Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

I am not a fucking Barbie Doll

P1020043 ilska

P1020036  P1020049

Foto – Peter Sahlberg

Samtidigt som jag slår hårt i market med en kudde, hör jag mig själv skrika ut…

 

”I am not a fucking Barbie Doll…”, ”The whole sociatey is fucked up…”, ”..not a single person in this world is ALIVE, all are fucking DEAD”, ”Ahhhhhhhh….”

 

Framför mig sitter ett 20-tal personer helt tysta och tittar men dem bryr jag mig inte ett skit om – jag är helt inne i min ilska, fullständigt närvarande, fullkomligt galen. Det är långt ifrån ett inövat skådespel, allt bara kommer ur mig. Om detta skett ute på stan med en polis i närheten skulle de garanterat spärra in mig…men här är allt tillåtet. Här får jag leva ut. Utan att bli dömd. Inget är konstigt. Personerna framför mig är väl medvetna om magin och friheten som kommer av att få uttrycka sitt fulla känsloregister.

 

Du kanske blir rädd när du läser detta. Josefine som verkar så kärleksfull, harmonisk och snäll mot sin omvärld. Det är jag. Men jag (precis som du) har ilska också. För ca två år sen, hamnade jag på en workshop som heter Awakening of LoveUrban Om i Stockholm. En fantastiskt workshop (som jag skriver mer om en annan dag) för nu är det en specifik sak jag vill förmedla nämligen relationen till min ilska som under den tiden inte existerande. Känslan ARG fanns inte hos mig (trodde jag). När workshop ledarna försöka trigga fram den i mig förstod jag ingenting. Jag ville bara lämna rummet. Det var läskigt att höra alla andras skrik och slag som liksom trängde in i mitt öppna hjärta…

 

”Vadå ilska? Jag är harmonisk och om något negativt händer så gråter jag. Absolut kan jag kan bli besviken på människor men då sätter jag mig och mediterar och efter en stund hittar jag nästan alltid in i förståelse och empati för dem. Varför ska jag försöka bli arg och skrika?”

 

Ett år senare, befinner jag mig på en utbildning i Breathwork (en slags djupandning man använder för läkning av kroppsliga såväl som själsliga sår) på Bali. Jag ligger där och andas. Det blir otroligt starkt, jag är liksom lite i en annan värld, helt plötsligt kommer en enorm ilska över mig. Jag minns inte att jag någonsin upplevt något liknande tidigare… jag börjar experimentera med skrik, slag och kroppsrörelser – den ska ut! Mitt i mitt galna utlevande –  hittar jag in i min kraft, min kvinnliga styrka och även min sexualitet. Jag minns plötsligt hur det är att vara LEVANDE.

 

Nyfiken på mer om mitt senaste (galna men magiska) retreat, läs här.

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
10kommentarer
  • Så häftigt, vad vet man egentligen som ligger lagrat, känns väldigt mycket sundare än det gamla sättet att knyta näven i fickan eller räkna till 10 i skafferiet❤️ Främmande spännande inspirerande lockande!!! ???

    Jessica 2017-08-18 09:31:27
    Svara
  • Så spännande! Och så otroligt läskigt!! Jag vågar inte ens åka på retreat för att jag är så rädd för att jag då antagligen kommer släppa alla hämningar och visa mitt sanna jag. Samtidigt som jag SÅ GÄRNA vill göra det! Så fantastiskt att läsa om din resa o utveckling. Jag är så imponerad av dig och alla dina insikter. Och så ung!!! Tack för att du delar med dig så av ditt mod och din klokhet!

    Yogahills 2017-08-18 07:02:15
    Svara
  • GO GIRL! tack för att du berättar.

    Massa kramar Kärlek och styrka från Lina

    Lina Olivia Khushenaz Holmgren 2015-11-06 13:30:06
    Svara
  • Yes, to be human is to experience and feel intensely the entire range of emotions, and anger is a natural part of the balance. I remember reading once something like ”depression is anger spread thin” or something like that. If anger is not allowed to flow freely, it’s suppression can manifest into many worse things. That kind of primal scream and thrashing around is part of the ebb and flow of living, and then after the sweet release, one can bask in the afterglow of the relaxation and peaceful calm again.

    Aaron 2015-11-03 11:32:40
    Svara
  • Hej Josefine! Jag började läsa sin blogg för ett tag sedan och har blivit sjukt inspirerad över hur du lever ditt liv med all yoga och meditation och känner igen mig själv mycket i när du berättar om din relation till det. Jag logar idag mycket och har börjat blir mer intresserad av meditation. Jag läste lite om Vipassana och hamnade på en hemsida till ett ställe man kan åka till i Sverige på en 10-dagarskurs. Undrar om du rekommenderar att åka på ett sådant (och dit?) och när meditation är relativt nytt för mig, eller är det något annat du verkligen kan rekommendera? Skulle verkligen vilja yoga/meditera mer och landa mer i mig själv, känner att jag mår väldigt bra utav det och skulle vilja ta det vidare. Tack för att du har en intressant blogg och en så härlig inställning och livsstil, du inspirerar verkligen! kram Elin

    elin Holmberg 2015-11-02 20:48:46
    Svara
    • Svar på elin Holmbergs kommentar.

      Hejsan Elin! Åh va kul att du läser min blogg. Jajaja…kör Vipassana i Ödeshög. Det går jättebra att åka dit trots att du inte mediterat så mycket tidigare – du har ju 10 dagar att komma in i det ;-). En sådan här 10 dagars kurs kommer du aldrig att ångra, det ger så otroligt mycket. Häng gärna med på ett retreat med Yogiakademin någon gång också! STOR KRAM

      josefinebengtsson 2015-11-02 20:58:15
      Svara

senaste från Hälsa

metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!

Lifestyle
Josefin Dahlberg
Hälsa
Foodjunkie
Hälsa
Fannie Redman
Lifestyle
Tess Montgomery
Mode
Fanny Ekstrand
Home
34 kvadrat
Lifestyle
Henrietta Fromholtz
Lifestyle
Elin Johansson
Lifestyle
Makeup by Lina
Mode
Petra Tungården
Home
Andrea Brodin
Lifestyle
Linn Herbertsson
Hälsa
Ida Warg
Mode
Paulina Forsberg
Mode
Mathilda Weihager
Hälsa
Josefines Yoga
Lifestyle
Sandra Beijer
Lifestyle
Susanne Barnekow
Mode
Emma Danielsson
Mode
Pamela Bellafesta
Man
Niklas Berglind