Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Läsarfråga: Ätstörningar, en strategi att sluta känna?

Ätstörningar strategi att slippa känna

LÄSARFRÅGA:

Vill säga tack för det här inlägget också. Håller verkligen med dig. Jag har dock mycket ont i magen och behöver undvika många livsmedel, men det är ju inte i syfte att förbjuda utan för att jag vill må bra. Annars är jag också trött på alla råd om hur man ska äta för att se bra ut. Det borde handla om, som ni förmedlar, att må bra på insidan och ge kroppen vad den ber om – om det så är något näringsrikt eller ibland en bulle. Även om jag tänker såhär, så är balansen jätte svår. Brottas hela tiden med tankarna, men ändå mindre och mindre tror jag. För något år sedan såg jag inte maten som det nödvändiga för kroppens funktioner, utan som något som gör än tjockare. Allt eftersom slutade jag med socker, satte fler och fler regler för vad jag fick äta, portionerna blev mindre och tillslut tränande jag alldeles för mycket och åt alldeles för lite. Mitt största komplex var magen. Ville inget hellre än att ha en platt mage, så dumt. Jag lärde mig att ALLTID dra in magen. När jag låg ner, satt ner, stod upp, promenerade, när jag sprang, drog jag in min mage.. Till och med under fotbollsmatcherna tänkte jag på att dra in magen. Helt sjukt. Dessutom motarbetade jag det naturliga andetaget, och drog istället andetaget inåt. När man andas vidgas bröstkorgen och magen naturligt för att luften ska få plats, men jag lärde mig istället att dra magen inåt när jag andades, för att inte bli tjockare när jag andades. SÅ SJUKT. Någonstans förstod mina föräldrar att jag inte åt. När min pappa grät fick jag en chock, och kom på – vad håller jag på med? Började äta igen, men tankarna fanns ju kvar. Genom åren har jag jobbat med mina tankar, och som jag skrev är det lättare nu. Jag behöver inte lika ofta slåss mot tankarna, utan istället påminna mig själv om det du beskriver i inlägget. När jag ser tillbaka på hur allt handlade om mat kopplat till utseende, ser jag vilken stor skillnad det är. Idag håller jag med dig, och försöker vara snäll mot mig själv. Det kanske inte går att släppa tankarna helt? Dom kanske alltid kommer komma, men man kan nog bli bättre på att styra tillbaka tankarna igen på vad som verkligen är viktigt, tror jag. Kram

 

SVAR:

Tack, tack, tack för dina kloka kloka ord Lisa. Så intressant att läsa för oss alla. Kanske är det så att vissa tankar kommer spöka för oss resten av livet men när vi lär känna dem kan vi också börja välja bort dem, inte tro på dem.

Precis som du skriver tror jag det finns så många av oss som går och håller in magen dag ut och dag in (ofta utan att ens veta om det). Själv märker jag ofta när jag exempelvis sätter på mig bikini att jag ”omedvetet” av gammal vana drar in magen. Men när jag blir medveten och kommer på mig själv släpper jag taget och låter andetaget komma hela vägen ner i magen. Bästa sättet att INTE LEVA är nog nämligen att hålla andan (eller andas ytligt uppe i bröstet). Ibland tänker jag att allt det där hänger ihop. Att ”ätstörningar” långt ifrån bara handlar om att följa ett visst utseende ideal utan snarare är en flykt från att känna känslor – det vill säga en flykt från att LEVA. De effektivaste strategierna för att slippa känna måste ju vara att just sluta andas och skippa maten.  När vi inte känner kan ju inget ”jobbigt” riktigt påverka oss. Men frågan är – vill vi ligga på dödsbädden och inse att vi varit döda hela livet?

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
6kommentarer
  • Hej Josefine!

    Jeg har lavet yoga i et år nu, og jeg synes selv, at jeg er ‘god’ til det. Jeg har altid været fleksibel og har lavet gymnastik i mange år, så de mange yoga positioner kom ret nemt til mig. Jeg faldt virkelig pladask for yoga og vil rigtig gerne arbejde imod at blive yoga instruktør en dag, så jeg måske kunne undervise lidt ved siden af som en ‘hobby’. Det ville være virkelig dejligt.

    Mit spørgsmål er: Hvordan skal jeg arbejde mig frem imod en yogatræner certifikation? Hvor længe synes du man skal lave yoga før det? Og kan du muligvis lave et længere indlæg, hvor du forklarer din historie? – altså hvordan du startede, hvor du startede, hvad du kunne i starten, hvornår og hvorfor du besluttede dig at blive yogalærer, hvordan du foreredte dig til det etc etc etc – ganske enkelt, bare forklare din yoga historie 🙂 Ville være super hjælpsomt, da jeg er super passioneret om at få yoga til at blive en fast del af min hverdag og forhåbentlig et deltidsjob, halvtidsjob eller fuldtidsjob 🙂

    Håber du kan besvare mit spørgsmål,
    Katrine

    Katrine 2016-09-28 20:08:37
    Svara
    • Svar på Katrines kommentar.

      Hej Katrine!
      Åh va fint att du gillar yogan så mycket och underbart att du vill gå utbildning. Bästa bästa jobbet enligt mig ;-). Tycker inte det finns något rätt och fel för hur länge man ska ha yogat tidigare utan när suget kommer efter en utbildning så kör!!!

      Jag började under mina skolår utforska yoga och meditation och det var direkt som att hitta hem. Trots det gick jag först vilse en stund i prestationsångestens och stressens värld. Jag studerade ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm och arbetade därefter som strategikonsult. Livet var okej, men jag kände mig instängd och visste att mitt hjärta var på fel plats. Så fort jag fick rast sprang jag ut i skogen för att krama träd och till mina chefers stora förvåning försökte jag demonstrativt visa min kärna genom att sitta barfota på golvet och jobba. Till slut fick hjärtat bestämma − jag bytte bana, drog till Indien och levde i en annan ytterlighet i några år.
      Jag gick utbildningar i Ashtanga, Vinyasa, Hatha och Restorative-yoga samt i Ayurvedisk yogamassage och Breathwork. För att få en ännu bättre förståelse för kroppen studerade jag även anatomi, fysiologi och näringslära på universitetet. Kolla detta inlägget för utbildningar:
      http://josefinesyoga.metromode.se/2016/03/20/vilken-yogalararutbildning-ska-jag-ga/

      Så mitt tips är helt enkelt – gå en utbildning och sen kommer du se vad som händer :-). Om du vill börja hålla någon klass i veckan, halvtid, heltid eller bara fortsätta ha yogan som en hobby. En utbildning är ju bara superspännande för dig själv om inte annat – man lär sig så mycket spännande! LYCKA TILL!

      josefinebengtsson 2016-09-29 18:10:46
      Svara
  • Åh. Den sista meningen berörde verkligen. Nej, jag vill inte ligga på dödsbädden och inse att jag varit död hela mitt liv. Tack för peppen och energin. Bra svarat på frågan!

    Janina 2016-09-27 11:19:09 http://www.dietiststudent.com
    Svara
    • Svar på Janinas kommentar.

      Tack, för att du läser Janina. Jag vet att sista meningen är hårt (tvekade en liten stund när jag skrev det) men det kom från hjärtat. Jag vill så ofta skaka om både mig själv och andra med ett större perspektiv. Livet är ju inget liv om vi ständigt bryr oss mer om vad andra tycker än om det vårt hjärta skriker. ❤️

      josefinebengtsson 2016-09-27 12:35:14
      Svara
  • Älskar – och hatar (för att de gör ont) dina ord ”Men frågan är – vill vi ligga på dödsbädden och inse att vi varit döda hela livet?”

    Jag tror att för varenda gång vi medvetet lyckas skjuta de där onda tankarna åt sidan så blir vi lite lite bättre och tar ytterligare steg på vägen mot liv och glädje. Att andas ordentligt är en viktig början, som ska vara med oss ända till slutet. Det hjälper oss yogan med, vilket gör mig tacksam <3

    Tack för en fin blogg, ser fram emot din bok!

    Sofia Ekholm 2016-09-27 10:18:55 http://www.yogaworld.se/sofia
    Svara
    • Svar på Sofia Ekholms kommentar.

      Tack för din kommentar Sofia. När vi hamnar i ältande och ångest över små saker (som ju i för sig känns som mega stora saker i stunden) tar jag ofta hjälp av att tänka ett steg längre – hela vägen till slutet.

      Glad jag blir att du läser. ❤️

      josefinebengtsson 2016-09-27 12:31:25
      Svara

senaste från Hälsa

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Hälsa
Foodjunkie
Lifestyle
Susanne Barnekow
Lifestyle
Josefin Dahlberg
Lifestyle
Linn Herbertsson
Mode
Petra Tungården
Home
34 kvadrat
Mode
Paulina Forsberg
Lifestyle
Elin Johansson
Home
Andrea Brodin
Hälsa
Ida Warg
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Mathilda Weihager
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Fanny Ekstrand
Mode
Emma Danielsson
Mode
Pamela Bellafesta
Hälsa
Josefines Yoga
Man
Niklas Berglind
Hälsa
Fannie Redman