Restips

Drömresa till New York

Drömresa till New York image Idag lämnar jag Santa Teresa vackra strand för två dagar i New York innan Sverige.

Två dagar ska bli underbart kul men jag vet om att New York (eller vilken storstad som helst för den delen) aldrig kommer vara min drömdestination.

Jag känner mig ofta klaustrofobisk i en stad – drömplatsen för mig är där jag känner mig fri. Där jag kan följa min kropp – ta av mig kläderna och bada om jag blir varm, kissa bakom en buske om jag behöver, lägga mig under ett träd när jag är trött, ställa mig på händer eller shaka om jag har överskottsenergi. Liksom leva lite som ett djur med andra djur – då mår jag som bäst.

Men å andra sidan så kanske balanser av motsatser är nyckeln för ett härligt liv så efter 3 månader av simpelt strandliv blir det kul med lite omväxling.

Wihoooo… NEW YORK visa mig dina guldkorn!!!!

Uppkopplad till datorn, frånkopplad mig själv…

Josefinefb-1 uppkopplad till datorn, frånkopplat mig själv

Det är i naturen jag känner mig levande. Bland träd och djur – långt långt bort från staden och skärmar. Efter bara några timmar på Pacha Mama insåg jag hur frånkopplad jag varit senaste tiden. Uppkopplad till datorn men frånkopplad mig själv, från livet. Jag har kört på alldeles för hårt på sistone. Liksom fallit tillbaka till gamla mönster av görande, duktighet och prestation. Virrat bort mig i ytligheter. Glömt bort hur det är att vara fullt närvarande. Glömt bort hur jag vill leva. Glömt bort min sanning, mig själv. Gett för mycket till andra. Till viss del gett från en tom plats. Tillåtit mig själv att bli påverkad av stress och negativitet.

 

Men nu ere nya tider!!!!! Nu är jag tillbaka. Nu känner jag min kärna igen. Wihooooo….TACKSAM.

 

Av alla vackra städer, schyssta hotell & coola restauranger jag har besökt så är detta vad jag går igång på allra mest. Att leva i  enkelhet i naturen, med naturen. Kan jag alltid leva såhär? Vill jag det?

 

På ett sätt har jag provat denna livsstil under mina senaste äventyrliga vintrar i Indien. En del av mig fullkomligt älskar det, jag är så grundad, närvarande och i kontakt med mig själv. Men jag vet också att det alltid kommer till en punkt när jag vill dela igen. När jag vill vara med människor jag älskar. Denna gång krävdes det bara några dagar i min djungliga eremitiska koja på Pacha Mama för att jag skulle känna mig full av inspiration och energi.

 

Därför känns det fantastiskt att få vara tillbaka i Santa Teresa nu med människor jag älskar och att få möta en ny grupp av svenskar som kommer hit för att göra det jag brinner för – yoga, meditation, bada, dansa, leka.

 

Läs gärna mer om mina djungeläventyr HÄR.

 

 

Älskar min djungelkoja

pachamama    pachamama-5 pachamama-6

Från instängd i ett klaustrofobiskt rum på ett sterilt sjukhus till fullkomlig frihet i en trädkoja mitt ute i djungeln.

 

Fyra dagar av magi på en community, vid namn Pacha Mama, ute i ingenstans – långt in i den costa rikanska djungeln. En plats dit människor från hela världen kommer för att landa. För att andas. För att…ehh…typ förstå meningen med allt.

 

Bott här tillsammans med apor, fåglar, ödlor i en trädkoja utan väggar omringad av uråldriga träd och vackra blommor. En plats utan uppkoppling. En plats där Facebook, Instagram och bloggandet kändes långt långt borta.

 

Här får jag kraft. Här hittar jag tillbaka. Till mig själv. Till mina sinnen. Jag hör det gudomliga kvittrandet från fåglarna, njuter av doften från lotusblomman, beskådar aporna som hoppar mellan trädtopparna och känner mina nakna fötter mot den leriga jorden.

 

Jag är lyrisk. Jag är grundad. Jag är levande.

 

Läs gärna om mina motsatsen, om mina sjukhusäventyr”Gilla läget” eller ”Du kommer aldrig mer kunna gå”.

 

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!