SÅ TACKSAM varje dag, varje stund här i Bretagne. Började känna mig nere och deppig under våren i Stockholm men så fort jag fick landa här i naturen tillsammans med teamet så kom tacksamheten på ett brev på posten. WOW, alltså jag har nog aldrig landat såhär mycket själv under ett retreat och framförallt tillåtit mig att vara sårbar. Brukar liksom oftast känna mig lite tom och utmattat efter att ha hållit många retreat på rad men nu känner jag mig verkligen närvarande, harmonisk och energisk på samma gång. Detta tackvara teamet tror jag. Ett heeeeelt fantastiskt gäng tjejer som jag litar på i vått och torrt. Vi har det så galet mysigt, ärligt, varmt, öppet och härligt ihop.

Eftersom jag ju har en ledarroll med deltagarna så kommer längtan ibland under retreat att få gå in i motsatsen, bara släppa taget och vara liten. Det underbara är att med teamet kan jag verkligen vara mig själv. Gråta och skratta om vart annat. Vara fullkomligt sårbar utan lager och masker. Få ligga i deras famn och bara bli klappat på när det behövs. WOW! Så himlatacksam för det. Det ger mig den där inspirationen , viljan och glädjen att få leda retreat från hjärtat. Känner hur bra det är för mig att bo såhär i ”kollektiv” med människor jag tycker om och som brinner för liknande saker.

TACK, Martina, Susanna, Karin, Tessa, Rosanna, Klara & Maddis.

NAMASTE