Har jag disciplin eller ätstörning?

Har jag disciplin eller ätstörning?

Foto – Adam Klingeteg

Efter att ha ätit grymma Johannas rena mat i en vecka kände jag ett motstånd att stoppa i mig (inte för att vara snobbig) men den ganska sunkiga flygplansmaten bestående av ett bröd lika vitt som snö, en vegetarisk gryta smaksatt med diverse E-ämnen, en översockrad chokladkaka och en juice med ca 2 procent apelsin.

 

Tankar dök upp…

 

”jag kommer få ont i magen”, ”det här förstör min yogapractice imorn…”, ”jag får utslag…”, ”min kropp smutsas ner”, ”jag blir svullen och tjock”…

 

Vad gör jag med dessa tankar?

 

En strategi är ju helt enkelt att inte äta denna typ av mat, sätta upp strikta regler för vad jag får äta och inte äta. En annan är att äta upp allt onyttigt och få ångest.  En tredje är att äta upp allt och strunta i ångest tankarna.

 

När jag var yngre valde jag strategi 1. Jag använde min ambitiösa sida och självdisciplin till att läsa allt jag kom över som hade med hälsa att göra för att sen strikt följa varenda råd och rön. Jag hade stenhårda regler för vad jag stoppade i mig och inte, regler som jag aldrig gjorde undantag för. Efter att ha läst och läst, kunde jag dock tillslut inte ens dricka vattnet från kranen på grund av föroreningar så jag bar runt på en sån där filterflaska… hmmm… jag insåg efter några år att det inte riktigt var så jag ville leva…

 

Jag antog strategi 2. Jag släppte det där extrema och började till och med dricka Stockholms kranvatten ;-). Nä men skämtåsido, jag började utmana reglerna för att äta lite gluten, socker, glass, kaffe å vin…men jag fick massa ångest. Jag åt chokladkakan, drack vinet men mådde så dåligt efter – kände mig smutsig. Sådär ville jag inte leva heller…

 

Nu jobbar jag med strategi 3. Jag försöker helt enkelt hitta balans. De där ångest tankarna kan fortfarande dyka upp (som nu på flyget) men nu slänger jag iväg dem och skrattar jag oftast åt dem. Jag vet att en bit chokladkaka inte kommer förstöra min kropp. Givetvis, måste vi ta hänsyn till att våra kroppar och psyken ju egentligen inte är skapta för att kunna hantera de smarta reklamfrestelserna och de lättillgängliga sockersöta godsakerna i skyltfönstret MEN att leva med regler och ångest känns inte som den bästa strategin för ett härligt liv. Kanske är det bättre att försöka bli vän med godsakerna istället för att vara rädd för dem – njuta av dem ibland istället för att leva ett liv där reglerna tar över.

 

Jag vill i alla fall kunna gå ut och äta på en vanlig restaurang, bli bjuden på middag till en kompis eller på fika hos mormor utan att få ångest efteråt.

 

Läs gärna mer om mina tankar om mat HÄR.

Overnight Oats

Overnight Oats

Varje morgon i Bretagne bjöd kära Johanna på Overnight Oats till frukost, det är som en raw och kall gröt. När jag var 18 år och bodde i Australien åt jag det varje morgon men sen dess har jag liksom lite glömt bort det. Så gott, nyttigt och dessutom galet enkelt att göra. Det man gör är att hälla vätska (någon form av mjölk eller äppeljuice) över gryn (exempelvis havre) och låt det stå över natten. På morgonen kan man garnera med bär eller frukt. Bästa frukosten och mellanmålet! Det finns massor av recept men här har jag valt ett galet gott från Johanna.

 

Recept (för 4 personer)

4 dl havre, ris eller kikärts gryn/flakes (de två senare om du diggar glutenfritt!)

6 dl vätska, mandel eller kokos mjölk

1 tsk kanel eller

1 tsk kardemumma

 

MUMS!!!!

För mer goda frukostar, smoothies och mellis – kolla HÄR.

Är meditation för barn?

Är meditation för barn?

Foto – Martin Vallin

Edith, 5 år är vår sötaste och yngsta gäst någonsin på Yogiakademin. Häromdagen ville hon vara med på yogan men efter ca 5 minuter blev hon rastlös och lämnade salen. Igår ville hon att jag skulle lära henne meditera men det blev inte heller långvarigt.

 

Efter några dagar insåg jag istället att jag hade mer att lära mig av henne (än hon av mig) när det kom till dessa övningar.

 

De främsta anledningarna till att jag yogar och mediterar är ju för att bli mer närvarande, leva med mina känslor och framförallt inte ta livet så seriöst – istället hitta in i leken.

 

Det är ju exakt som barn lever helt naturligt. Edith tänker ju inte på dåtiden eller framtiden – hon är ju närvarande hela tiden. Hon stänger inte heller in sina känslor utan släpper ut dem så fort de kommer (kanske inte något som alltid funkar som vuxen men vi skulle nog må bra av att uttrycka lite mer…. ).

 

För att behålla Edith ska kunna behålla denna femåriga närvaro tror jag däremot att det vore magiskt att ganska tidigt börja smyga in övningar från yoga, meditation, dans, tantra etc.

 

Att ta fem minuters break för dans och shaking under kemiklassen eller byta ut en matteklass mot en stunds ögonkontakt och sharing tror jag skulle göra magi i skolan. Inte bara för att behålla det lekfulla sinnet utan även för att utrota mobbing.

 

Om jag får barn vill jag att de ska gå i en skola med yoga på schemat och skogen runt knuten. En skola där de lär sig…Om sig själva. Om andra människor. Om naturen.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!