Heeeeej alla underbara yogisar! Sååååå otroligt fint att ni alla ger er själva denna kvarten om dagen varje dag. Vill ta upp en klok kommentar här från Lisa som berör perfektion och hur vi tar oss an denna yogautmaning.
Kommentar från Lisa:
Hej Josefin!
Här är kommentar på nytt:)
Älskar utmaningens upplägg, så min spontana tanke när jag såg den var JA.. Men sen började jag fundera på vad som mer får mig att vilja delta:
..är det kanske tanken av att vara ”den som yogar varje dag” som jag gillar..
..känner jag mig misslyckad om jag inte deltar..
..eller ser jag mig som lat, om jag låter bli..
..vill jag delta för att vara sund, med önskan om att bli lite mer tränad, lite smalare..
Lite yoga varje dag skulle vara bra för mig, men med tankar som ovan i bakgrunden tror jag inte det blir bra. Eller hur tror du? Jag försöker nu förstå vilka tankar som finns närvarande så jag kan bearbeta dom. För jag vill ju yoga enbart för min egna skull – utan tankarna om prestation och utseende.
Jag såg nämligen att det som alla tankarna ovan har gemensamt är strävan efter perfektion. De senaste månaderna har jag jobbat med att försöka hitta tankar hos mig själv som talar om hur jag borde vara eller vad jag borde göra – de tankarna som varit med och påverkat alla mina val. Och när de tankarna är med och styr så gör jag det inte för min skull. Jag varken ser eller känner vad jag egentligen behöver och vill, för tankarna om perfektion tar omedvetet över.
Men när jag lägger märke till tankarna som egentligen är krav, kan jag välja att se förbi dom. Jag kan då landa i mig själv och känner precis vad jag behöver, vad jag vill, vem jag egentligen är.
Så jag kom fram till att en utmaning just nu inte är vad jag behöver. För just nu triggar en utmaning min längtan efter perfektion. Jag försöker istället att landa i mig själv och känna in vad jag behöver varje dag (om det så är att yoga eller inte, men planerar det bara inte). Det är dock SÅ svårt. För varje gång som jag blir medveten och märker när ”fel” tankar är med och styr så försöker jag stanna upp, landa i mig själv, och återigen känna in. Men efter en kort stund är det återigen fel tankar som styr, troligtvis för att jag låtit dessa tankar vara med och styra alldeles för länge – det tar nog tid att skapa nya tankebanor.
Så jag lever inte ännu helt efter min egna vilja, men jag närmar mig.
Vill bara tillägga att jag inte ifrågasätter din utmaning (det kanske låter som det..?), men det är inte min tanke!! Gillar verkligen utmaningen. Det är bara mig själv som jag ifrågasätter och försöker förstå.
Stor kram
Mitt svar:
Heeeeej bästa Lisa! Som vanligt, tack för fina kloka ord. Som vanligt – vill jag dela din kommentar med fler för det är så spännande att du analyserar dina tankar. Superintressant så TACK för att du delar.
Är det en strävan efter perfektion som styr är det ju givetvis fel. Jag vill dock tro att en dagligdos med 15 minuter där vi fokuserar på oss själva aldrig kan vara fel, utan något som vi alla mår bra av. Det handlar mer om HUR vi tar oss an utmaningen. En utmaning som ju har som syfte att skapa en rutin snarare än perfektion. Det är ju en utmaning i sig att anta en utmaning men släppa strävan om perfektion under tiden som den utförs, våga misslyckas. Kanske skippa någon dag eller lägga sig i Savasana när dagens övning är aktiv yoga. Ser du hur jag menar?
I dagens samhälle, är ju det där med egentid och tystnad utan mobilen och datorer så svårt att få till och därav kan det vara fint att skapa en daglig rutin för det. Ett möte med sig själv helt enkelt. Där vi är helt närvarande med det som händer på insidan (och släpper utsidan en stund).
Med det sagt, så säger jag inte att du gjort fel som valde att inte var med nu. Kanske är det så att perfektionstankarna skulle tagit över för dig denna gång och du skulle må sämre av utmaningen. Det är med andra ord MAGISKT att du lyssnar så bra på dig dina tankar Lisa. När du känner dig redo att slänga i väg de där onödiga perfektionstankarna så är du varmt välkommen att haka på oss!. Sålänge kanske du har andra sätt att få den där stunden av reflektion och närvaro i din vardag. Hoppas på att få krama dig på riktigt snart igen! STOR KRAM<3
Your blog post was informative and interesting. https://medium.com/@solar-power-systems/this-is-how-much-money-solar-panels-can-save-you-in-shreveport-louisiana-7a5e21c9ce4f Thank you!
I wish I had known about https://www.signnow.com/esignature/esignature-for-online-forms earlier. If this were feasible, it would save me a lot of time. You should definitely try it!
Great post, I think website owners should acquire a lot from this web site its very user pleasant.
I like this web site very much, Its a really nice billet to read and obtain info .
I’m going to pick this website called Bot library . I know this is the only person who can save me from my current situation. No drawbacks at all!
Only trust the https versions of these websites. It is easy to get data or e-sign stolen nowadays so always check log on to www.signnow.com/ask/how-to-notarize-an-electronic-signature-with-signnow and remote online notarization rather than any of the others. It keeps you safe knowing all transactions are encrypted.
The variety of weapons and playstyles keeps the gameplay interesting.
Thanks for sharing. I read many of your blog posts, cool, your blog is very good.
Reading your article has greatly helped me, and I agree with you. But I still have some questions. Can you help me? I will pay attention to your answer. thank you.
Thanks for sharing about that.
I am looking for more information about it.
I will follow you to update the latest posts.
카지노 사이트 추천
사설 토토 사이트
스포츠 토토 배당률
스포츠 토토 승부 식
승부 식 토토
https://www.j9korea.com
Så tänkvärt, så fint!
Det är så fint att följa er konversation. Just prestation är ju så vanligt och samtidigt så onödigt. Och då är det ju verkligen toppen att du Lisa stannar upp och lyssnar på din kropps signaler. För mig är det yoga. Att vara närvarande i mitt egna, stanna upp och lyssna. Känna efter och acceptera. Därför har yogan blivit så bra för mig. Den har lärt mig att genom små små steg lyssna inåt och vara mer närvarande och accepterande i min egen kropp. Sedan gör jag inte yoga på mattan varje dag. Det funkar inte för mig. Inte ännu. Inte som mitt liv varit och som jag har mått. Men en dag. Därför är jag så glad för den här utmaningen Josefine. Du har lagt upp sen så fint, med korta sekvenser och med variation. Då hinner jag inte vänja mig och förlora intresset. Jag stannar upp och hittar stunderna där jag kan yoga eller andas. Spelar inte längre roll vilka som är nära eller ser mig. Jag gör det som min kropp tycker känns bra. Och där har du givit mig en liten knuff Josefine. Tack!! Men där har jag verkligen inte alltid varit. Som tjej blir man nog tyvärr lätt en prestationPrinsessa. Men yogan tar mig ett steg i taget till att bli snällare mot mig själv.
Må gott Lisa. Hoppas vi ses på en yogaresa en dag. Helst i ett varmt land ☀️☀️☀️
Vackra ord!!! TACK för att du är med och har ett öppet sinne Elena. Har sendan flera år tillbaka försökt förinta den där prestationsprinsessan inom mig… ibland är hon borta men hon verkar bli smartare och smartare – hittar nya lista vägar och metoder för att få komma fram. Jobbar dagligen på att slänga iväg tankar som kommer från det hållet. Kämpa kämpa ihop!!!! <3
Vad ärligt och fint, starkt att våga skriva, och viktigt att diskutera. Jag kände att jag förlorade mig direkt i meditationsutmaningen, njöt inte alls utan hjärnan jobbade till hundra procent på att göra det på bästa sätt.. Så jag hoppade av då, och blev jätte glad för denna ”andra chansen”. Givetvis ringde alla varningsklockor och jag började gå i min egna fälla.. Prestera, jämföra, stress.. Men när jag blev medveten funderade jag över min inställning till ”det vi gör nu”.. För mig har det varit lättare att tänka att vi är en grupp tillsammans som hjälper varandra och stöttar. Jag försöker sudda bort ”utmaning” som väcker den där sovande delen av hjärnan som kör över kropp och hjärta för prestige och bekräftelse. Jag valde att träna på att vara ärlig, att göra denna månad som en del av den resa jag är i livet just nu. När jag skrev första gången grät jag, svettades och var sjukt nervös, men så värt den kärlek jag fick till baka. Hur ensam man än en känner sig i sin värld eller i sina tankar så är man inte det. Men det handlar om rädslor, vinsten är kärlek men det känns för stort för läskigt tills man tillslut bara gör. När det är meningen. Det är fantastiskt att läsa om allas ärliga modiga tankar och se dörrar öppnas (som egentligen inte finns..det är bara våra rädslor som hindrar oss från att gå ut) och att växa tillsammans. Att prova att darra att gråta att falla att resa sig att le att börja om igen igen och igen att inte bli klok på sig själv att stirra sig blind att vända sig om och hitta helt nya möjligheter ? Vi har alla överlevt 100% av våra dagar, vi gör ett j*****a bra jobb ❤️ Det är inte lätt, men det blir som det ska bli, och när det blir rätt går det lätt. Jag använder mig av Ayurvedan och det har hjälpt mig otroligt mycket att hjälpa mig själv, skulle säga att det var avgörande för mig för att kunna få distans energi och hitta kärlek till mig själv. Vi är inte våra obalanser, utan vi kan istället lära oss att hjälpa oss själva på ett fint sätt. Att bli min egna bästa vän är det bästa som hänt mig ❤️ När jag tänker ”jag kan inte” så backar jag och tänker ”kan jag inte eller vill jag inte” Om svaret blir ”jag vill inte” så accepterar jag det men om ”jag kan inte” är en rädsla för något jag vet att jag egentligen vill och behöver så vet jag att det är en prövning jag behöver möta. Det har hjälpt mig massor att hantera vänner situationer och utmaningar. Ursäkta detta jätte långa, min dosha är rymd och allt annat än strukturerad. Hoppas det inte bara blev flummigt ? Kramar och kärlek till alla jag hoppas vi finns för varandra även i november och framåt ❤️❤️❤️❤️❤️
Vackra vackra Jessica. TACK för din otroliga delning. Helt tårögd av det du skriver. Så klokt, så fint. Känner med dig. Håller med dig fullt ut. Kärlek <3 <3 <3
❤️❤️❤️❤️❤️❤️ Tack kära du!!
Tack snälla för ditt svar! Vad fint. Jag förstår dig precis. Meningen ”det handlar mer om HUR vi tar oss an utmaningen” är väldigt sann. Att försöka gå emot tankarna om perfektion och som du säger våga misslyckas, eller inte vara så hård mot sig själv om man skulle missa en dag. Behöver verkligen påminna mig om det.
Jag älskar yoga speciellt mycket när det bara tar någon minut tills jag landar helt och hållet i nuet och verkligen känner hela min kropp, och hela hjärtat. Men det svåra för mig (har ju berättat det förut) är att ha tålamod att stanna på mattan de där andra gångerna. Det är ofta efter en period när jag levt för mycket efter vad jag borde i stället för vad jag behöver och vill. Tankarna om perfektion smyger sig på tills de tagit över, samtidigt som avståndet till att känna efter växer. Och i samma takt kommer ångesten. Så när jag då ska landa på mattan tar det emot. Jag vågar inte känna efter hur det känns, när jag vet svaret. På mattan är det bara jag, utan yttre omständigheter. Då syns sanningen. Har jag inte behandlat mig själv väl är det en ångestfylld och skör tjej jag möter. Det vill jag inte möta. Så jag vågar inte ta mig an alla känslor som bara tryckts tillbaka under en längre tid. Samtidigt vet jag att det inte hjälper att låta bli, det är ju bara jag själv som kan landa i mig själv igen. Men de gånger som jag yogar och direkt känner att det är precis vad jag behöver är ju så mycket enklare att ta till sig.
Nu har det varit en sådan period, med för mycket att hantera. Kände därför att jag inte behöver en utmaning just nu (eftersom jag automatiskt börjar tänka att det är ett krav) när jag redan har för mycket omkring mig. Men märker när jag skriver att det egentligen är speciellt nu, när det är mycket omkring mig, som jag skulle behöva det som mest. Att faktiskt ge mig 15min som du säger. Måste bara orka att våga, om du förstår?
Kanske ska jag hänga på, men försöka att inte ta det så allvarligt. Det är okej om jag missar ibland. För jag förstår ju vad du säger ”En utmaning som ju har som syfte att skapa en rutin snarare än perfektion”. Måste som sagt bara orka att våga.. Svårt när energin redan är slut..
Vad roligt att läsa kommentarerna under. Så fint att andra delar med sig, blir så glad. Skönt att flera känner igen sig med.
Stor kram till dig! Jag sa högt senast igår att ”längtar verkligen så mycket efter en yogaresa igen, tänk om jag kan åka i vår..”. Hoppas hoppas hoppas!
Jag förstår dig helt och fullt Lisa. Ja men se om du vill hänga på oss men inte ta det så allvarligt. Det blir din utmaning att gå in i utmaningen på ett ”lekfullt” sätt. Gör yogan de dagar som det känns bra. Åhhhh jag vill också så gärna ha med dig på en resa igen. <3
Väldigt tänkvärt, både kommentaren från Lisa o svaret från dig Josefine. Jag har tänkt samma tankar som Lisa. Och landat i det du skriver i ditt svar Josefine. Att femton minuter fokus på mig och andning inte är fel oavsett vilken tanke som förekommer de där 15 minuterna.
Men kan verkligen relatera till hur du tänker Lisa. Du vet vad som är bäst för dig just nu. Lyssna. Kram ?
<3 <3 <3
Oj så viktigt och fint! ❤
Som jag har kämpat med perfektionism. Och varit och är fortfarande rädd att göra fel, vara fel, misslyckas, inte duga mm.
Föe första gången i mitt liv gör jag någonting utan just kraven att vara perfekt. Jag har fått se att perfektionism har varit ett karaktärsdefekt hos mig. Det är ingen annan än jag som har förväntat sig det av mig.
Jag har börjat våga prova. Jag har fortfarande svårt att göra fel utan att slå på mig själv. Jag har läst Brené Browns böcker om sårbarhet. Wow alltså vilken upplevelse. Att våga vara sårbar och ärlig precis som ni alla här ❤
Tack så mycket!
Tack för att ni delar med er. Detta är tankarna som vi alla kämpar med. Att känna att vi duger, är perfekta, duktiga m.m. Denna ständiga jakt på bekräftelse från andra.
Känner så igen mig och förstår.
Yogan har blivit för mig, min egen. Familjen tycker jag är duktig som håller på men det är inte därför jag gör det. Jag gör det för det får mig att må bra, blir på bättre humör (vilket alla runt omkring mig tjänar på) och får utmana/utveckla mig själv då jag lär mig saker om mig själv hela tiden.
Som lärarna säger man är sig själv på mattan. Och det finns mycket slagg i rören så att säga som behövs rensas ut efter flera års sökande på perfektion.
Så tack igen för din ärliga delning Lisa. Du gör helt rätt i att stanna upp och lyssna på dig själv. Lycka till ❤
Tack alla ni andra för era ärliga delningen ❤
Det är skönt att se att man inte är ensam.
Kram på er ❤
<3 <3 <3
Intressanta tankar och en öppen och ärlig delning. Jag känner själv att jag är något av en perfektionist men att denna utmaning snarare har hjälpt mig än stjälpt mig. Genom att hänge mig åt yogan och meditationen och känna att det ibland känns fantastiskt och ibland går det inte alls (kråkan är inte direkt min favoritfågel om man säger så) gör livet mycket lättare. Samtidigt så delar jag mina tankar och läser och tar del av alla andras fantastiska tankar vilket gör att strävan efter perfektion försvinner mer och mer och istället kommer tankar som ”lugn” ”nöjd” ”gemenskap” och ”harmoni” till mig! Kram
<3
Intressanta tankar som jag delar. Jag försöker dock tänka att om jag antar utmaningen så är jag en bit på väg i rätt riktning på samma sätt som 30 min träning på gymmet är bättre än ingen träning alls. Jag utmanar mig också dom dagar jag väljer att hoppa över utmaningen eller gör en annan typ av yoga som passar mig just den dagen utan att känslan av misslyckande tar över hos mig. Dom svarta tankarna är starka och envisa men med mycket ljus och yoga kan dom motas bort. Kram till er alla
Åh fint! Kram till dig!
Tack för en bra kommentar och ett bra blogginlägg! 🙂 Det är ju fantastiskt att du lägger märke till och ifrågasätter dina tankar, Lisa. Tankarnas kraft är otroligt stark och påverkar våra liv SÅ mycket! Det är inte lätt, men om man förändrar sina tankar kan förändra hela livet. Precis som du skriver tar det tid att skapa nya tankebanor – men det går! Jag har jobbat massor med det. Yoga och samtalsterapi har varit bra redskap för mig. Lycka till vidare! ❤
Tack för delning. Håller helt med! <3
Vilken bra och modig dialog. Jag kan verkligen relatera till din känsla Lisa. Och även till dina tankae Josefine. Tack för att ni delar med er. Tror detta är ett så himla viktigt ämne.