och hjärtat.
5. Öppna sen ögonen och för blicken till din partners vänstra öga (det är vårt känsloöga).
6. Vila blicken i din partners vänstra öga samtidigt som du slappnar av och känner din egen kropp. Låt allting komma. Behlver du blinka gör det. Kommer det fniss eller tårar låt det komma.
7. Meditationen kan bli väldigt väldigt stark. Känslor av olika slag kan komma upp. Din partners ansikte kan ändra form, färg, bli suddigt, klart, äldre, yngre… Låt det vara och bara fortsätt blicka in i din partners vänstra öga och se vad som händer.
8. När klockan plingar, slut ögonen och kom tillbaka till dig själv en stund. Notera effekten!

Du möter massor av människor varje dag men hur ofta tittar du dem i ögonen? Hur ofta tittar du dina vänner i ögonen? Hur ofta tittar du din partner i ögonen? Prova och se vad som händer när du verkligen möter någons blick under några minuter.

Gör gärna Sharing efter, se HÄR.

Foto – Jonathan Kjell 

Häromdagen, skrev jag om min passionerade relation till Ashtanga yogan (Läs HÄR). Att jag älskar sättet den utövas på men samtidigt hatar prestationen och skadorna som lätt uppstår i denna yogaform. Jag skrev att man i denna yogaform får lära sig en sekvens efter sin förmåga och sen gör man den i sin egen takt – tillsammans i ett rum men i tysntad. Vackert. Meditativt. Detta kallas Mysorestyle.

Jag har länge velat överföra denna upplevelse till fler yogisar – till de som kommer på retreaten och på mina ledda klasser i Stockholm. På drop-in klasser på studios blir det ju svårt eftersom jag inte hinner lära ut en sekvens på en klass och även om jag kunde det så vet jag aldrig vem som kommer på nästa klass.  På Yogiakademireteaten kände jag ändå att det var mer görbart, 7-10 dagar fyllda av yoga tillsammans.

Jag diggar Ashtangayogasekvensen men den är väldigt utmanande för nybörjare och även tidkrävande. Jag ville skapa en liten kort sekvens på 15-20 minuter med positioner där helakroppen fick involveras. En sekvens som deltagarna liksom kunde fortsätta med hemma sen. Slog ihop huvudet med ett gäng andra yogalärare för att få fram en enkel och härlig sekvens. En sekvens som hängde med oss genom alla retreat, under alla dagar. En sekvens som går att modifiera lite dag till dag, person till person men håller en fast struktur.

Det kan vara fantastiskt att gå på ledda yogaklasser, bara få hänge sig till någon annan men ibland är det ju skönt att inte vara beroende av en yogalärare – att få köra sin grej liksom.

Sekvensen vi lär ut är enkelt och intuitiv – inget speciellt egentligen MEN alla får lära sig den så när man ställer sig hemma på mattan så kan man gå in i känslan i kroppen istället för att fundera på vilka positioner man bör göra.

Läs gärna om min passionerade relation till Ashtanga Yoga här…

Min kärlek till Ashtanga Yoga

Mitt hat till Ashtanga Yoga