Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mitt hat mot Ashtanga yoga.

matsyasana Uppåtgående_hund Utthita_Parsvakonasana_HR

Foto – Yogobe

Igår skrev jag om min passionerade kärleksrelation till Ashtanga yogan (läs gärna HÄR). Precis som i ett passionerat förhållande så har mina känslor till Ashtanga yogan pendlat i ett brett spektrum – hat har varvats med kärlek. Ibland har vi helt gjort slut för att en tid senare hitta tillbaka till en ännu starkare attraktion.

 

Igår delade jag med mig om min kärlek, idag är det dags att uttrycka mitt hat. Hatet ligger mest i att denna praktik gett mig (och galet många andra) skador. Grunden till dessa skador vet jag ligger i mig själv (eller beroende på hur man ser det vårt prestationsinriktade samhälle). Eftersom det finns 6 olika serier i Ashtanga yogan finns det också en naturlig trappstege… man kan verkligen mäta när man blir ”bättre” (vigare/starkare). När man får en ny position eller får gå över till nästa serie har man ”lyckats”. Av miljontals människor som praktisera Ashtanga så vet jag ingen (det kanske finns någon) levande person som faktiskt behärskar alla serier. Inom det finns också inbyggt att man aldrig blir nöjd. I början fastnar nästan alla nyfrälsta Ashtangis i denna prestationshets eftersom vi är så vana vid att ”sträva” någonstans i vårt övriga liv.

 

Jag fastnande definitivt i detta träsk – ville hela tiden få nya positioner och blev överlycklig när jag fick det (en liten liten stund i alla fall tills jag ville ha ytterligare en position). När jag den andra dagen inte kom in i position blev jag frustrerad och arg.

 

Denna strävan och tävlan är ju låååångt ifrån vad yoga handlar om. Då kan man fråga sig – vad spelar det för roll? Man kan väl helt strunta i vad yoga handlar om? Alla har väl rätt att köra sin grej se yoga som en sport, som gymnastik? Yes, det skulle ju kunna vara ”fine” men då Ashtanga yogan innehåller många ”extrema” kroppspositioner som kräver år av tålamod för att komma in i (utan skador) så blir det farligt. Om man för över sin tävlingsnerv in i Ashtanga yogan får man nog räkna med en poppad hamstring eller trasigt knä.

 

När jag gjorde Ashtangan till prestation så fick jag också leva med skador vilket gjort att jag ibland helt gjort slut och utövat andra yogaformer istället. Hursomhelst, när jag hittade Vipassana meditationen hände något – jag hittade det meditativa lugnet i Ashtangan. Det blev en helt annan grej och jag slutade bry mig om vilka positioner jag gjorde, det viktiga blev istället hur närvarande jag var i en position, hur kroppen kändes på insidan, hur jag andades…

 

Jag hittade helt enkelt MAGIN i praktiken och lustigt nog så öppnades min kropp upp i samma veva – de positionerna jag tidigare pressat mig in i gick nu som en dans. Mina skador försvann. Jag tror därför att Ashtanga yoga kan vara rent farligt om man lever ett prestationsinriktat liv och inte mediterar, risken för skador blir gigantisk och yogaformen förstör nog snarare kroppen än läker den.

 

Kanske spelar det ingen roll vad jag skriver, kanske måste alla gå igenom skadan själv…för att förstå att det inte spelar någon roll vilka positioner vi kan eller inte kan göra. Att det är upplevelsen av att vara fullt närvarande i kroppen, med andetaget, i stunden som är det vitala i praktiken.

 

Läs gärna även…

”Min kärlek till Ashtanga yoga”

”Vad är vipassana meditation?

”Yogan – såhär hittade den mig”

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
6kommentarer
  • Hejsan! I Ashtanga yoga ska man ju absolut inte känna den där pressen av att prestera som du beskriver. Ifall man gör det är det egot som trätt in och tagit över ens practice. Yoga är inte, och kommer aldrig va, en tävling. Ifall man tränar på att tysta sitt ego och istället jobba med att utveckla själen så försvinner alla såna känslor. Vipassana är ju ett optimalt sätt att göra just det, Ayahuasca ett annat..
    Massa glädje och värme.
    Namaste!

    Matilda 2016-01-27 11:05:30
    Svara
    • Svar på Matildas kommentar.

      Tack för dina kloka klocka ord Matilda. Så sant! Yes, både Vipassana och Ayahuasca har givit mig många insikter här och tagit min yogavrån prestation till magi. Stor kram och namaste.

      josefinebengtsson 2016-01-27 19:06:24
      Svara
  • Hej Josefine!

    Tack för en alldeles underbar blogg, älskar allt du skriver. Blev så träffad av detta inlägg. Jag har utövat yoga regelbundet i snart två år och älskar det mer än något annat. Jag tror det är en blandning av min kärlek till yoga och min prestationspersonlighet som nu får mig att uppleva precis det du skriver om – skada. Jag har sedan två veckor tillbaka inte kunnat yoga på grund av skadad handled. Den är förmodligen inget annat än överansträngd (besökte sjukgymnast igår) men detta har verkligen fått mig att tänka över hur jag har utövat min yoga. Jag har sedan start älskat allt som har med handstående och arm balances att göra (varit gymnast tidigare och hade alltså ganska lätt att komma upp i position vilket jag insett inte är allt..) men jag gissar att jag glömde det allra viktigaste. Att se om jag hade styrkan och vigheten i handlederna för att ens börja med dessa positioner. Jag undrar om du har haft problem med dina handleder och om du isåfall har några tips till mig hur jag (när handleden känns helt bra) kan börja ”skynda långsamt” mot att öva upp styrka och vighet i just handlederna?

    Tack för ett väldigt tankeställande inlägg, du satte ord på det jag har gått och funderat på de senaste veckorna. Tack. <3

    Agnes 2016-01-06 19:56:39
    Svara
    • Svar på Agness kommentar.

      Tack, för att du läser och delar Agnes! Blir varm i hjärtat av att höra. Fint att du känner igen dig. <3

      josefinebengtsson 2016-01-07 18:38:32
      Svara
  • Hej!

    Så himla bra skrivet och fint att du är ärlig med att du tidigare fastnat i prestationsträsket. Jag tror att många känner igen sig och behöver en reminder varför man utövar yoga. Var det svårt att komma igång med vipassana-meditationen?

    Zinnia 2016-01-06 16:00:17
    Svara
    • Svar på Zinnias kommentar.

      Åh fint att du läser. Tack för dina tankar, väldigt lätt att fasta i prestation. På ett Vipassana-retreat kommer du genast komma igång med meditationen – det blir liksom en kickstart som jag varmt rekommenderar! Och för mig blev det en vändning på yogan! KÖR ;-).

      josefinebengtsson 2016-01-06 19:23:42
      Svara

senaste från Hälsa

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Tess Montgomery
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Home
34 kvadrat
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Sandra Beijer
Home
Andrea Brodin
Mode
Petra Tungården
Hälsa
Foodjunkie
Mode
Paulina Forsberg
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Elin Johansson
Lifestyle
Linn Herbertsson
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Pamela Bellafesta
Hälsa
Josefines Yoga
Mode
Mathilda Weihager
Hälsa
Fannie Redman
Mode
Emma Danielsson
Man
Niklas Berglind