Skapa utan prestationsångest…

Josefine Bengtsson. Skapa utan prestationsångest

Häromdagen skrev jag att jag håller på att skriva en bok. Jag berättade i det inlägget (se HÄR) att jag blev förfrågat av ett förlag i våras om att skriva en yogabok och att jag genast svarade JA.

 

En sanning med modifikation…jag blev tillfrågade och jag svarade JA men INTE genast. En del av mig skrek JAJAJA men en annan fick prestationsångest och började tvivla på mig själv. Va ska jag skriva en bok redan nu? Det är något jag har drömt om för framtiden men inte än… jag måste ju först få mer erfarenhet. Om jag jämför mig med alla de som varit yogalärare i 20-30 år har jag ju NADA att komma med.

 

Hursomhelst, efter några veckor av velande så signade jag tillslut det där kontraktet med löftet till mig själv att inte göra detta till ytterligare en jobbig prestationsgrej. Jag lovade mig själv att denna gång skapa från hjärtat istället för att pressa fram något med andan i halsen.

 

När jag gjorde liknande projekt för några år sen – typ när jag skrev min masteruppsats på Handels – jobbade jag ständigt med andan i halsen och kände prestationsångest i varenda cell. Jag sov inte på nätterna och hade magont tills projektet var överstökat. Jag gick helt enkelt ALL-IN och eliminerade allting annat från mitt liv för att bara kunna fokusera på projektet (som på den tiden kunde vara en uppsats, en tenta eller en konsultrapport).

Josefine bengtsson. Skapa utan prestationsångest.

Jag satte väckarklockan på 05.00 gick upp körde lite yoga ofta utan Savasana. Slängde därefter ihop lite frukost samtidigt som jag öppnade datorn… och fullkomligt sögs in i skärmen utan att ens märkta att frukosten lämnat tallriken och landat i min mage. Jag läste och läste, skrev och skrev. Utan rast och ro, med huvudvärk och spända käkar. På eftermiddagen kunde jag ibland unna mig en ”paus” i form av en joggingrunda eller ett besök till sats. Under joggingrundan var tankarna dock fortfarande på uppsatsen och på spinning-cykeln passade jag på att läsa minst en forskningsrapport. Sinnet fick med andra ord ingen paus men kroppen fick i alla fall träna bort lite stress så att jag sen kunde sätta mig med datorn igen. Jag körde på fram till läggdags och hann med att fixa lite middag däremellan som givetvis också den intogs framför datorn.

 

Även om detta nu är flera år sen och jag har jobbat med mig själv och denna…ehhh… överdrivna livsstil (eller kan man ens kalla det ett liv?)… så väcktes någon oro i mig när bokförfrågan kom. Tänk om jag skulle falla tillbaka till gamla mönster…

 

Hursomhelst, nu mitt i skrivandets stund inser jag att det är nya tider. En förändring har skett på riktigt. Jag kan inte pressa mig sådär hårt längre för jag lyssnar på tok för mycket på min kropp. Att ta mig igenom Handels idag skulle aldrig gå (så tur att det är överstökat).

 

Nu är jag alltså här i Halmstad med mitt nya projekt och framförallt en helt ny inställning – jag sitter endast framför datorn när jag är inspirerad och motiverad att skriva annars gör jag något annat.

Josefine Bengtsson. Skapa utan prestationsångest

På morgonen låter jag kroppen vakna när den vill vakna (ofta blir det ganska tidigt men ibland sover jag länge vilket är så härligt!) därefter känner jag in kroppen i typ en halvtimme och kollar vad den är sugen på att göra… oftast vill den shaka och yoga men ibland vill den bara sitta i meditation eller ta ett bad. Efter det lagar jag en härlig frukost som jag sen njuter av fullt ut – mobilen och datorn får absolut inte vara med och leka än. När Spirulina smoothies kickar in så brukar inspirationen komma så då öppnar jag datorn och svarar på ett gäng mail. Därefter är jag redo att ge allt mitt fokus till mitt aktuella projekt som ju just nu är yogaboken. För att kunna göra det stänger jag av internet och istället sätter på min meditationstimer som plingar vackert varje kvart (detta gör att jag i alla fall varje kvart kan notera om jag fortfarande är inspirerad och fokuserad eller om uppmärksamheten glidit iväg någon annanstans).

 

Efter ungefär 4-6 sådana där pling (dvs 60-90 minuter) så brukar jag inte vara så koncentrerad längre så då stänger jag igen datorn och gör något helt annat. Idag blev det en två timmars promenad följt av ett bad. Ibland leker jag med en kompis, shakar eller mediterar. Det spelar inte så stor roll vad jag gör bara jag fullt kan släppa taget om projektet för det finns så mycket mer i livet än alla dessa ”viktiga” projekt som ständigt avlöser varandra. Hur spännande det än är så vägrar jag att låta projekten ta över mitt liv.

 

Ibland kommer inspirationen och motivationen till att skriva och skapa igen framåt eftermiddagen så då gör jag samma sak – öppnar datorn men stänger av internet och sätter på min timer för att ge skrivandet min kärlek igen.

 

Nu är jag inspirerad, det känns kul att skapa en bok och som en bonus bara trillar orden ur mig när jag väl sitter framför datorn. Det blir inte många timmar framför skärmen men galet effektiva! Oh visst…små envisa prestationsångest tankar kan försöka smyga sig på men dessa säger jag vänligt men bestämt NEJ till – slänger bort så långt jag kan. Jag skapar när jag är motiverad och skriver från hjärtat om det jag upplever i yogan och meditationen. Det blir inte perfekt men det blir äkta och framförallt görs det med kärlek.

Josefine bengtsson. Skapa utan prestationsångest.

(Foton – Adam Klingeteg)

 

Om du är sugen på mer läsning, spana in Är det viktigt att ha en examen?

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
14kommentarer
  • Meeting your article has been a great help to me.
    It’s late, but I’m so proud to see your post even now.
    I always support your writing

    토토 갤러리
    토토 사이트 추천
    토토 커뮤니티
    온 카지노
    카지노
    https://www.j9korea.com

    jaeseu 2023-02-14 08:01:16
    Svara
  • Grattis Josefin!!! Lycka till med skrivandet. Ser fram mot resultatet!!

    Emma Öström 2016-08-04 15:58:42 http://WWW.happymeyoga.se
    Svara
  • Bravo Josefin!
    Så kloka ord!
    Så välskrivet!
    Stolt över dig!
    Faster Bi

    Bi 2016-08-04 10:35:24
    Svara
  • Josefin, tack för inlägget! Känner igen mig. Den där prestationsångesten som aldrig lämnar än ifred.
    Jag har ofta en stark känsla av vad jag borde göra. Ofta verkar min känsla dock ologiskt, både enligt mig, andras och samhällets värderingar. Men eftersom jag känner så starkt vad jag borde göra (även om det verkar ologiskt) brukar jag följa det. Men även om jag gör valet utifrån min känsla, är det inte alltid jag kan landa i det valet. Ska försöka förklara..

    Ett exempel: I trean på gymnasiet har man ett individuellt val, vilket innebär att man själv väljer ett ämne som man vill läsa under året 3h/vecka. Jag som läst ett yrkesgymnasier borde enligt alla välja engelska, eftersom engelska krävs för att vara behörig till högskola. Om jag inte väljer engelska kan jag inte gå på högskola (om jag inte kompletterar senare på komvux, men det är inget man vll enligt ”alla”). Eftersom jag inte vill jobba med yrket på min linje, borde jag därför välja engelska så jag iallafall kan läsa vidare. Men jag visste inte vad jag ville göra, och känner inte för att läsa vidare. Engelska har alltid varit jätte svårt för mig, och därför kände jag att det var bättre att välja något annat än engelska som individuellt val, eftersom stressan kring engelskan skulle bryta ner mig och göra att jag tillslut inte skulle orka med de andra ämnena heller. Ett bättre alternativ skulle vara att välja något roligt eller enklare eftersom jag dels skulle slippa en stress- och ångestfaktor och dels skulle ha mer energi till resten av skolans ämnen. Dock krävs engelskan för att vara behörig högskola så att välja bort engelskan var enligt alla DUMT, men jag kände att det inte gick för mig. Så jag valde bort engelskan, och läste istället bild som jag tycker om. Med facit i hand var det helt rätt, vilket jag kände under terminen också. Men trots att jag både kände och visste att det var rätt för mig, kunde jag inte släppa oron och ångesten som påminde mig om att jag egentligen borde valt engelska eftersom det är smartare att ha behörighet till högskola.

    Alltså – även när jag gör ett val för att jag känner och tror att det är rätt, så blir jag inte av med ångesten som talar om hur jag borde ha gjort. Hänger du med?

    Du skriver ”små envisa prestationsångest tankar kan försöka smyga sig på men dessa säger jag vänligt men bestämt NEJ till – slänger bort så långt jag kan. ”. Hur gör man för att bara säga nej till ångesten? I mitt exempel handlar det kanske inte om prestation, men jag kom ändå att tänka på det här när jag läste. För mitt problem är inte att jag inte känner efter.. Utan jag känner efter, gör valet, men får ändå ångest över vad jag enligt alla borde göra istället. Är du med? Hur gör jag för att landa i mitt val och inte tänka på vad som hänt om jag gjort annorlunda, och bortse från vad jag borde..? För att inte känna en ångest över hur jag borde gjort? Har du någon tanke?

    Hoppas det går att förstå, haha.

    Och lycka till mitt boken! Hur den än blir så är du modig som vågar prova <3

    Lisa 2016-08-03 13:13:35
    Svara
  • Vilket härligt liv du har skapat dig! Jag är i fasen där jag tröttnat på mitt arbete så pass att jag vissa dagar funderar på att ringa läkare och sjukskriva mig, iaf resten av veckan. Ingen lust att göra något roligt längre. all kraft och energi går till jobbet. HUR gör man för att komma ur detta? Hur gjorde du? Jag vet att jag behöver en förändring. Kanske innefattar det att byta yrkeskarriär. Det svåra är att jag inte vet alls vad jag skulle kunna eller vilja göra istället för det jag gör nu (efter en akademisk examen och några år i mitt yrke). Det är svårt att finna sig själv, vad man vill längst där inne..

    Karin 2016-08-03 11:32:16
    Svara
    • Svar på Karins kommentar.

      FINA! Tack för din delning. Kanske handlar det inte så mycket om vad vi faktiskt gör. Kanske är det ibland inte det vi behöver ändra på utan istället hur vi gör saker. Vilka tankar som finns där när vi gör det. Som jag skriver – om jag exempelvis skulle skrivit en bok för flera år sedan skulle det bara aret prestation – jag skulle mått super dåligt under hela processen och tvingat mig själv att sitta timmar framför datorn. För mig är det meditationen och yogan som ständigt hjälper mig att landa i mer harmoni och skapa med kärlek. I mitt fall – ledde det i sin tur att jag valde en annan riktning. sa upp mig etc. Kanske händer detsamma för dig men börja med att landa i kroppen, i stunden kanske med hjälp av meditation. Därifrån hittar vi nog vår sanning! LYCKA TILL: Mega stor kram till dig!

      josefinebengtsson 2016-08-04 11:07:28
      Svara
    • Svar på Karins kommentar.

      Vill bara tipsa om att fråga dina nära och kära (de som du litar på) vad dom kan se dig jobba med, vad dom tycker dina styrkor är eller vad dom tycker du är bra på. Tycker själv det är svårt att veta vad jag vill, men om jag frågar min närhet har dom ofta en bild av vad jag skulle passa som (och om inget av deras förslag skulle locka är det åtminstone än liten boost för självförtroendet eftersom dom gärna berättar om ens styrkor, de styrkor som man själv glömmer bort att man har). Hoppas Josefin har ett svar till dig med, men kunde inte låta bli att svara jag med 🙂 Lycka till!

      Lisa 2016-08-03 12:43:05
      Svara
      • Svar på Lisas kommentar.

        ÅHHHH bästa Lisa. Du är sååå fin. Tack för kloka ord och fint svar. Precis – människorna i vår närhet kan ju verkligen vara våra kloka och ärliga spegelbilder om vi väljer lyssna. <3

        josefinebengtsson 2016-08-04 11:08:36
        Svara
  • Åh vad jag känner igen mig i din beskrivning om prestation … När jag väl förstod och insåg min egen högs ambitionsnivå så lärde jag mig också att jag behöver dra i handbromsen emellanåt. Kanske är det först efter att ha blivit riktigt trött som det blir lättare att vända, att inte vilja bränna all energi. Jag är oerhört tacksam att jag lyssnat på min kropp och försöker tänka som du. Heja, heja dig Josefine!!!! Lycka till med boken

    Mia 2016-08-03 07:58:27 http://Miassidor.blogspot.se
    Svara
    • Svar på Mias kommentar.

      Åh tack för att du delar Mia. YES YES YES… lyssna på kroppen är det enda rätta. Där har vi svaren. <3

      josefinebengtsson 2016-08-04 11:02:16
      Svara
  • vad härligt att höra – ser fram emot din bok. jag tror att den har en plats i bokhyllorna där ute!

    Sara i Åre 2016-08-02 20:57:37 http://www.traningsgladje.se
    Svara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!